Följ oss

Nyheter

8 frågor till Latvian Forest

Publicerat

den

Frederik Zetterström - VD för Latvian Forest

Latvian Forest är ett svenskt skogsföretag som köper skogsfastigheter i Lettland, en marknad som är ovanligt intressant för små och medelstora aktörer. Vi har gjort en kort intervju med företagets VD Fredrik Zetterström.

Hur identifierades möjligheten att investera i skogsfastigheter i Lettland, och varför är Lettland det bästa alternativet för den här typen av investeringar?

Det var en ren slump. En av grundarna delade hytt på en Lettlandsfärja med en svensk jägmästare i början på 2000-talet. Det var så det började. Efter resan köptes en fastighet privat och de erfarenheterna och det nätverk som etablerades blev grunden till det som vi gör idag.

Lettland har en liberal lagstiftning vad gäller investeringar i mark, ägandet är splittrat och det finns många småfastigheter som är lämpliga för konsolidering, priserna justerades neråt efter finanskrisen och, sist men inte minst, Lettland är ett EU-land. Samtidigt är skogsindustrin i Lettland en traditionellt väletablerad bransch som fungerar väl och har en god likviditet.

Har ni några andra intäktskällor än just avverkning och gallring av skogsfastigheterna?

Vi har lite konsultintäkter, men de är i sammanhanget marginella och inget som vi tänker bygga verksamheten kring.

Finns det fler bolag än Latvian Forest som börjat upptäcka möjligheterna i området?

Det finns en hel del aktörer, bl.a. många svenska. Vissa har varit där en längre tid och vissa är nykomlingar. Vi skiljer på större institutionella investerare, medelstora aktörer (som vi) och förmögna privatinvesterare som köper egna fastigheter. Vi ser dock att aktiviteten ökar kontinuerligt. Å andra sidan kan man ju se det som att om fler ser möjligheten till bra affärer kan vi ju inte var helt fel ute.

Skog i Lettland som tillhör Latvian ForestVarför är prisskillnaden mellan Lettland och andra europeiska länder så pass stor idag, och vad talar för en normalisering av skogsfastighetspriser inom EU framöver?

Ingen aning! Vi undrar också…. Vi tror dock att en sådan prisskillnad inte kan existera någon längre tid. Produkten, dvs timmer, är ju densamma. Kanske är det gamla fördomar om kriminalitet och korruption som lever kvar. Detta är dock inget vi har upplevt.

Ponera att en skogsfastighet köps och avvecklas omedelbart. Vilka vinstmarginaler finns att hämta enbart i den förädlingen?

Som exempel kan vi ge den senaste avverkningen vi gjorde. Fastigheten förvärvades i juli 2011 och består av sammanlagt 12,5 hektar. Inga delar utgörs av jordbruksmark eller impediment. Totalt virkesförråd vid förvärv var 2.200 m3. Total köpeskilling uppgick till 355 TSEK vilket motsvarar ett pris om ca. 160 SEK per m3. Under december 2011 såldes totalt 750 m3 på rot (Dvs rätten att avverka 750 m3 såldes till en extern aktör). Nettointäkten blev sammanlagt ca. 250 TSEK vilket motsvarar ca. 330 SEK per m3. Kvarvarande virkesförråd efter avverkning är ca. 1.450 m3. Den totala intäkten från avverkningen motsvarar således ca. 70 % av den ursprungliga köpeskillingen.

Hur stor är risken för att olika typer av naturkatastrofer kan drabba skogsfastigheterna, som t.ex. skadeinsekter eller stormar?

All skog kan drabbas. Men, eftersom våra fastigheter är relativt spridda (dvs de ligger inte nästgårds) blir dock risken mindre och mindre ju fler fastigheter vi köper. Risken för att vi ska drabbas av signifikanta förluster bedöms därför som relativt liten i förhållande till andra verksamheter.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Vad har ni för långsiktiga visioner med verksamheten?

Först vill vi bli så stora som möjligt medan det fortfarande finns goda affärer att göra. Hur stora vi kan bli vet vi inte i dagsläget och vi vet inte hur länge vi kan hålla på med lönsamma förvärv. Att sedan kunna avyttra fastighetspaket till andra investerare ser vi som en möjlighet på lite längre sikt. Men, oavsett hur lång tidshorisont det innebär kommer vi att driva bolaget som ett effektivt skogsbolag under tiden.

Kan ni berätta mer om vilken typ av skogsmark ni köper; trädslag, ålder på träden, skötselgrad, skick etc. Har ni en bestämd mall ni följer som varje investeringsobjekt måste falla in under?

Fastigheterna varierar högst markant – både åldermässigt och vad gäller trädslag. Kvaliteten skiftar likaså men det ska återspeglas i förvärvspriset. Det som är viktigt är att värdera varje fastighet på egna meriter. Det vi framförallt letar efter är värdeökningspotential. Många fastigheter i Lettland har inte förvaltats lika aktivt som vi är vana vid i Sverige men det innebär samtidigt att man kan öka värdet genom enkla åtgärder som t.ex. röjning och gallring. Det är således viktigt att noggrant undersöka varje fastighet och jämföra taxeringen med vad som faktiskt står på fastigheten. I många fall är det ganska stora avvikelser och den kunskapen är viktig för att kunna göra bra investeringar.

Latvian Forest Co deltog under maj 2011 på en småbolagsdag på Operaterassen i Stockholm som anordnats av G&W kapitalförvaltning och Financial Hearings. Latvian Forest:s presentation filmades och kan ses här.

Nyheter

Nya rekord i global användning av kol

Publicerat

den

Berg av kol

Den globala användning av kol sätter ett nytt rekord och förväntas nå ännu högre höjder under de kommande åren enligt en färsk rapport från IEA. Utmärkande är att IEA återkommande måste revidera upp sina prognoser. Under 2024 förväntas den globala konsumtionen nu bli 8,77 miljarder ton och för att krypa vidare uppåt och nå en platå vid 2027.

Elproduktionen i Kina är särskilt viktig för de globala kolmarknaderna, eftersom ett av tre ton kol som förbrukas i världen eldas i ett kraftverk i landet.

Kinas utbyggnad av kärnkraft, solceller och vindkraft kan begränsa användningen av kol under de kommande åren, men IEA lyfter fram att det finns ett flertal osäkerheter i analysen.

Samtidigt ökar efterfrågan på kol fortfarande i flera väldigt stora tillväxtekonomier där efterfrågan på el ökar kraftigt i takt med den ekonomiska tillväxten och befolkningstillväxten, till exempel i Indien, Indonesien och Vietnam. I tillväxtekonomierna drivs tillväxten främst av efterfrågan på kol från kraftsektorn, även om den industriella användningen också ökar.

Global konsution av kol, faktisk och prognoser.
Global konsumtion av kol.
Fortsätt läsa

Nyheter

Kärnkraft och litet inslag av solenergi ger den billigaste elektriciteten i Japan

Publicerat

den

Energiproduktion i Japan

Japan är ett land med väldig begränsad tillgång på egna naturresurser, varför även frågan om energi är väldigt central för landet. Nu har man gjort en stor genomgång för att komma fram till vilka energiformer som ger den lägsta totalkostnaden för energi vid 2040 under olika scenarier.

Slutsatsen är att kärnkraft har den lägsta totalkostnaden. Solenergi kan både ha den högsta och lägsta kostnaden. Om en liten mängd solceller installeras så har solenergi den lägsta kostnaden, men om en större mängd installeras så blir det den avsevärt dyraste formen av energi. Kärnkraft plus ett litet inslag av solceller är således optimalt för Japan.

Det är Stephen Stapczynski på Bloomberg som uppmärksammar rapporten och kan man japanska så finns den att läsa här.

Kostnad för energi i Japan
Uppskattningar för den totala systemkostnaden för olika energislag i Japan vid 2040.

Fortsätt läsa

Nyheter

Kinas produktion av kol slår nytt rekord

Publicerat

den

Javier Blas uppmärksammar att Kina under november slog ett nytt rekord i produktion av kol och passerade där med det tidigare rekordet från i början av 2023. Kolkraft är ryggraden i Kinas produktion av elektricitet.

Vi skrev nyligen om att Kina satsar stort på att bygga ut billig kolproduktion i Xinjiang, vilken växer fram som landets fjärde stora hubb för kolproduktion.

Kina satsar även stort på att bygga kärnkraftverk, men eftersom landet hela tiden behöver mer elektricitet så kommer inte kärnkraften att ersätta kolkraften på ett bra tag, landet behöver båda. Där emot kan utbyggnaden av kolkraft hållas på en lägre nivå för varje kärnkraftverk som tillkommer. Kina godkänner tio kärnkraftsreaktorer per år vilket på ett årtionde ger ett hundratal nya kärnkraftsreaktorer om samma tempo fortsätter att hållas. Utbyggnaden kommer rimligtvis även att öka när de nya reaktormodeller som Kina själva har utvecklat har byggts i ett antal.

Graf över kolproduktion i Kina
Kolproduktion i Kina
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära