Följ oss

Nyheter

Smörbristen ett minne blott

Publicerat

den

Biff-kött

Under hösten 2011 var en av favoritrubrikerna hos kvällstidningarna den brist på smör som uppstod i Norge som en följd av fettdieten LCHF, eller Low Carb High Fat, en relativt ny form av diet som bygger på ett lågt kolhydratintag. Metoden används bland annat för att kontrollera blodsocker och viktminskning vilket bland annat haft goda resultat bland typ-2 diabetiker. Det ökade intresset för feta produkter har gjort att såväl köttproducenter som livsmedelskedjor dragit fördel av fettrenden som uppstått när fler och fler går över till en LCHF-diet och minimerar sitt intag av kolhydrater och ersätter detta med fett, gärna från smör och grädde. Pasta, ris och rotfrukter ratas för livsmedel som bacon och smör. Hos till exempel svenska Scan steg försäljningen av bacon med åtta procent under 2011 medan nyckelhålsmärkta produkter och lightprodukter har dykt i försäljning.

Under 2010 och 2011 ökade Icas smörförsäljning med sex procent, försäljningen av creme fraiche ökade med femton procent, fetare typer av yoghurt med 16 procent och vispgrädde med 10 procent. I livsmedelsbutikerna lär de positiva effekterna knappast bli så stora för handlarna då såväl kött och mejerivaror oftast är lockvaror som har de minsta marginalerna, däremot finns det anledning att tro att det längre bak i produktionskedjan kommer att finnas större vinnare.

LCHF, en diet två koncept

Dieten, som bygger på två koncept, LC (low-carb) och HF (high-fat), har även fått till effekt att försäljningen av kött ökat kraftigt. Teorin akom LC, ett lågt kolhydratintag, bygger på att kolhydraterna bryts ned i kroppen till enkla sockerarter som används som energi vilket driver på blocksockret och ökar insulinproduktionen vilket leder till höga halter av socker och insulin. Med ett lågt intag av kolhydrater i kosten fås lägre blodsockerhalt och därmed lägre insulinvärden. Som en följd av detta ökar frisättning av fettsyror från fettväven, och ökar fettförbränning och i avsaknad av kolhydraternas energi måste energi tillföras i form av protein och fett. Kroppen ställs då in på en hög fettförbränning som leder till en viktminskning.

Vidare är den mänskliga kroppen beroende av vissa typer av vissa fettsyror so kroppen svårligen kan syntetisera själv, till exempel långkedjigt omega-3 och omega-6, fetter som finns i kött, vegetabilier, nötter, frön, fisk, och alger. Helt klara linjer finns inte, men många LCHF:are föredrar och rekommenderar ofta naturligt förekommande animaliskt mättat fett framför industriellt processat fett från växtriket eller djurriket.

Alla djur som lever i den evolutionära miljö som de utvecklades för att leva i äter olika mycket och sorters mat baserat på årstid. Samma princip borde då även gälla människa anser förespråkarna för LCHF-dieten då den ursprungliga människan under sommarhalvåret hade god tillgång på kolhydrater, till exempel bär, frukt och andra växter. Då kroppen fick stora portioner kolhydrater som omvandlades till energi som kunde omvandlas till energi kunde människokroppen spara på fettet. Under vinterhalvåret var det mycket ont om kolhydrater och den mat människan åt bestod framförallt av andra djur, under denna period använde man sig av det fett som sparats ihop under sommaren. Samma cykel uppvisas hos så gott som alla andra allätande däggdjur.

Värst i Norge

Även om det under vissa perioder uppstått brist på smör i både Sverige och i delar av Finland så har det varit värst i Norge. Det var en rad olika faktorer som ledde till att denna brist uppstod.

Kraftiga regn under sommaren påverkade betet för korna, vilket ledde till en minskad mjölkproduktion under sommarmånaderna. Produktionsbortfallet beräknas ha uppgått till cirka 20 miljoner liter, vilket bara det gav ökade priser på smör i Norge.

Parallellt med produktionsminskningen ökade efterfrågan snabbt, under oktober 2011 ökade försäljningen med 20 procent, något som följdes av en 30-procentig försäljningsökning under november samma år. Den akuta bristen på smör kom att leda till skyhöga priser där norrmännen kom att betala upp till 300 kronor för en enda 250-grams förpackning av importerat smör. Under december det året blev bristen riktigt akut då smör är att betrakta som en stapelvara för alla norrmän under julen.

Hur kunde då priserna komma att bli så pass höga? I dagens samhälle är det inga större problem att frakta ett par ton smör från en del av Europa till en annan. Problemet är strukturen på den norska mejerinäringen. På den tiden var Tine, Norges största mejerikooperativ, den största producenten av smör i landet, med en marknadsandel på cirka 90 procent. Tine exporterade smör trots bristen, samtidigt som Norge har höga importtullar på smör i syfte att skydda den inhemska mejeriindustrin mot utländsk konkurrens.

Mejerinäringen beräknades ha ett underskott på 500 till 1000 ton smör medan efterfrågan har ökat med 30 procent sedan 2010. Tine beskylldes av mjölkbönder för att inte informerat dem om högre efterfrågekvoter och för att exporterar för mycket smör trots en hotande inhemsk brist.

Bättre betalt för fet mjölk

Det kooperativa livsmedelsföretaget Tine säger att i vinter kommer smöret att räcka till alla eftersom smörlagren nu är välfyllda vilket bland annat beror på att Tine betalar de norska mjölkbönderna bättre för fet mjölk.

En annan förklaring skulle kunna vara den nya dieten 5:2 som slagit ut LCHF i popularitet.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Londons roll som ett globalt nav inom råvaruhandeln

Publicerat

den

London

London, känt för sin historia och strategiska positionering, har alltid haft en betydande roll i världen av råvaruhandel. Staden är känd för sin finansiella expertis och solida infrastruktur och fungerar som en avgörande bro som förbinder producenter och konsumenter över hela världen, men exakt vad gör London till ett så avgörande nav för råvaruhandeln?

Historien om råvaruhandel i London

Råvaruhandel i London har djupa rötter som går tillbaka till slutet av 1500-talet när staden etablerade sig som ett nyckelnav för global handel.

På 1800-talet hade London blivit en framträdande plats som världens ledande råvarumarknad, specialiserad på metaller, textilier och jordbruksvaror. De mest omsatta råvarorna var bomull, ull, socker och kaffe.

London Metal Exchange (LME) grundades 1877 för att underlätta handeln med icke-järnmetaller som koppar och bly.

Under åren fortsatte London att utöka sina handelsmöjligheter och locka handlare från alla hörn av världen.

Utveckling av London som ett globalt nav för råvaruhandel

Londons status som ett globalt nav för råvaruhandel befästes i början av 1900-talet när staden blev centrum för internationell finans. Etableringen av London Metal Exchange (LME) 1877 och London International Financial Futures and Options Exchange (LIFFE) 1982 cementerade ytterligare stadens dominans inom råvaruhandel.

Dessa börser utgjorde en plattform för handlare att köpa och sälja råvaror på en global skala, vilket gjorde London till en integrerad del av leveranskedjan för olika industrier runt om i världen.

Under de senaste åren har London också sett en ökning av elektroniska handelsplattformar, vilket ytterligare ökar dess tillgänglighet och attraktivitet för råvaruhandlare.

Faktorer som bidrar till Londons framgång inom råvaruhandel

Londons framgång inom råvaruhandel tillskrivs flera nyckelfaktorer. Stadens strategiska geografiska läge gör att den fungerar som en central mötesplats för köpare och säljare över hela världen. Vilket väl dock får anses vara mer av en historisk fördel.

Stadens stabila politiska och ekonomiska miljö ger den attraktionskraft och erbjuder handlare en säker och pålitlig marknad för investeringar.

Närvaron av skickliga proffs, förstklassig infrastruktur och strömlinjeformade handelsprocesser befäster Londons position som en främsta destination för råvaruhandel.

Dessutom säkerställer dess robusta rättsliga ram och etablerade tillsynsorgan rättvisa och transparenta handelsmetoder.

Londons roll i global råvaruhandel

Londons position som ett globalt nav för råvaruhandel har haft långtgående effekter på världsekonomin.

Staden fungerar som en viktig länk mellan producenter och konsumenter, vilket underlättar handel och leverans av viktiga råvaror som metaller, energiresurser och jordbruksprodukter.

Detta skapar en konkurrensutsatt marknad som driver innovation och effektivitet, vilket i slutändan gynnar både producenter och konsumenter.

Dessutom har den höga volymen av råvaruhandel i London också en betydande inverkan på de globala priserna, vilket gör den till en inflytelserik aktör i den globala ekonomin.

London vs New York: Kampen om råvaruhandeln

Även om London länge har ansetts vara det ledande globala navet för råvaruhandel, har New York också en betydande position på denna marknad.

Båda städerna har sina styrkor och svagheter, med London som utmärker sig inom områden som metall- och energimarknader, medan New York dominerar inom jordbruksprodukter. Men Londons historiska dominans och väletablerade infrastruktur ger det ett försprång framför New York, vilket gör det till den föredragna destinationen för de flesta handlare. Men eftersom de globala råvarumarknaderna fortsätter att utvecklas, förväntas konkurrensen mellan dessa två städer intensifieras.

Teknikens inverkan

Teknikens framväxt har revolutionerat råvaruhandelslandskapet, och London har inte lämnats på efterkälken. Under de senaste åren har betydande investeringar gjorts i teknik, med elektroniska handelsplattformar och avancerad dataanalys som ligger i spetsen för denna transformation.

Detta har inte bara ökat effektiviteten och hastigheten på handelsutförandet utan också öppnat nya möjligheter för handlare att få tillgång till globala marknader.

Dessutom har användningen av teknik också förbättrat riskhanteringsmetoderna, vilket gör råvaruhandeln i London säkrare och pålitligare.

Londons rika historia och expertis inom råvaruhandel, tillsammans med dess robusta infrastruktur och tekniska framsteg, positionerar den som föregångare i kampen om råvaruhandelns överlägsenhet. Att vara i en global tidszon ger London ett försprång framför New York, vilket gör att handlare kan komma åt marknader i både Asien och Amerika inom en enda dag.

Trots New Yorks starka närvaro på jordbruksmarknaderna och dess pågående tekniska framsteg, förväntas rivaliteten mellan dessa två städer intensifieras i framtiden. När de globala råvarumarknaderna utvecklas kommer det att vara spännande att observera hur London och New York anpassar sig och konkurrerar i detta dynamiska landskap.

Fortsätt läsa

Nyheter

Oljan letar efter en högre botten

Publicerat

den

Teknisk analys på brent blend-olja av Ingemar Carlsson

Ingemar Carlsson har gjort en teknisk analys på oljepriset, närmare bestämt på brentolja. Just nu letar oljan fortfarande efter en ny lågpunkt, som dock ligger högre än den tidigare. Lågpunkten bör hittas innan kristi himmelsfärdshelgen i början av maj och till dess är det avvakta som gäller.

Fortsätt läsa

Nyheter

Börsveckan ger en köprekommendation till aktien i oljeservicebolaget Beerenberg

Publicerat

den

Börsveckan ger en köprekommendation till Beerenberg-aktien som noterades på Euronext Growth Oslo i slutet av förra året. Beerenberg är ett norskt servicebolag inom olje- och gassektorn med låg värdering och hög utdelning. Bolaget erbjuder olika tjänster för olje- och gasfält samt andra tekniska produkter och service för krävande miljöer.

Historiken är inte den bästa, där fjolårets omsättning på 2 343 miljoner NOK faktiskt är snäppet lägre än 2015. Sedan 2019, när en stor återhämtning skedde, har tillväxten inte varit högre än en dryg procentenhet årligen. Bolaget fokuserar på service och har stabila kundrelationer, vilket bidrar till en stadig kassaflödesgenerering.

Trots en nedgång i orderingången förväntas Beerenberg ha hygglig tillväxt de kommande åren med förbättringar i lönsamheten. Även om marknaden är osäker på lång sikt, kan bolaget använda sina kassaflöden för att diversifiera sig mot andra hållbara sektorer.

Beerenberg får anses vara ett stabilt bolag med goda framtidsutsikter, trots att det inte förväntas ha höga multiplar. Deras strategi att använda stabila kassaflöden för att diversifiera sig mot hållbara sektorer kan vara långsiktigt lovande. I bokslutsrapporten för 2023 ökade omsättningen med 5 procent till 2 343 miljoner NOK, och rörelsemarginalen förbättrades till 5,6 procent.

Fortsätt läsa

Populära