Nyheter
Vad är råvaruvalutor?

Råvaruvalutor, eller commodity currencies som det heter på engelska, är ett namn som ges till valutor i länder som är starkt beroende av export av vissa råvaror för sina inkomster. Dessa länder är vanligtvis utvecklingsländer, till exempel länder som Burundi, Tanzania och Papua Nya Guinea, där valutorna antingen regleras av regeringen eller på annat sätt sällan handlas på internationella marknader. Till de ekonomier som brukar anses vara beroende av råvaror brukar också utvecklade länder som Kanada, Nya Zeeland och Australien nämnas. Dessa länder har flytande valutor som handlas på de internationella valutamarknaderna.
Faktorer som påverkar råvaruvalutornas kursförändringar
Signifikant för alla råvaruvalutor är att de tenderar att överreagera på marknadens svängningar i de råvaror som de anses vara förknippade med. En relativt liten förändring i oljepriset kommer att ha en större effekt på CAD eftersom handlarna kommer att reagera genom att ta positioner som ytterligare förstärks av hävstången. Råvaruvalutor kan i tider av ekonomisk osäkerhet anses som en säker tillflykt, men generellt rankas commodity currencies som osäkrare än ”safe havens” som den amerikanska dollarn, den japanska yenen och schweizerfrancen.
Den primära faktorn för kursförändringar hos råvaruvalutor är priset på råvaror. En allmän regel är att då priset på råvaror är högt så stärks valutan hos de råvaruproducerande länderna också. När råvarupriserna är svaga försvagas dessa valutor. Under tider med höga råvarupriser brukar ekonomierna hos de råvaruproducerande nationerna växa snabbt, vilket kan komma att leda till att dessa länder har höga inhemska räntor.
Höga räntor kan göra dessa länder populära bland de handlare som arbetar med carry trade, där de lånar en valuta med låg ränta och sedan växlar dem till en valuta med hög ränta. Denna carryhandel kan driva priserna på de råvaruproducerande ländernas valutor högre än de annars skulle ha varit. När de finansiella förhållandena förändras kan carry trade-handeln vända mycket snabbt och leda till kapitalflykt från mottagarlandet och en snabb nedgång i valutapriset.
Handel med råvaruvalutor
Valutorna i Kanada, Australien och Nya Zeeland är alla likvida men är mindre likvida än det brittiska pundet, den japanska yenen, den amerikanska dollarn och euron. Det går väldigt sällan att jämföra ekonomierna i de råvaruproducerande länderna med till exempel den amerikanska ekonomin eftersom det inte går att jämföra ”äpplen med päron”.
I allmänhet fokuserar därför valutahandlarna på utvecklingen av råvarupriserna för att avgöra om de tror att valutorna i Kanada, Australien och Nya Zeeland kommer stiga eller falla inom en snar framtid.
När det gäller Australien och Nya Zeeland är också realräntorna viktiga eftersom de är populära länder för carry trade. När räntorna i Australien eller Nya Zeeland är mycket högre än i andra länder som Japan, kommer valutahandlarna att genomföra carry trades genom att sälja yen och köpa australiska och Nya Zeeländska dollar. Dessa affärer kan leda till att värdet på den australiska och nyzeeländska dollarn stiger på valutamarknaden.
När ränteskillnaderna faller eller volatiliteten på marknaden stiger uppmanas handlare att minska eller stänga sina positioner och att värdet på den australiska och nyzeeländska dollarn faller på valutamarknaden.
Vilka valutor anses vara råvaruvalutor och varför?
När aktörerna på valutamarknaden talar om commodity currencies avser de vanligtvis valutor som valutaparen USD/CAD, USD/AUD, USD/NZD men många bedömare är överens om att det finns flera valutor som förtjänar att nämnas under detta namn.
Australiska dollarn. Australien är ett av världens mest resursrika länder och har stora innehav av guld, järn, kol och aluminium. Australien har också mycket stora gårdar som producerar varor såsom vete, nötkött och ull. Förutom naturresurser och jordbruksprodukter har Australien har också en modern industriekonomi och en stor tjänstesektor. Trots dessa ekonomiska fördelar lider Australien av att vara geografiskt isolerat och att landet har en relativt liten befolkning. Mot bakgrund av detta behöver Australien importera stora mängder varor som inte produceras inhemskt. Denna import kan leda till stora handelsunderskott som pressa den australiska dollarn.
Kanadensiska dollar. Kanada har en dynamisk, modern ekonomi. Baserat på bruttonationalprodukten (BNP) per capita, har Kanada den sjunde högsta levnadsstandarden i världen. Landet är välsignat med stora mängder råvaror inklusive naturgas, trä och olja. Detta gör Kanadas ekonomi mycket känslig för råvarupriserna. Kanada också nytta av sitt geografiska läge strax norr om USA, världens största ekonomi. På grund av denna närhet går en stor del av Kanadas export går direkt till USA. Därför är den kanadensiska ekonomin också nära kopplad till tillståndet i den amerikanska ekonomin, eftersom en svagare tillväxt i USA kan leda till minskade exporten för Kanada.
Nya Zeeland dollar är en valuta som har stor betydelse på mjölkmarknaden. Nya Zeeland anses ibland vara Asiens mejeri på grund av landets stora mjölkproduktion som exporteras världen över, men framförallt till Kina. Nya Zeeland är en liten önation välsignade med många naturresurser och en stor jordbrukssektor. Dessa resurser resulterar i Nya Zeelands ekonomi har en tung exponering mot de internationella råvarupriserna. Landet är också mycket öppen för internationell handel och utländska investeringar och är en populär destination för turism. Under 2005 utsåg Världsbanken Nya Zeeland till det mest företagsvänliga landet i världen.
Norska kronor eftersom råolja har en så pass stor betydelse för Norges ekonomi.
Sydafrikanska rand eftersom råvaror som till exempel basmetaller och ädelmetaller utgör en så pass stor del av den sydafrikanska ekonomin.
Brasilianska real. Brasilien är precis som Kanada ett land som är mycket rikt på råvaror, som olja men också jordbruksprodukter som majs, sojabönor, socker, kaffe och nötkött.
Ryska rubel eftersom råolja har en så pass stor betydelse för Rysslands ekonomi. Ryssland har också väldigt stora tillgångar av ädelmetaller som guld och platina.
Chilenska pesos är en valuta som följs mycket noga av alla dem som handlar med koppar. Chile är världens största kopparproducent och den chilenska ekonomin påverkas starkt av hur koppar prissätts på de internationella råvarumarknaderna.
Nyheter
Ombytliga elpriser på elmarknaden

Försommarens låga elpriser vände i juli och fortsatte uppåt under augusti, vilket även märks nu när den första höstmånaden inleds. Vädret, tillfälligt minskad elproduktion och oförutsedda händelser gör stor skillnad på elpriset.

Sommaren inleddes med historiskt låga elpriser. I norra Sverige, i elområde 1, noterades ett medelpris på 3,03 öre/kWh för juni månad, den lägsta nivån sedan elprisområden infördes 2011. Marknaden förväntade sig fortsatt låga elpriser men elpriset under juli och augusti blev nästan dubbelt så högt som väntat. Samtidigt har prisskillnaderna mellan norr och söder fortsatt att öka.
– Oförutsägbarheten gör det väldigt utmanade att förutspå elpriserna. Det är många faktorer som bidrar till dagens varierande priser. Främst vädret men även händelser som är svåra att förutspå påverkar elpriset. I ett historiskt perspektiv ligger elpriserna ändå på normala nivåer och blir hösten blötare än vanligt kommer det att verka stabiliserande, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning.
Den nordiska kärnkraften har just nu cirka 65 procent av sin installerade kapacitet i drift. I Sverige är tre av sex reaktorer avställda. I kombination med mindre vind- och vattenkraft skapar det ett underskott i elproduktionen vilket driver upp elpriserna, framförallt i elområdena 3 och 4, södra Sverige.
Medelspotpris | Augusti 2024 | Augusti 2025 |
Elområde 1, Norra Sverige | 8,86 öre/kWh | 23,79 öre/kWh |
Elområde 2, Norra Mellansverige | 8,51 öre/kWh | 23,15 öre/kWh |
Elområde 3, Södra Mellansverige | 8,54 öre/kWh | 48,77 öre/kWh |
Elområde 4, Södra Sverige | 45,93 öre/kWh | 73,48 öre/kWh |
Nyheter
Silverpriset når 40 USD, högsta sedan 2011

Silverpriset steg precis över 40 USD per uns, vilket är den högsta nivån sedan 2011. Silverpriserna stiger på grund av ett betydande och långvarigt underskott i utbudet, där efterfrågan konsekvent överstiger produktionen. Drivkraften bakom detta är en stark industriell konsumtion, särskilt kopplad till energiomställningen och gröna teknologier som solenergi. Geopolitiska risker och global osäkerhet har dessutom ökat metallens attraktionskraft som en trygg tillgång, samtidigt som marknadens förväntningar på framtida tillväxt och efterfrågan bidrar till att stödja priserna. En svagare amerikansk dollar gör även att silverpriset i USD har lättare att stiga.

Nyheter
Nytt produktionsrekord av olja i USA, högsta efterfrågan på 20 år

Javier Blas uppmärksammar att USA har slagit ett nytt produktionsrekord av olja och oljeprodukter, det som brukar kallas liquids, vilket förutom olja även inkluderar vissa flytande produkter som görs av naturgas. Det är siffrorna för juni som har reviderats av EIA och som nu visar att produktionen under juni var 21,064 miljoner fat per dag, det är 396 000 fat mer än den initiala beräkningen.
EIA har också reviderat upp efterfrågan i juni betydligt. Sammanräkningen visar nu att den var 21,007 miljoner fat per dag, vilket är 607 000 fat högre än den initiala sammanräkningen. Det är den högsta efterfrågan för någon månad sedan juni 2005. Bensin, diesel och flygbränsle reviderades alla upp.

-
Nyheter3 veckor sedan
Omgående mångmiljardfiasko för Equinors satsning på Ørsted och vindkraft
-
Nyheter4 veckor sedan
Lundin Gold hittar ny koppar-guld-fyndighet vid Fruta del Norte-gruvan
-
Nyheter2 veckor sedan
Meta bygger ett AI-datacenter på 5 GW och 2,25 GW gaskraftverk
-
Nyheter4 veckor sedan
Guld stiger till över 3500 USD på osäkerhet i världen
-
Analys3 veckor sedan
What OPEC+ is doing, what it is saying and what we are hearing
-
Nyheter4 veckor sedan
Alkane Resources och Mandalay Resources har gått samman, aktör inom guld och antimon
-
Nyheter2 veckor sedan
Aker BP gör ett av Norges största oljefynd på ett decennium, stärker resurserna i Yggdrasilområdet
-
Nyheter4 veckor sedan
Lyten, tillverkare av litium-svavelbatterier, tar över Northvolts tillgångar i Sverige och Tyskland