Följ oss

Nyheter

8 frågor till Latvian Forest

Publicerat

den

Frederik Zetterström - VD för Latvian Forest

Latvian Forest är ett svenskt skogsföretag som köper skogsfastigheter i Lettland, en marknad som är ovanligt intressant för små och medelstora aktörer. Vi har gjort en kort intervju med företagets VD Fredrik Zetterström.

Hur identifierades möjligheten att investera i skogsfastigheter i Lettland, och varför är Lettland det bästa alternativet för den här typen av investeringar?

Det var en ren slump. En av grundarna delade hytt på en Lettlandsfärja med en svensk jägmästare i början på 2000-talet. Det var så det började. Efter resan köptes en fastighet privat och de erfarenheterna och det nätverk som etablerades blev grunden till det som vi gör idag.

Lettland har en liberal lagstiftning vad gäller investeringar i mark, ägandet är splittrat och det finns många småfastigheter som är lämpliga för konsolidering, priserna justerades neråt efter finanskrisen och, sist men inte minst, Lettland är ett EU-land. Samtidigt är skogsindustrin i Lettland en traditionellt väletablerad bransch som fungerar väl och har en god likviditet.

Har ni några andra intäktskällor än just avverkning och gallring av skogsfastigheterna?

Vi har lite konsultintäkter, men de är i sammanhanget marginella och inget som vi tänker bygga verksamheten kring.

Finns det fler bolag än Latvian Forest som börjat upptäcka möjligheterna i området?

Det finns en hel del aktörer, bl.a. många svenska. Vissa har varit där en längre tid och vissa är nykomlingar. Vi skiljer på större institutionella investerare, medelstora aktörer (som vi) och förmögna privatinvesterare som köper egna fastigheter. Vi ser dock att aktiviteten ökar kontinuerligt. Å andra sidan kan man ju se det som att om fler ser möjligheten till bra affärer kan vi ju inte var helt fel ute.

Skog i Lettland som tillhör Latvian ForestVarför är prisskillnaden mellan Lettland och andra europeiska länder så pass stor idag, och vad talar för en normalisering av skogsfastighetspriser inom EU framöver?

Ingen aning! Vi undrar också…. Vi tror dock att en sådan prisskillnad inte kan existera någon längre tid. Produkten, dvs timmer, är ju densamma. Kanske är det gamla fördomar om kriminalitet och korruption som lever kvar. Detta är dock inget vi har upplevt.

Ponera att en skogsfastighet köps och avvecklas omedelbart. Vilka vinstmarginaler finns att hämta enbart i den förädlingen?

Som exempel kan vi ge den senaste avverkningen vi gjorde. Fastigheten förvärvades i juli 2011 och består av sammanlagt 12,5 hektar. Inga delar utgörs av jordbruksmark eller impediment. Totalt virkesförråd vid förvärv var 2.200 m3. Total köpeskilling uppgick till 355 TSEK vilket motsvarar ett pris om ca. 160 SEK per m3. Under december 2011 såldes totalt 750 m3 på rot (Dvs rätten att avverka 750 m3 såldes till en extern aktör). Nettointäkten blev sammanlagt ca. 250 TSEK vilket motsvarar ca. 330 SEK per m3. Kvarvarande virkesförråd efter avverkning är ca. 1.450 m3. Den totala intäkten från avverkningen motsvarar således ca. 70 % av den ursprungliga köpeskillingen.

Hur stor är risken för att olika typer av naturkatastrofer kan drabba skogsfastigheterna, som t.ex. skadeinsekter eller stormar?

All skog kan drabbas. Men, eftersom våra fastigheter är relativt spridda (dvs de ligger inte nästgårds) blir dock risken mindre och mindre ju fler fastigheter vi köper. Risken för att vi ska drabbas av signifikanta förluster bedöms därför som relativt liten i förhållande till andra verksamheter.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Vad har ni för långsiktiga visioner med verksamheten?

Först vill vi bli så stora som möjligt medan det fortfarande finns goda affärer att göra. Hur stora vi kan bli vet vi inte i dagsläget och vi vet inte hur länge vi kan hålla på med lönsamma förvärv. Att sedan kunna avyttra fastighetspaket till andra investerare ser vi som en möjlighet på lite längre sikt. Men, oavsett hur lång tidshorisont det innebär kommer vi att driva bolaget som ett effektivt skogsbolag under tiden.

Kan ni berätta mer om vilken typ av skogsmark ni köper; trädslag, ålder på träden, skötselgrad, skick etc. Har ni en bestämd mall ni följer som varje investeringsobjekt måste falla in under?

Fastigheterna varierar högst markant – både åldermässigt och vad gäller trädslag. Kvaliteten skiftar likaså men det ska återspeglas i förvärvspriset. Det som är viktigt är att värdera varje fastighet på egna meriter. Det vi framförallt letar efter är värdeökningspotential. Många fastigheter i Lettland har inte förvaltats lika aktivt som vi är vana vid i Sverige men det innebär samtidigt att man kan öka värdet genom enkla åtgärder som t.ex. röjning och gallring. Det är således viktigt att noggrant undersöka varje fastighet och jämföra taxeringen med vad som faktiskt står på fastigheten. I många fall är det ganska stora avvikelser och den kunskapen är viktig för att kunna göra bra investeringar.

Latvian Forest Co deltog under maj 2011 på en småbolagsdag på Operaterassen i Stockholm som anordnats av G&W kapitalförvaltning och Financial Hearings. Latvian Forest:s presentation filmades och kan ses här.

Nyheter

Guld nära 4000 USD och silver 50 USD, därför kan de fortsätta stiga

Publicerat

den

Guld- och silvertackor

Jeffrey Christian på CPM Group gästar Monex för att prata guld och silver. Det framhålls att vi befinner oss i en tid av extrem osäkerhet, präglad av politiska, ekonomiska och sociala spänningar som bedöms vara mer oroande än under kriserna i slutet av 1970-talet. Detta har drivit investerare mot tryggare tillgångar som guld, silver och även platina.

Priserna på ädelmetaller ligger nu på rekordnivåer, med guld nära 3 900 dollar per uns och silver omkring 48 dollar. Analytiker menar att uppgången främst beror på oro för den globala utvecklingen snarare än tekniska prisnivåer. De bedömer att priserna kommer fortsätta stiga tills det sker en tydlig förbättring i det politiska och ekonomiska klimatet, något som inte förväntas inom den närmaste framtiden.

Samtidigt påpekas att guld och dollarn ibland kan stiga parallellt, vilket tidigare skett under perioder av stor osäkerhet. Den kommande osäkerheten kring ett möjligt amerikanskt regeringsstopp kan enligt bedömare förstärka trenden mot fortsatt stark efterfrågan på ädelmetaller.

Fortsätt läsa

Nyheter

Blykalla och amerikanska Oklo inleder ett samarbete

Publicerat

den

VD för Blykalla och VD för Oklo blir intervjuade på Bloomberg TV

Kärnkraftsföretagen Oklo från USA och svenska Blykalla har ingått ett strategiskt partnerskap för att främja tekniksamarbete, samordna leverantörskedjor och dela regulatorisk kunskap mellan länderna. Samarbetet inkluderar att Oklo går in som en av de större investerarna i Blykallas kommande investeringsrunda med ett åtagande på cirka 5 miljoner dollar.

Genom ett gemensamt teknikutvecklingsavtal ska bolagen utbyta insikter om material, komponenter och licensieringspraxis i både USA och Sverige. Målet är att minska kostnader och tidsrisker i utvecklingen av små modulära reaktorer (SMR).

Blykalla utvecklar SEALER, en blykyld snabbreaktor på 55 MWe, medan Oklo fokuserar på natriumkylda reaktorer upp till 75 MWe för industriella och militära tillämpningar i USA.

“Det här samarbetet stärker det växande ekosystemet för avancerade reaktorer i en tid av globalt ökande energibehov,” säger Oklo-grundaren Jacob DeWitte. Blykallas vd Jacob Stedman tillägger: “Vår gemensamma industriella strategi kan hjälpa leverantörer att planera för uppskalning, oavsett vilken sida av Atlanten de befinner sig på.”

Intervju på Bloomberg om samarbetet

Intervju med Jacob DeWitte, VD för Oklo, och Jacob Stedman, VD för Blykalla, på Bloomberg.
Fortsätt läsa

Nyheter

Fortsatt stabilt elpris – men dubbelt så dyrt som i fjol

Publicerat

den

Snittpriset på el för höstmånaderna september till november väntas landa på strax under 50 öre per kilowattimme. Det är nästan en fördubbling jämfört med hösten 2024, då snittet låg på drygt 30 öre. Men nivåerna är fortfarande betydligt lägre än under elpriskrisen 2022. Det visar elbolaget Bixias höstprognos.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Att elpriserna är högre än i fjol beror främst på lägre tillgänglighet i kärnkraften och en svagare hydrologisk balans efter en torr sommar. Även om hösten har börjat blött och september ser ut att bli den nederbördsrikaste månaden sedan 2018, räcker det inte till för att vända vattenbalansen.

– Höstens elpriser är stabila, men klart högre än i fjol. Det är framför allt osäkerheten kring kärnkraften som påverkar där Oskarshamn 3 har varit ur drift längre än planerat. Samtidigt har den hydrologiska balansen inte återhämtat sig efter sommarens underskott, trots den blöta inledningen på hösten. Men jämfört med krisåren 2021 och 2022 ligger priserna fortfarande på en låg nivå, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

I september bidrog bristen på kärnkraft till att elpriset nästan fördubblades jämfört med samma månad i fjol. Priset landade på cirka 40 öre per kilowattimme, att jämföra med 22 öre i september 2024. Flera reaktorer stod stilla, däribland Oskarshamn 3, Forsmark 1 samt Lovisa 1 och 2 i Finland. Trots mycket regn under månaden var vattennivåerna fortsatt låga efter den torra sommaren, medan blåsiga perioder tillfälligt pressade ner priserna.

I oktober väntas elpriset hamna runt 45 öre per kilowattimme, jämfört med 27 öre i fjol, och i november kring 60 öre, mot 43 öre förra året. Sammantaget ger det ett höstsnitt i system på knappt 50 öre, jämfört med drygt 30 öre samma period i fjol. Under krisåret 2022 låg snittet för höstmånaderna på över 1,15 kronor per kilowattimme, med perioder på upp mot 4 kronor.

Liten risk för höga höstpriser

Bixia bedömer att priserna kan komma att stiga tillfälligt om vädret blir kallare än normalt eller om kärnkraftsreaktorer får fortsatt försening i återstart. Om till exempel Oskarshamn 3, vars återstart redan skjutits på fem gånger, inte kommer igång enligt plan i mitten av oktober, finns risk att priserna ökar under andra halvan av månaden.

– Risken för pristoppar ökar ju längre in på säsongen vi kommer, eftersom förbrukningen stiger när temperaturen sjunker. Men väderprognoserna ser i nuläget gynnsamma ut, och även om det skulle bli kallare än väntat ser vi inte någon risk för extremt höga priser, säger Johan Sigvardsson.

Dyrare el i syd

Södra Sverige har betalat betydligt mer för elen än norra delarna. Priserna har legat på runt 15 öre per kWh i norr under september, medan syd haft priser på omkring 70 öre. En differentierad prisbild väntas även under resten av hösten, särskilt om kärnkraftsproduktionen i söder fortsätter att vara begränsad och det fortsätter att vara gott om vatten i norr.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära