Nyheter
Är guldtjuren på väg till slakthuset? (Del 1)
I spåren av den senaste tidens nedställ i guldpriset dyker alltfler skeptiker upp med diverse argument mot guldets trovärdighet som investeringsobjekt. Detta har gjort att många blivit nervösa över guldets framtidsutsikter. Vi här på Guldcentralen har uppmärksammat detta och kommer i denna artikelserie samla ihop några av guldskeptikernas vanligaste argument mot guldet och bemöta dessa på lämpligt sätt. Vår uppfattning är att guldet inte bara är ett stabilt och långsiktigt investeringsalternativ, det är en nödvändig del av portföljen i ett allt osäkrare ekonomiskt klimat. Det är emellertid upp till er läsare att själva bilda en egen uppfattning utifrån den information som presenteras i denna artikelserie.
Guldskeptiker kommenterar: Guld har inget egentligt värde, guld är bara värt vad köpare på högst arbiträr basis är villiga att betala för det. Guld har begränsade användningsområden, främst i industrin och smyckesbranschen, men detta är långt ifrån tillräckligt för att motivera det höga guldpriset.
Att bryta ett uns guld kostar bara 620 dollar. Ett liknande glapp mellan produktionsvärde och produktvärde rådde under fastighetsbubblan 2007. Det är bara en tidsfråga tills guld återgår rimligare nivåer som återspeglar produktionskostnaden.
Guldcentralen svarar: Det finns ett grundläggande psykologiskt behov av att ha beständiga tillgångar som inte försvinner över tid eller förlorar värde. Folk söker alltmer efter säkra placeringar i tider där pengamängden expanderar och valutor urholkas i en allt större utsträckning. Det är därför naturligt att den axlar rollen som världens mest grundläggande form av valuta. Med det sagt är inte pengar guld, speciellt inte när de är gjorda av papper och kan tryckas fritt för att upprätthålla diverse stora bankers balansräkningar. Denna icke-ömsesidighet mellan guld och pengar blir ofta nonchalerad av guldskeptiker.
Lite längre ner i artikeln (se Illustration 1) kan vi se att brytningen av guldet inte ökat nämnvärt; vi argumenterar därför att guldets prisökning inte har speciellt mycket med guldproduktionen att göra, utan härstammar från andra faktorer vilket vi kommer att diskutera vidare i denna artikel.
Guldskeptiker: Paul Krugman och Nouriel Roubini, två framstående ekonomer, hävdar att guld inte har någon koppling till dollarn. Guldprisets nivå reflekterar inte styrkan i dollarn, utan guld är bara värt vad människor arbiträrt är villiga att betala för det. Nedanstående bild visar tydligt att det inte finns någon koppling:
Guldcentralen: Det finns inget som talar för att relationen dollar-guld inte skulle existera. Mönstret är ganska tydligt i ovanstående graf, även om kopplingen ser ut att ha minskat på senare tid; vilket snarare bör tolkas som att dollarn är en bubbla, inte guldet. Andra ekonomiska faktorer har också påverkat guldets stegring, framförallt det ekonomiska systemet som sådant som allt fler börjar tvivla på.
Om dollarn tappar sin kraft som global handelsvaluta, vilket verkar vara en ihållande trend i världsekonomin, skulle guldet förmodligen hitta en ny världsvaluta att para ihop sig med. Eller kanske kommer guldet stå ensamt kvar tillslut?
Med andra ord, vi har tappat fokus på vad som egentligen är dyrt; är det guldet som stegrat i pris, eller är det pengarna som tappat i värde?
Nedanstående graf illustrerar tydligt vad det är som pågår:
Illustration 1.) Denna graf visar hur pengamängden ökat under de senaste två decennierna, medan guldproduktionen legat stadigt. Under samma period har guldpriset ökat med cirka 600%. Det finns en tydlig koppling här. Om brytningen av guld hållit sig konstant, medan pengapressarna bara tycks ha ökat takten, så skapar det illusionen av att guld ökar i värde när det i själva verket är fiatvalutorna som urholkas i en allt tilltagande takt.
Illustration 2. & 3.) Ovanstående graf visar hur det nominella värdet på guld avviker från guldets ständigt tilltagande köpkraft, vilket representerar fiatvalutornas stadiga inflation.
Nedanstående graf visar kvoten mellan det nominella värdet och guldets inflationsjusterade köpkraft (förhållandet mellan ovanstående grafer).
Dessa två grafer har sin utgångspunkt från år 1933, då guldet peggades till 35 dollar per uns till följd av president Roosevelts intervention. Guldets köpkraft har sedan härletts utifrån den inflationsutökning som ägt rum sedan dess.
Värdet ”1” innebär att den nominella guldprisutvecklingen utgörs till fullo av inflationen för det året. Det genomsnittliga kvotvärdet över perioden är emellertid 1,16, vilket innebär att guldpriset ålagts en premie på 16 procent per år utöver det inflationsjusterade värdet. Detta är rimligt, eftersom andra ekonomiska risker utöver själva inflationen spelat in i prisutvecklingen, samt att inflationen under vissa perioder varit så pass hög att det fanns (eller finns) anledning att anta att den framtida inflationen kommer överstiga medelvärdet på cirka 2%.
Guldskeptiker: Med andra ord är guld övervärderat i dagsläget sett ur ett historiskt perspektiv, eftersom guldet i dagsläget ligger på kvotvärdet 2,6?
Guldcentralen: Det stämmer att det ser ut som att guldet för tillfället är övervärderat sett till den nominella prissättningen. Det skall dock beaktas att den ekonomiska situationen i världen, med regelbundna stimulanspaket för att upprätthålla ett ekonomiskt system där budgetunderskott blivit vardagsmat, bär med sig en påtaglig risk för skenande inflation i framtiden. Kvoten är hög i dagsläget eftersom den återspeglar en situation där pengar, som tillgång, tappat sitt fäste i verkligheten.
Den stora frågan är väl egentligen om den ekonomiska tillväxten kommer bli större än inflationen – eftersom detta vägleder investerare antingen till aktiemarknaden eller beständiga tillgångar – samt huruvida detta rör sig om en verklig tillväxt eller bara en fortsatt uppblåsning av ett gigantiskt luftslott vars enda positiva konsekvens är en snabb teknologisk framfart, men det har sitt pris, och frågan är när notan kommer.
En titt på illustration 2 visar att guld var som mest undervärderat i början av 70-talet och mellan 1999 och 2001 när det handlades till en 60- respektive 40 procents rabatt mot den inflationsjusterade köpkraften. År 1980 var kvoten högre än normalt till följd av en skenande inflation vilket återspeglade marknadens farhågor om skenande inflation och stigande råvarupriser. Detta motverkades sedan av centralbankerna som höjde räntan vilket resulterade i en relativt smärtsam men kortvarig recession.
I dagsläget är dock situationen annorlunda i och med att centralbankerna har ett minskat manövreringsutrymme. Bankerna har blivit beroende av billiga krediter i strid ström, vilket är ett högriskspel som kan få ödesdigra konsekvenser framförallt för de svagaste i vårt ekonomiska samhälle, däribland småsparare.
En investering i guld är inte i första hand kopplat till en idé om att bli rik, utan det är snarare en försäkring mot att inte bli fattig i skuggan av det verkliga hyperinflationshotet.
Fortsättning följer…
[hr]
Guldcentralen AB har funnits sedan 1967 och är en del av en ädelmetallkoncern som funnits sedan 1879. Företagets ägare är KA Rasmussen AS i Norge. Det är 5:e generationen som driver företaget just nu. Guldcentralen säljer fysiskt guld, silver, platina och palladium till privatpersoner och företag. Det företaget säljer är handelsgodkända tackor och mynt. Företagets hemsida.
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Nyheter
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.
Nyheter
Svag vårflod dubblar elpriserna
Den norrländska vårfloden väntas dra igång den här veckan och pågå fram till slutet av maj. Att den är ovanligt svag i år bidrar till att elpriset i system fram till midsommar blir ungefär dubbelt så högt som under samma period i fjol. Det visar Bixias elprognos för maj och juni.

Efter en relativt dyr april väntas systempriset landa på 55 öre per kilowattimme i maj och 50 öre i juni, att jämföra med 31 respektive 21 öre förra året.
– Vi har inte haft så lite snö någon vinter sedan 2019 och det syns tydligt i vårfloden. Den prispress vi normalt sett räknar med den här tiden på året blir betydligt svagare än vanligt. Dessutom ligger bränslepriserna på en högre nivå än i fjol på grund av oron i Mellanöstern, vilket spiller över på de svenska elpriserna, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
Den hydrologiska balansen ligger på minus 20 terawattimmar, jämfört med ett överskott på 5–10 terawattimmar vid samma tidpunkt i fjol. Tillrinningen väntas kulminera på ungefär 7 terawattimmar per vecka i slutet av maj, långt under ett normalår.
Hur elpriserna utvecklas under resten av 2026 beror i hög grad på hur blöt sommaren blir. Terminspriset för fjärde kvartalet ligger på runt 70 öre per kilowattimme, vilket speglar marknadens oro inför hösten.
– Det krävs fyra till fem blöta veckor för att ta igen underskottet och fylla på vattenmagasinen. Det finns indikationer på att sommaren kan bli torr i mellersta och södra Skandinavien, men osäkerheten är stor. Om det blir så lär priserna stiga ytterligare, säger Johan Sigvardsson.
Elpris april–juni 2026 jämfört med utfall 2025 (öre/kWh)
| Område | Apr 2026 | Apr 2025 | Maj 2026 | Maj 2025 | Juni 2026 | Juni 2025 |
| System | 70 | 35 | 55 | 31 | 50 | 21 |
| SE1 | 27 | 14 | 27 | 14 | 23 | 3 |
| SE2 | 28 | 14 | 29 | 15 | 24 | 5 |
| SE3 | 50 | 38 | 57 | 43 | 47 | 23 |
| SE4 | 62 | 58 | 66 | 60 | 59 | 41 |
-
Analys3 veckor sedanMarket Still Betting on Timely Resolution, But Each Day Raises Shortage Risk
-
Analys3 veckor sedanBrent crude up USD 9/bl on the week… ”deal around the corner” narrative fades
-
Nyheter2 veckor sedanMichel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
-
Nyheter2 veckor sedanSolkraften pressar elpriserna dagtid
-
Nyheter2 veckor sedanSvag vårflod dubblar elpriserna





