Följ oss

Nyheter

40 år sedan Bretton Woods föll

Publicerat

den

Mount Washington Hotel i Bretton Woods, Vermont, där Bretton Woods-avtalet skrevs påI dag är det 40 år sedan den amerikanske presidenten, Richard M. Nixon, stängde det så kallade ”gyllene fönstret”. USA satt inklämt mellan Vietnamkriget och det egna, inhemska kriget mot fattigdomen. Som en följd av detta hade USA lånat pengar långt över taknocken vilket resten av världen började förstå och dessa länder började inse att dollarn inte var lika stabil som guldet, minst av allt till en kurs om 35 USD per troy ounce. Om detta var fallet redan för 40 år sedan, gissa varför dollarn och det internationella monetära systemet ser så instabilt ut i dag.

Viktigast av allt, vart är dollarn, det internationella monetära systemet och därmed värdet på ditt sparande och dina investeringar på väg i dag?

I juli 1944, när de allierade med säkerhet stod inför möjligheten att vinna det andra världskriget, hölls en konferens på Mount Washington Hotel i Bretton Woods, Vermont i syfte att upprätta ett internationellt monetärt avtal. Själva avtalet undertecknades i något som kallas ”Guldrummet” vilket vi kan se på bilderna nedan.

På den tiden, precis som nu, ansågs det att den amerikanska inblandningen i kriget var den mest bidragande orsaken till att de allierade stod inför en seger. Vid den tidpunkten ansågs USA också vara världens mest välmående land på grund av sin stora, men framförallt effektiva industriella bas. Landet hade samlat stora mängder guld, den största mängd som någonsin funnits i världen och som användes för att backa upp den amerikanska dollarn till en kurs om 35 amerikanska dollar per troy ounce. Dessa faktorer bidrog till att ett antal papperslappar, prydda med döda presidenter ansågs vara likvärdiga med guld. Självklart var den bidragande orsaken till att USA ville ta sitt ansvar och utforma det nya monetära systemet att ingen annan utmanade dem.

När sedan 1950-talet övergick i 1960-talet började USA ta en allt mer ledande roll också i den globala politiken, något som landet finansierade med sina dollar. När sedan 1960-talet övergick till 1970-talet började fler och fler länder anse att guld var ett fynd till 35 USD per troy ounce. I takt med att värdet på den amerikanska dollarn försvagades mer och mer började den franska presidenten, Charles de Gaulle att växla in mer och mer dollar mot guld. De amerikanska lagren av guld som hade legat på ofantliga 24.000 ton sjönk i en rasande hastighet ned mot 8.000 ton. Något behövde göras.

Kurt Larsson utanför "guldrummet" där Bretton Woods-avtalet skrevs på

Kurt Larsson utanför "guldrummet" där Bretton Woods-avtalet skrevs på.

De två alternativen som USA stod inför var att spendera mindre och producera mer, och att minska den mängd politiska äventyr som USA kunde delta i för att på detta sätt öka värdet på den amerikanska dollarn igen. Det andra alternativet var att sluta lösa in dollar mot guld och därmed bryta det så kallade ”Bretton Woods-avtalet”. Det andra alternativet var ett mycket djärvt grepp, men eftersom det fortfarande inte fanns någon som kunde utmana USA i fråga om kraft, makt och rikedom så var det ingen som kunde protestera mot detta översitteri. Efter att ha diskuterat situationen med sin politiska rådgivare, Paul Volcker, som fortfarande råder amerikanska presidenter, nu senast Obama, valde Nixon att stänga det så kallade guldfönstret. När Nixon finansminister, John Connally, som en följd av detta ställdes mot väggen av en diplomat svarade han ”Det är vår dollar, men det är ditt problem”. Arrogans började ersätta oansvarighet.

I dag, 40 år senare har ”vårt problem” bara förvärrats och USA har blivit både mindre ansvarigt och mer arrogant. Guld har åter börjat betraktas som en valuta och har erkänts som den ultimata värdebevararen som har gått från 35,00 USD per troy ounce till som högst över 1.800 USD per troy ounce. Även den schweiziska centralbanken erkände nyligen att landet var tvunget att devalvera sin franc för att landets industrier skall fortsätta kunna vara konkurrenskraftiga på världsmarknaden.

För de av er som minns detta så kunde ett genomsnittligt hem fås för 100.000 SEK, motsvarande 20.000 USD 1971. Det priset har stigit med minst det tiodubbla, men antagligen mer än så, och detta även efter det att vi tagit hänsyn till de tre senaste årens priskollaps på fastighetsmarknaden. Det finns nu, baserat på uppgifter från den amerikanska centralbankens egen hemsida, mer än 17 gånger så många amerikanska dollar i omlopp som det gjorde 1971. I den summan ingår inte de digitala dollar som cirkulerar världen över. Adderar vi dessa så är beloppet mellan tio och hundra gånger så stort. Samma sak har hänt i alla länder världen över inklusive i Sverige.

Så, vad innebär detta för dig? Kan du förvänta dig att priserna på den mat du köper, din bensin och ditt boende faller den närmaste tiden? Om du har ett arbete, kan du förvänta dig att din lön stiger i takt med att dina utgifter gör det? Har tidningarnas rubriker gett dig en tankeställare om att vi ser en utveckling som i grunden håller på att förändra hela denna situation?

Kurt Larsson vid bordet i det så kallade Guldrummet där Bretton Woods avtalet undertecknades.

Kurt Larsson vid bordet i det så kallade Guldrummet där Bretton Woods avtalet undertecknades.

Så länge som våra ledare ledare försöker med att lösa den finansiella krisen, som nu omvandlats till en valutakris, genom att låna och trycka mer pengar, så undrar jag i vilken riktning trenden på värdet av din pappersvaluta och dina digitala pengar, värdepapper och obligationer kommer att fortsätta att ta. Vid det här laget har du kanske förstått att det både är ansvarsfullt och klokt att ha en del guld i bakfickan.

Kurt Larsson, som är född i USA, kommer att fortsätta skriva ned sina tankar och publicera dem på Råvarumarknaden.se med viss regelbundenhet. Kurt har en lång erfarenhet av både finansmarknaderna, främst från bankdatabranschen och från ädelmetallbranschen, och har senast arbetat som marknads- och försäljningschef för Tavex AB, ett av Skandinaviens största guldhandelsföretag.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Londons roll som ett globalt nav inom råvaruhandeln

Publicerat

den

London

London, känt för sin historia och strategiska positionering, har alltid haft en betydande roll i världen av råvaruhandel. Staden är känd för sin finansiella expertis och solida infrastruktur och fungerar som en avgörande bro som förbinder producenter och konsumenter över hela världen, men exakt vad gör London till ett så avgörande nav för råvaruhandeln?

Historien om råvaruhandel i London

Råvaruhandel i London har djupa rötter som går tillbaka till slutet av 1500-talet när staden etablerade sig som ett nyckelnav för global handel.

På 1800-talet hade London blivit en framträdande plats som världens ledande råvarumarknad, specialiserad på metaller, textilier och jordbruksvaror. De mest omsatta råvarorna var bomull, ull, socker och kaffe.

London Metal Exchange (LME) grundades 1877 för att underlätta handeln med icke-järnmetaller som koppar och bly.

Under åren fortsatte London att utöka sina handelsmöjligheter och locka handlare från alla hörn av världen.

Utveckling av London som ett globalt nav för råvaruhandel

Londons status som ett globalt nav för råvaruhandel befästes i början av 1900-talet när staden blev centrum för internationell finans. Etableringen av London Metal Exchange (LME) 1877 och London International Financial Futures and Options Exchange (LIFFE) 1982 cementerade ytterligare stadens dominans inom råvaruhandel.

Dessa börser utgjorde en plattform för handlare att köpa och sälja råvaror på en global skala, vilket gjorde London till en integrerad del av leveranskedjan för olika industrier runt om i världen.

Under de senaste åren har London också sett en ökning av elektroniska handelsplattformar, vilket ytterligare ökar dess tillgänglighet och attraktivitet för råvaruhandlare.

Faktorer som bidrar till Londons framgång inom råvaruhandel

Londons framgång inom råvaruhandel tillskrivs flera nyckelfaktorer. Stadens strategiska geografiska läge gör att den fungerar som en central mötesplats för köpare och säljare över hela världen. Vilket väl dock får anses vara mer av en historisk fördel.

Stadens stabila politiska och ekonomiska miljö ger den attraktionskraft och erbjuder handlare en säker och pålitlig marknad för investeringar.

Närvaron av skickliga proffs, förstklassig infrastruktur och strömlinjeformade handelsprocesser befäster Londons position som en främsta destination för råvaruhandel.

Dessutom säkerställer dess robusta rättsliga ram och etablerade tillsynsorgan rättvisa och transparenta handelsmetoder.

Londons roll i global råvaruhandel

Londons position som ett globalt nav för råvaruhandel har haft långtgående effekter på världsekonomin.

Staden fungerar som en viktig länk mellan producenter och konsumenter, vilket underlättar handel och leverans av viktiga råvaror som metaller, energiresurser och jordbruksprodukter.

Detta skapar en konkurrensutsatt marknad som driver innovation och effektivitet, vilket i slutändan gynnar både producenter och konsumenter.

Dessutom har den höga volymen av råvaruhandel i London också en betydande inverkan på de globala priserna, vilket gör den till en inflytelserik aktör i den globala ekonomin.

London vs New York: Kampen om råvaruhandeln

Även om London länge har ansetts vara det ledande globala navet för råvaruhandel, har New York också en betydande position på denna marknad.

Båda städerna har sina styrkor och svagheter, med London som utmärker sig inom områden som metall- och energimarknader, medan New York dominerar inom jordbruksprodukter. Men Londons historiska dominans och väletablerade infrastruktur ger det ett försprång framför New York, vilket gör det till den föredragna destinationen för de flesta handlare. Men eftersom de globala råvarumarknaderna fortsätter att utvecklas, förväntas konkurrensen mellan dessa två städer intensifieras.

Teknikens inverkan

Teknikens framväxt har revolutionerat råvaruhandelslandskapet, och London har inte lämnats på efterkälken. Under de senaste åren har betydande investeringar gjorts i teknik, med elektroniska handelsplattformar och avancerad dataanalys som ligger i spetsen för denna transformation.

Detta har inte bara ökat effektiviteten och hastigheten på handelsutförandet utan också öppnat nya möjligheter för handlare att få tillgång till globala marknader.

Dessutom har användningen av teknik också förbättrat riskhanteringsmetoderna, vilket gör råvaruhandeln i London säkrare och pålitligare.

Londons rika historia och expertis inom råvaruhandel, tillsammans med dess robusta infrastruktur och tekniska framsteg, positionerar den som föregångare i kampen om råvaruhandelns överlägsenhet. Att vara i en global tidszon ger London ett försprång framför New York, vilket gör att handlare kan komma åt marknader i både Asien och Amerika inom en enda dag.

Trots New Yorks starka närvaro på jordbruksmarknaderna och dess pågående tekniska framsteg, förväntas rivaliteten mellan dessa två städer intensifieras i framtiden. När de globala råvarumarknaderna utvecklas kommer det att vara spännande att observera hur London och New York anpassar sig och konkurrerar i detta dynamiska landskap.

Fortsätt läsa

Nyheter

Oljan letar efter en högre botten

Publicerat

den

Teknisk analys på brent blend-olja av Ingemar Carlsson

Ingemar Carlsson har gjort en teknisk analys på oljepriset, närmare bestämt på brentolja. Just nu letar oljan fortfarande efter en ny lågpunkt, som dock ligger högre än den tidigare. Lågpunkten bör hittas innan kristi himmelsfärdshelgen i början av maj och till dess är det avvakta som gäller.

Fortsätt läsa

Nyheter

Börsveckan ger en köprekommendation till aktien i oljeservicebolaget Beerenberg

Publicerat

den

Börsveckan ger en köprekommendation till Beerenberg-aktien som noterades på Euronext Growth Oslo i slutet av förra året. Beerenberg är ett norskt servicebolag inom olje- och gassektorn med låg värdering och hög utdelning. Bolaget erbjuder olika tjänster för olje- och gasfält samt andra tekniska produkter och service för krävande miljöer.

Historiken är inte den bästa, där fjolårets omsättning på 2 343 miljoner NOK faktiskt är snäppet lägre än 2015. Sedan 2019, när en stor återhämtning skedde, har tillväxten inte varit högre än en dryg procentenhet årligen. Bolaget fokuserar på service och har stabila kundrelationer, vilket bidrar till en stadig kassaflödesgenerering.

Trots en nedgång i orderingången förväntas Beerenberg ha hygglig tillväxt de kommande åren med förbättringar i lönsamheten. Även om marknaden är osäker på lång sikt, kan bolaget använda sina kassaflöden för att diversifiera sig mot andra hållbara sektorer.

Beerenberg får anses vara ett stabilt bolag med goda framtidsutsikter, trots att det inte förväntas ha höga multiplar. Deras strategi att använda stabila kassaflöden för att diversifiera sig mot hållbara sektorer kan vara långsiktigt lovande. I bokslutsrapporten för 2023 ökade omsättningen med 5 procent till 2 343 miljoner NOK, och rörelsemarginalen förbättrades till 5,6 procent.

Fortsätt läsa

Populära