Nyheter
Kinas aptit på livsmedelsföretag
Kinas enorma aptit innebär att landet nästan alltid är en faktor i prissättningen på en rad råvaror. Nu ser vi en ny trend, vi ser att Kina inte bara köper fläsk och sojabönor på den internationella råvarumarknaden utan också köper en rad internationella livsmedels- och jordbruksföretag.
De kinesiska företagen har nyligen förvärvat en rad olika utländska verksamheter – inklusive ett plantage i vittomfattande Kalimantan i Indonesien och en vetekvarn i Belgien. I och med dessa köp har de också fått mycket av den kunskap och expertis som krävs för att använda derivat för att hantera risker i cykliska råvaruföretag.
Ovanstående sammanfaller med de kinesiska myndigheternas insatser för att internationalisera renminbin och liberalisera kapitalbalansen. Dessa utländska förvärv kan bara knuffa den här processen framåt och göra att RMBn vinner ytterligare acceptans och erkännande som en global handelsvaluta.
Den främsta motivationen för Kinas nyfunna intresse att förvärva utländska livsmedelsföretag är rotat i en önskan om att ha en god livsmedelssäkerhet. Numera har Kina valt att inte bara köpa stapelvaror och lagra för framtida behov, utan de kinesiska myndigheterna har istället sett till behovet av att förbättra hela näringskedjans effektivitet genom konsolidering och förvärv. Det finns flera skäl att tro denna trend kommer att fortsätta.
Vill satsa på jordbruket runt om i världen
Ding Xuedong, styrelseordförande och verkställande direktör för China Investment Corporation (Kinas statsfond), har i en färsk debattartikel i Financial Times offentligt förklarat att CIC ”vill satsa mer på jordbruket runt om i världen och över hela värdekedjan”.
Kinas förändrade agerande är ett sätt för landet att justera balansen i ekonomin genom att prioritera konsumtion och investeringar. Allt eftersom hushållens inkomster stiger äter befolkningen bättre vilket skapar en större efterfrågan på mer proteinintensiva dieter och livsmedel av högre kvalitet.
Utmaning att föda 1,3 miljarder människor
Invånarnas ändrade konsumtion bidrar till att Kinas ledare står inför en utmaning att föda landets 1,3 miljarder stora befolkning. Ett sätt att lösa detta är att köpa utländska företag. På detta sätt kan Kina uppgradera den inhemska livsmedelsindustrin genom att förbättra effektiviteten. Behovet har nyligen ökat som en följd av de väldokumenterade livsmedelskriserna i Kina som har undergrävt befolkningens förtroende för den inhemska livsmedelskedjan. Kina har begränsat med åkermark jämfört med många andra länder, USA har till exempel en liknande landmassa, men en fjärdedel av dess befolkning.
Köpte fläskproducent
Förvärvet som en gång för alla markerade Kinas avsikter var när Shuanghui International, numera namnändrat till WH Group, köpte den amerikanska fläskproducenten Smithfield Foods förra året för 7,1 miljarder USD. I Storbritannien har ett kinesiskt företag, Hony Capital, köpt upp restaurangkedjan Pizza Express för 900 MGBP. Pizza Express driver över 400 restauranger i Storbritannien, Hong Kong, Shanghai, India, Saudi Arabia and Bali. Säljaren, The Gondola Group, äger fortfarande pizzaföretagen Zizzi och ASK Italian. Även brittiska Weetabix har hamnat i kinesisk ägo när China’s Bright Food 2012 köpte en kontrollpost i bolaget.
Just förvärvet av Smithfield är av betydelse då fläskkött är en nyckelvara i den kinesiska kosthållningen. Mer än tre fjärdedelar av allt kött som konsumeras i Kina är fläskkött. Av denna anledning har de kinesiska myndigheterna ett strategiskt intresse av att kunna hantera risken i sin fläskindustri på ett effektivt sätt. Historiskt sett har inte kinesiska köttproducenter använt sig av riskhanteringsverktyg som terminer och optioner. Istället har de valt att fokusera på inhemsk produktion. Genom köpet av Smithfield har WH-koncernen blivit en internationell aktör som sannolikt kommer att agera på de internationella råvarubörserna. Riskerna med fläskkött har varit extra tydliga under 2014 då priserna visat en betydligt högre volatilitet än tidigare. Det är svinviruset PED, eller Porcine epidemic diarrhea virus, som har orsakat en betydande volatilitet och fått priserna på fläskkött att rusa. Även priset på nötkött har varit volatilt under 2014.