Följ oss

Nyheter

Kinas aptit på livsmedelsföretag

Publicerat

den

Frukt i hyllan

Kinas enorma aptit innebär att landet nästan alltid är en faktor i prissättningen på en rad råvaror. Nu ser vi en ny trend, vi ser att Kina inte bara köper fläsk och sojabönor på den internationella råvarumarknaden utan också köper en rad internationella livsmedels- och jordbruksföretag.

Frukt i hyllanDetta är betydande eftersom vi nu kan förvänta oss att de kinesiska köpen inte bara kommer att påverka prissättningen på jordbruksråvarumarknaderna utan också på de internationella derivatmarknaderna, eftersom företag försöker hantera de risker som följer med gränsöverskridande förvärv.

De kinesiska företagen har nyligen förvärvat en rad olika utländska verksamheter – inklusive ett plantage i vittomfattande Kalimantan i Indonesien och en vetekvarn i Belgien. I och med dessa köp har de också fått mycket av den kunskap och expertis som krävs för att använda derivat för att hantera risker i cykliska råvaruföretag.

Ovanstående sammanfaller med de kinesiska myndigheternas insatser för att internationalisera renminbin och liberalisera kapitalbalansen. Dessa utländska förvärv kan bara knuffa den här processen framåt och göra att RMBn vinner ytterligare acceptans och erkännande som en global handelsvaluta.

Den främsta motivationen för Kinas nyfunna intresse att förvärva utländska livsmedelsföretag är rotat i en önskan om att ha en god livsmedelssäkerhet. Numera har Kina valt att inte bara köpa stapelvaror och lagra för framtida behov, utan de kinesiska myndigheterna har istället sett till behovet av att förbättra hela näringskedjans effektivitet genom konsolidering och förvärv. Det finns flera skäl att tro denna trend kommer att fortsätta.

Vill satsa på jordbruket runt om i världen

Ding Xuedong, styrelseordförande och verkställande direktör för China Investment Corporation (Kinas statsfond), har i en färsk debattartikel i Financial Times offentligt förklarat att CIC ”vill satsa mer på jordbruket runt om i världen och över hela värdekedjan”.

Kinas förändrade agerande är ett sätt för landet att justera balansen i ekonomin genom att prioritera konsumtion och investeringar. Allt eftersom hushållens inkomster stiger äter befolkningen bättre vilket skapar en större efterfrågan på mer proteinintensiva dieter och livsmedel av högre kvalitet.

Utmaning att föda 1,3 miljarder människor

Invånarnas ändrade konsumtion bidrar till att Kinas ledare står inför en utmaning att föda landets 1,3 miljarder stora befolkning. Ett sätt att lösa detta är att köpa utländska företag. På detta sätt kan Kina uppgradera den inhemska livsmedelsindustrin genom att förbättra effektiviteten. Behovet har nyligen ökat som en följd av de väldokumenterade livsmedelskriserna i Kina som har undergrävt befolkningens förtroende för den inhemska livsmedelskedjan. Kina har begränsat med åkermark jämfört med många andra länder, USA har till exempel en liknande landmassa, men en fjärdedel av dess befolkning.

Köpte fläskproducent

Förvärvet som en gång för alla markerade Kinas avsikter var när Shuanghui International, numera namnändrat till WH Group, köpte den amerikanska fläskproducenten Smithfield Foods förra året för 7,1 miljarder USD. I Storbritannien har ett kinesiskt företag, Hony Capital, köpt upp restaurangkedjan Pizza Express för 900 MGBP. Pizza Express driver över 400 restauranger i Storbritannien, Hong Kong, Shanghai, India, Saudi Arabia and Bali. Säljaren, The Gondola Group, äger fortfarande pizzaföretagen Zizzi och ASK Italian. Även brittiska Weetabix har hamnat i kinesisk ägo när China’s Bright Food 2012 köpte en kontrollpost i bolaget.

Just förvärvet av Smithfield är av betydelse då fläskkött är en nyckelvara i den kinesiska kosthållningen. Mer än tre fjärdedelar av allt kött som konsumeras i Kina är fläskkött. Av denna anledning har de kinesiska myndigheterna ett strategiskt intresse av att kunna hantera risken i sin fläskindustri på ett effektivt sätt. Historiskt sett har inte kinesiska köttproducenter använt sig av riskhanteringsverktyg som terminer och optioner. Istället har de valt att fokusera på inhemsk produktion. Genom köpet av Smithfield har WH-koncernen blivit en internationell aktör som sannolikt kommer att agera på de internationella råvarubörserna. Riskerna med fläskkött har varit extra tydliga under 2014 då priserna visat en betydligt högre volatilitet än tidigare. Det är svinviruset PED, eller Porcine epidemic diarrhea virus, som har orsakat en betydande volatilitet och fått priserna på fläskkött att rusa. Även priset på nötkött har varit volatilt under 2014.

Nyheter

De tre bästa olje- och naturgasaktierna i Kanada

Publicerat

den

Fat med olja och naturgasledningar med en kanadensisk flagga i bakgrunden

Eric Nuttall på Ninepoint Partners har valt ut de tre bästa aktierna inom olja och naturgas. Samtliga är noterade på TSX i Kanada och är bolag som har bra tillgångar och genererar bra kassaflöden.

MEG Energy

MEG Energy är en oljeproducent som går bra vid ett oljepris på 70 USD. Företaget har nått sitt mål för skulder och använder därför hela sitt fria kassaflöde till att återköpa aktier. Det fria kassaflödet är 10 procent vid ett oljepris på 70 USD och 14 procent vid 80 USD. Med över 35 års reserver av hög kvalitet erbjuder MEG Energy en stark hävstång på ett stigande oljepris.

ARC Resources

ARC Resources har högkvalitativa reserver av främst naturgas som motsvarar över 20 år av konstant produktion. Har ett bra fritt kassaflöde. En aktie att köpa och sedan bara låta ligga i portföljen.

Tamarack Valley Energy

Tamarack Valley Energy har efter två år av operativa utmaningar nått sina mål tre kvartal i rad och har blivit ett av de mest populära oljebolagen i Kanada. Större delen av produktionen är vid Clearwater och Charlie Lake, två tillgångar med fantastiskt bra ekonomi. Ett fritt kassaflöde på 12 respektive 17 procent vid ett oljepris på 70 respektive 80 USD per fat.

Fortsätt läsa

Nyheter

Bixias vinterprognos – Låga elpriser, men inte hela tiden

Publicerat

den

En förväntat mild vinter väntas hålla elkonsumtionen och därmed elpriserna nere. Dock kan enstaka kalla veckor pressa upp priserna, i synnerhet om kylan kombineras med låg vindkraftsproduktion. Det visar elbolaget Bixias prognos för vintern 2024-2025.

Efter en mild september följde även oktober samma mönster, vilket ledde till ett fortsatt lågt genomsnittligt systempris på 27 öre/kWh. Även vintern förväntas bli mild vilket siar om låga elpriser. Dock finns risk för tillfälliga prishöjningar eftersom omställningen till förnybar energi gjort Europa mer beroende av vädret för sin elproduktion.

– Vi har en kontrollerad marknad med ett generellt överskott i energibalansen så vi förväntar oss överlag låga elpriser i vinter. Men den snabba omställningen till förnybar energi, där bland annat Tyskland stängt flera kärnkrafts- och kolkraftverk de senaste åren, gör att en vecka med sträng kyla och svag vindkraftsproduktion kan leda till tillfälliga men kraftiga prishöjningar, precis som vi såg exempel på för ett par veckor sedan säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia

I Sverige kommer fortfarande en stor del av elproduktionen från kärnkraft, men när det blåser lite och blir kallt i Europa påverkas även vi eftersom vi är tätt sammankopplade med den europeiska marknaden.

– Om elpriset i Europa stiger och vi har ett överskott kommer vi per automatik exportera vår billiga el vilket gör att våra elpriser ökar. Och om motsatsen sker, att vi inte har tillräckligt med el för att täcka våra behov vid en köldknäpp och behöver importera får vi automatiskt i princip samma pris som övriga länder förklarar Johan Sigvardsson.

Så väntas elpriset bli i december 2024 och januari och februari 2025 (föregående års utfall inom parentes).

DecemberJanuariFebruari
Systempris65 öre/kWh (81 öre, förra årets pris)67 öre/kWh (76 öre, förra årets pris)71 öre/kWh (57 öre, förra årets pris)
SE140 öre/kWh (73 öre)39 öre/kWh (61 öre)43 öre/kWh (45 öre)
SE240 öre/kWh (73 öre)39 öre/kWh (61 öre)43 öre/kWh (45 öre)
SE377 öre/kWh (79 öre)78 öre/kWh (80 öre)76 öre/kWh (50 öre)
SE482 öre/kWh (80 öre)79 öre/kWh (84 öre)83 öre/kWh (55 öre)
Fortsätt läsa

Nyheter

Kina ska införa exportkontroller på flera kritiska mineraler

Publicerat

den

Kinesisk flagga

Kina ska införa exportkontroller på kritiska mineraler som volfram, grafit, magnesium och aluminiumlegeringar vilket analytiker ser som en manöver inför att Donald Trump tillträder som president i USA och då förväntas införa nya begränsningar för vad som kan exporteras till Kina.

Kina kontrollerar mer än 80 procent av världens volfram-utbud och 90 procent av magnesium-produktionen enligt en uppskattning, råvaror som är avgörande för att producera saker inom bland annat försvarsteknik, vapen, flygplansutrustning och rymdfarkoster.

USA, och för den delen västvärlden i största allmänhet, har arbetat för att koppla fort Kina från försörningskedjorna, både vad gäller produktion av själva råvarorna och processandet till mer förädlade produkter. Men det har hittills inte skett någon stor förändring. Det är inte helt oväntat, det tar tid att bygga upp både ny produktion och förädling.

En viss förändring har ändå skett i världen, även inom EU och Sverige. Här i Sverige har alltid inställning varit att vi ska använda alla mineraler, men de ska inte produceras i Sverige. Där har man nu kunnat se förändring vad gäller synen på gruvor i Sverige. Det finns också en stor satsning inom EU i stort att unionen ska bli mer självförsörjande.

Det kan även vara värt att påminna om att Kina sedan flera år tillbaka har ett exportförbud gällande grafit till Sverige.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära