Hur lågt är elpriset? Vilket svar du får beror på om du frågar en dansk, en svensk eller en norrman. Juni gav nya bottenrekord, men även rekordstora prisskillnader mellan olika regioner i Norden.

Den samnordiska kraftmarknaden har aldrig tidigare sett så låga priser dom de vi har haft under juni. Då ser vi speciellt på det som heter systempris, som är ett slags snittpris för alla prisområden i Norden. Snittpriset i juni gick ner ända till 3,15 €/MWh. Detta är 30 % lägre än den föregående bottennoteringen som gjordes så sent som i april i år.

Mycket vatten i kraftsystemet är orsaken till att det råder så stor press på spotpriset i de områden där det produceras vattenkraft. När snösmältningen i fjällen ger mer vatten än det ryms i kraftverkens magasin, uppstår nämligen konkurrens mellan producenterna om vem som får leverera kraft till elnätet.

Resultatet avgörs på ett enkelt sätt: Den som erbjuder lägst pris, vinner.

Rekordstor prisskillnad mellan Oslo och Stockholm

Samtidigt som systempriset rasar mot ständigt nya historiska bottennivåer, råder det nästan elbrist i vissa delar av Norden. Medan Norge och norra Sverige har de lägsta priserna, råder det periodvis brist på el i mellersta och södra Sverige.

Orsaken är att mycket av kärnkraften har tagits ur drift för underhållsarbete, samtidigt som det har varit längre vindstilla perioder – vilket medför att den enorma, svenska vindkraftparken inte producerar el.

I sådana lägen är förbrukningen högre än produktionen i de södra delarna av Sverige, och därmed uppstår det tydliga prisskillnader mellan de olika områdena i Norden. Mot slutet av juni var dessa skillnader större än någonsin. På en och samma timme låg priset i Oslo på 1,5 €/MWh i pris, medan Stockholm hade nästan 200 €/MWh.

Denna akuta brist på lokal kraft har gjort att Svenska kraftnät har köpt produktionskapacitet från en av kärnkraftsproducenterna i Sverige för att säkerställa att det finns tillräckligt med reglerbar kraftproduktion.

Flaskhalsar leder till förlorad energi

Sammantaget finns det mer än tillräckligt med energi på den nordiska kraftmarknaden. Ändå uppstår det stora prisskillnader och skälen till detta stavas avstånd och nätkapacitet. Det råder inget fritt flöde av el i Norden, och i ännu mindre grad mellan Norden och våra grannländer. Kabelkapaciteten mellan städer och landsändar har sina begränsningar.

Just nu är dessutom mycket av kapaciteten ur drift för reparationer och underhåll, något som begränsar överföringskapaciteten ännu mer.

Resultatet är att de olika prisområdena blir isolerade, både de som har för mycket el och de som har för lite. Samtidigt som man i Norge inte förmår ta till vara på allt vatten som vårfloden ger, måste man i Sverige starta upp reservkraftsproduktion baserad på eldningsolja. Många ogynnsamma händelser på en och samma gång kan därmed göra att ren, förnybar kraft rinner rätt ut i havet utan att bli till el.

Optimister lyfter priserna på längre sikt

På terminsmarknaden, där marknadsaktörerna i Norden handlar el för leverans framåt i tid, är stämningen lite annorlunda. Coronapandemin och de hårda, förebyggande åtgärderna fick stora delar av världsekonomin att gå på knä. Pessimismen som snabbt bredde ut sig på marknaderna när delar av samhället stängde ner drabbade både aktier, räntor och råvaror.

Detta fick även framtidspriserna på el att falla i början av pandemin. De senaste veckorna har vi sett ekonomiska rapporter som visar att nedgången totalt sett inte har varit så stor som först befarat – samtidigt som allt fler delar av samhället åter har öppnats.

Detta har skapat ny optimism hos flera investerare och industriaktörer, som därmed har återupptagit handeln med råvaror och andra produkter. Resultatet är en positiv stämning på många av världens börser och i ekonomin generellt. Detta inverkar självklart även på kraftmarknaden: Vi ser nu att priset på el för de kommande åren handlas på något högre nivåer än vi såg i början av juni.

Marknadsaktörerna tror ändå att elpriset kommer att hålla sig historiskt lågt flera månader framöver.