Följ oss

Nyheter

Guldcentralen April 2012

Publicerat

den

Vart är guldet på väg egentligen?

Guldcentralen - Investera i guldMånaden som gått har visat sig vara en mycket spännande tid för guldet: Redan innan den 1:a mars hade guldpriset rasat från 1787 USD/uns till 1687 USD/uns. Försäljningsyran uppstod precis när ordförande för den amerikanska federala centralbanken, Ben Bernanke skulle hålla sitt kongresstal, och den höll sig i tre veckor på de vaga förhoppningarna att Bernanke skulle låta bli att manipulera penningmängden (genom det han visat sig vara bäst på, pressa mer pengar). Förhoppningarna var lika bisarra som de visade sig vaga; den 26:e mars lyckades guldet kravla sig upp till 1685 USD/uns när NY COMEX stängde; en dagsökning på 1,4% och ett klart uppsving från månadens bottennotering 1642 USD/uns den 23:e mars. Det som låg bakom vändningen var det som tolkades som Bernankes retoriska u-sväng där han utlyste att pengar fortfarande skulle pressas (se anm. längst ner för ytterligare kommentar).

Ben Bernanke, ordförande för den amerikanska federala centralbanken

Faktum är att Bernanke aldrig sagt något om att lugna ner penningpressarna, än mindre att upphöra med det. Herrn har en (ö)känd allergi mot deflation som han slaviskt håller stången genom att successivt driva på en ökning av penningmängden. Det bör noteras att föreställningen om en ökad penningmängd behövs lika lite som en meter som behöver bli längre bara för att vi får fler saker att mäta.

De psykologiska effekterna som har uppstått går ej att underskatta; guldet som väntades ta fart och nå nya toppar under mars har nu stött på farthinder och orsakat förvirring på en volatil marknad. Resultatet blev inte bara ett massivt säljkaos och en förändring på nästan -120 USD/uns (jämför 1787 USD/uns 28:e februari mot 1668 USD/uns 30:e mars) men också en bångstyrighet där bristen på en allmän riktning är utmärkande. Marknaden är volatil och dagliga prissvängningar på +/-1% har visat sig vara mer regel än undantag.

I första anblicken ser marknaden lynnig ut. Det är den också, men mer ligger bakom än ren oförutsägbarhet. En annan faktor som har bidragit till att tynga ner guldet är Indiens beslut att fördubbla den nuvarande beskattningen av samtliga guldimporter till en siffra på 4% (tillkännagivet i indisk media den 16:e mars). Den citerade anledningen var att avlasta underskottet i bytesbalansen, vilket är fullkomligt nonsens; underskottet skulle likväl kunnat avlastas genom att minska utgifterna, men hade ändå en psykologisk inverkan på marknaden eftersom Indien är världens största köpare av guld och importerar i princip nästan allt guld. Men skattepålägget är signifikant och kan medföra en nedsänkt efterfrågan på guldet i Indien.

Å andra sidan har guldet fått en ökad efterfrågan i Turkiet – dock är det inte privatkonsumenterna som står för den. Den turkiska regeringen har ett underskott i bytesbalansen men har, till skillnad från indierna, valt att tackla problemet på ett helt annorlunda sätt genom att övertyga sina konsumenter att låna ut sina guldtillgångar till det statliga turkiska bankväsendet och få ersättning i form av ränta. Med det sagt handlar Turkiets utspel om att låta bankerna få ta en del av kakan, vilket i det här fallet handlar om drygt 5,000 ton guld, och inte om ett helhjärtat försök till att integrera guldet i det monetära systemet. I fjol devalverade den turkiska liran 20% mot den amerikanska dollarn och medförde att turkiska konsumenter i snitt fördubblade sina guldinnehav. Utspelet handlar därför om att förmildra allmänhetens misstro och skepticism mot bankerna, men är i det globala sammanhanget ett exempel på guldets fortsatta marsch framåt inom finansvärlden.

Karta över handelsbalansen - Import kontra export

En global karta över den samlade handelsbalansen (import kontra export) från och med 1980 till 2008. Notera Indiens och Turkiets underskott i bytesbalansen. Som tidigare nämnt har de två länderna liknande problem men valt olika sätt att hantera det på, vari guldet har en central roll. Siffrorna är angivna i miljarder USD. (Källa: International Monetary Fund)

I tvetydiga perioder brukar säljmentaliteten regera, men det är intressant att notera att även om guldet bottnade vid 1642 USD/uns så har 5-årstrenden visat att utvecklingen är konsekvent med den nivå stödlinjen har satt (under mars månad låg den vid 1600 USD/uns), något som visar sig extra tydligt när guldet är prissatt i euro eller brittiska pund.

Guldprisets utveckling över 5 år - Gold

Femårsgrafen visar att guldet fortfarande befinner sig över den undre stödlinjen vilket indikerar på att den långsiktiga bullmarknaden är intakt. (Källa: Gold Made Simple News)

Prisutveckling på guld över 5 år i euro

Samma femårsgraf uppräknat i euro och här ser marginalerna helt annorlunda ut gentemot dollarn. Notera höjdskillnaden mellan aktuella kursvärden och den nedre stödlinjen. Detta visar att även om kursutvecklingen inte tar fart behöver det inte betyda att trenden är bruten. (Källa: Gold Made Simple News)

På kort sikt kvarstår emellertid en genomgående osäkerhet, vilket medför att riktningen på marknaden blir fortsatt oklar. Än så länge går det inte att konstatera att guld har gått in i en konsolideringsfas, med det sagt står guldet inför ett vägskäl nu under kommande månader. Om inte uppgången börjar ta fart på nytt så finns det en risk att trendkanalen rubbas och nya förutsättningar skapas. Det finns dock inga direkta tecken som talar för att bullmarknaden kommer att trubbas av; hela säljyran verkar vara grundad på spöken under sängen. Tvärtom fortsätter efterfrågan på guld att öka dels för att allmänheten tappar förtroendet för bankväsendet. Vi har trots allt en spännande tid att se fram emot!

Anm: I början av april steg guldet inledningsvis över den kritiska 1680-nivån, men efter stängning den 3:e april föll guldet kraftigt efter att Feds penningspolitiska protokoll indikerat att flera av medlemmarna i den kommitté som styr penningpolitiken inte är redo för att köpa mer statsobligationer, dvs. trycka ut mer pengar i systemet. Säljyran har därefter hållit i sig och noteras i skrivande stund till 1618 USD/uns (4:e april).

Guldmarknaden - Bull fas 2 och 3 - Goldpris

Fas 2 och fas 3 i bullmarknaden: Svagare trendutveckling för guldet indikeras om stödlinjen för fas 2 bryts. Stödlinjen för fas 3 ligger i dagsläget kring 1500 USD/uns. (Källa: Gold Made Simple News)

Som alltid i dessa volatila tider bör vi beakta den långsiktiga utvecklingen och inte skygga för kortsiktiga svängningar. Det återstår emellertid att se om guldet är på väg in i en ny fas där trendutvecklingen går in i ett lugnare tempo utan att för den skull gå ur bullmarknaden. De fundamentala faktorer som utlöste bullmarknaden för tolv år sedan har inte förändrats, om något har de blivit än mer intensifierade till följd av ökade penningmängder och en allt slappare penningpolitik världen över.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Guldcentralen AB har funnits sedan 1967 och är en del av en ädelmetallkoncern som funnits sedan 1879. Företagets ägare är KA Rasmussen AS i Norge. Det är 5:e generationen som driver företaget just nu. Guldcentralen säljer fysiskt guld, silver, platina och palladium till privatpersoner och företag. Det företaget säljer är handelsgodkända tackor och mynt. Företagets hemsida.

Fortsätt läsa
Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

Solkraften pressar elpriserna dagtid

Publicerat

den

Solcellspark

Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.

– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.

De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.

Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.

– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.

De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.

– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.

MedelspotprisApril 2025April 2026
Elområde 1, Norra Sverige     14,39 öre/kWh      26,09 öre/kWh   
Elområde 2, Norra Mellansverige     14,21 öre/kWh      26,85 öre/kWh   
Elområde 3, Södra Mellansverige     37,61 öre/kWh      56,08 öre/kWh   
Elområde 4, Södra Sverige     58,35 öre/kWh      66,55 öre/kWh 
Medelspotpris är det genomsnittliga priset på den nordiska elbörsen. Priserna är exklusive moms, påslag och elcertifikat.

*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.

Fortsätt läsa

Nyheter

Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden

Publicerat

den

Oljerigg producerar olja

Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.

Fortsätt läsa

Nyheter

Svag vårflod dubblar elpriserna

Publicerat

den

Solsken på blå himmel

Den norrländska vårfloden väntas dra igång den här veckan och pågå fram till slutet av maj. Att den är ovanligt svag i år bidrar till att elpriset i system fram till midsommar blir ungefär dubbelt så högt som under samma period i fjol. Det visar Bixias elprognos för maj och juni.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Efter en relativt dyr april väntas systempriset landa på 55 öre per kilowattimme i maj och 50 öre i juni, att jämföra med 31 respektive 21 öre förra året.

– Vi har inte haft så lite snö någon vinter sedan 2019 och det syns tydligt i vårfloden. Den prispress vi normalt sett räknar med den här tiden på året blir betydligt svagare än vanligt. Dessutom ligger bränslepriserna på en högre nivå än i fjol på grund av oron i Mellanöstern, vilket spiller över på de svenska elpriserna, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

Den hydrologiska balansen ligger på minus 20 terawattimmar, jämfört med ett överskott på 5–10 terawattimmar vid samma tidpunkt i fjol. Tillrinningen väntas kulminera på ungefär 7 terawattimmar per vecka i slutet av maj, långt under ett normalår.

Hur elpriserna utvecklas under resten av 2026 beror i hög grad på hur blöt sommaren blir. Terminspriset för fjärde kvartalet ligger på runt 70 öre per kilowattimme, vilket speglar marknadens oro inför hösten.

– Det krävs fyra till fem blöta veckor för att ta igen underskottet och fylla på vattenmagasinen. Det finns indikationer på att sommaren kan bli torr i mellersta och södra Skandinavien, men osäkerheten är stor. Om det blir så lär priserna stiga ytterligare, säger Johan Sigvardsson.

Elpris april–juni 2026 jämfört med utfall 2025 (öre/kWh)

Område  Apr 2026  Apr 2025Maj 2026Maj 2025Juni 2026Juni 2025
System 703555315021
SE127142714233
SE228142915245
SE3503857434723
SE4625866605941
Källa: Bixia/Nord Pool. Aprilsiffrorna för 2026 är preliminära. Siffrorna för maj och juni 2026 är prognos.
Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära