Följ oss

Nyheter

2010-talet – ett händelserikt decennium på elmarknaden

Publicerat

den

Vindkraft till havs

Årets medelpris för el beräknas hamna på cirka 41 öre per kWh. Genomsnittspriset under 10-talet har legat på omkring 36 öre per kWh, men prisnivåerna har varierat kraftigt mellan och under åren, enligt elbolaget Bixias rapport. Vi kommer att få räkna med stigande elprisnivåer under kommande decennier, enligt Matina Rosenberg, chefsanalytiker på Bixia.

Elanvändning i Norden år 2019
Bild: Bixia

Om några dagar går vi in i ett nytt decennium och kan konstatera att priset på el har varierat kraftigt under de senaste tio åren. Årtiondet inleddes med mycket höga priser – ett snitt på drygt 50 öre per kWh, för att fem år senare mer än halveras till drygt 20 öre och nu, decenniets sista år hamnar snittet på 41 öre.

Elpriset år för år under 2010-talet
Bild: Bixia

– Vi klev in i decenniet i en snabbt växande global högkonjunktur som gjorde att efterfrågan på el steg och därmed priset. Högkonjunkturen nådde sin topp i december 2010 vilket märktes på elpriset som då var uppe i ett månadssnitt på över 80 öre. Det är det högsta månadssnittet på hela decenniet. Andra faktorer som låg bakom det mycket höga elpriset i januari 2010 var extrem kyla och reducerad kärnkraftstillgänglighet, säger Matina Rosenberg, chefsanalytiker och meteorolog på elbolaget Bixia. 

Den globala högkonjunkturen nådde dock ett bakslag under 2011 då eurokrisen tog vid med Grekland i spetsen, vilket påverkade efterfrågan på el med sjunkande elpriser som följd. 2012 vände konjunkturen upp igen men föll tillbaka år 2013 i samband med att oljekrisen tog vid. Sedan 2013 har konjunkturen i stort sett gått uppåt. 

– Elanvändningen svänger i takt med konjunkturen. I somras nådde vi ytterligare en konjunkturtopp men sedan dess har vi sett en klar avmattning och tillverkningsindustrierna i Europa visar tydliga tecken på minskad produktion. Det gör att elanvändningen nu ligger på en lägre nivå. Det är konjunkturen som har den största påverkan på efterfrågan på el men utöver det påverkar temperaturen, förklarar Matina Rosenberg. 

Extremt mycket mer vind

Om konjunktur och temperatur är de faktorer som till stor del styr efterfrågan på el så är det tillgängligheten på exempelvis kärn-, vind- och vattenkraftsproduktion som styr utbudet. Under 2010-talet har vi haft en kraftfull ökning av elproduktionen här i Norden, främst i form av vindkraft.

Hur myckel el som produceras i Sverige och från vilka källor
Bild: Bixia

–Vi har fått in mycket mer förnybar el i det nordiska elmarknadssystemet under det här decenniet. Vindkraften har ökat från drygt 10 000 GWh år 2009 till närmare 46 000 GWh i år. Det är mycket tack vare det elcertifikatsystemet i Sverige och i Norge samt andra stödsystem i Danmark och Finland. Bara i Sverige har vindkraftsproduktionen ökat från 2000 GWh 2009 till drygt 19 000 GWh 2019, säger Matina Rosenberg. 

Medan den installerade vindkraft har ökat kraftigt i Norden under decenniet har de övriga kraftslagen; vattenkraft, kärnkraft och värmekraft varit relativt oförändrade i paritet med vinden och tillgängligheten har periodvis varierat. 

– Vattenkraften står för drygt 50 procent av vår elproduktion i Norden och de perioder med lägre fyllnadsgrad i vattenmagasinen påverkas elpriset. Det fick vi erfara förra året då nivåerna i magasinen var mycket låga på grund av extremväder med mycket torka vilket var den främsta orsaken till de höga elpriserna under 2018. Även de höga bränslepriserna lyfte elpriset då,  säger Matina Rosenberg. 

Mer nordisk el i Europas ledningar

Under årtiondet har den nordisk elmarknaden integrerats mer med den europeiska då ledningarna mellan områdena har byggts ut. De nya ledningarna innebär att vi nyttjar vår kraft mer effektivt och det har lett till att det finns mer förnybar kraft från oss i Norden i de europeiska kraftledningarna. Stundtals har det även skett i omvänd riktning.

– Det händer mycket på elmarknaden nu och de kommande åren. Tyskland, som anses vara Europas energimotor har avvecklat stora delar av sin kärnkraft under decenniet och den ska vara helt avvecklad år 2022. Parallellt startar de en kolavvecklingsplan där all kolkraft ska vara borta senast år 2038. Mycket förnybart har redan kommit till i landets energisystem och mer är på väg in. Mellaneuropa behöver den nordiska kraften men kommer samtidigt stundtals ge oss kraft i Norden. Resurseffektiviten har ökat och ökar, säger Matina Rosenberg. 

Klimatets decennium

Det gångna decenniet har till stor del präglats av klimat- och energifrågan, framförallt de senaste åren.  

– Intresset för energi har ökat markant det senaste året och valen av energikällor är avgörande för klimatförändringarna. 2017 stod energisektorn i EU för cirka 80 procent av utsläppen från växthusgaser. Vi på Bixia märker av en ökad medvetenhet hos våra kunder, säger Matina Rosenberg. 

Stigande elpriser 

Mängden förnybar energi ökar inte bara här i Norden. De globala, europeiska och nationella klimat- och miljömålen driver på utvecklingen av förnybart och bidrar till minskandet av fossila bränslen. 

– Vi får räkna med att elpriserna i Norden kommer att ligga i nivå eller något högre än snittpriset 2019 de kommande tio åren. Men utan utbyggnaden av den förnybara energin skulle priserna vara ännu högre. Samtidigt kommer vår elanvändning att öka, både på grund av att vi blir fler invånare men också för att fler datacenter etableras i Norden samtidigt som fler elbilar kommer in på marknaden. Fram till 2030 räknar vi med en ökning på drygt 30 TWh från dagens nivåer, säger Matina Rosenberg.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Londons roll som ett globalt nav inom råvaruhandeln

Publicerat

den

London

London, känt för sin historia och strategiska positionering, har alltid haft en betydande roll i världen av råvaruhandel. Staden är känd för sin finansiella expertis och solida infrastruktur och fungerar som en avgörande bro som förbinder producenter och konsumenter över hela världen, men exakt vad gör London till ett så avgörande nav för råvaruhandeln?

Historien om råvaruhandel i London

Råvaruhandel i London har djupa rötter som går tillbaka till slutet av 1500-talet när staden etablerade sig som ett nyckelnav för global handel.

På 1800-talet hade London blivit en framträdande plats som världens ledande råvarumarknad, specialiserad på metaller, textilier och jordbruksvaror. De mest omsatta råvarorna var bomull, ull, socker och kaffe.

London Metal Exchange (LME) grundades 1877 för att underlätta handeln med icke-järnmetaller som koppar och bly.

Under åren fortsatte London att utöka sina handelsmöjligheter och locka handlare från alla hörn av världen.

Utveckling av London som ett globalt nav för råvaruhandel

Londons status som ett globalt nav för råvaruhandel befästes i början av 1900-talet när staden blev centrum för internationell finans. Etableringen av London Metal Exchange (LME) 1877 och London International Financial Futures and Options Exchange (LIFFE) 1982 cementerade ytterligare stadens dominans inom råvaruhandel.

Dessa börser utgjorde en plattform för handlare att köpa och sälja råvaror på en global skala, vilket gjorde London till en integrerad del av leveranskedjan för olika industrier runt om i världen.

Under de senaste åren har London också sett en ökning av elektroniska handelsplattformar, vilket ytterligare ökar dess tillgänglighet och attraktivitet för råvaruhandlare.

Faktorer som bidrar till Londons framgång inom råvaruhandel

Londons framgång inom råvaruhandel tillskrivs flera nyckelfaktorer. Stadens strategiska geografiska läge gör att den fungerar som en central mötesplats för köpare och säljare över hela världen. Vilket väl dock får anses vara mer av en historisk fördel.

Stadens stabila politiska och ekonomiska miljö ger den attraktionskraft och erbjuder handlare en säker och pålitlig marknad för investeringar.

Närvaron av skickliga proffs, förstklassig infrastruktur och strömlinjeformade handelsprocesser befäster Londons position som en främsta destination för råvaruhandel.

Dessutom säkerställer dess robusta rättsliga ram och etablerade tillsynsorgan rättvisa och transparenta handelsmetoder.

Londons roll i global råvaruhandel

Londons position som ett globalt nav för råvaruhandel har haft långtgående effekter på världsekonomin.

Staden fungerar som en viktig länk mellan producenter och konsumenter, vilket underlättar handel och leverans av viktiga råvaror som metaller, energiresurser och jordbruksprodukter.

Detta skapar en konkurrensutsatt marknad som driver innovation och effektivitet, vilket i slutändan gynnar både producenter och konsumenter.

Dessutom har den höga volymen av råvaruhandel i London också en betydande inverkan på de globala priserna, vilket gör den till en inflytelserik aktör i den globala ekonomin.

London vs New York: Kampen om råvaruhandeln

Även om London länge har ansetts vara det ledande globala navet för råvaruhandel, har New York också en betydande position på denna marknad.

Båda städerna har sina styrkor och svagheter, med London som utmärker sig inom områden som metall- och energimarknader, medan New York dominerar inom jordbruksprodukter. Men Londons historiska dominans och väletablerade infrastruktur ger det ett försprång framför New York, vilket gör det till den föredragna destinationen för de flesta handlare. Men eftersom de globala råvarumarknaderna fortsätter att utvecklas, förväntas konkurrensen mellan dessa två städer intensifieras.

Teknikens inverkan

Teknikens framväxt har revolutionerat råvaruhandelslandskapet, och London har inte lämnats på efterkälken. Under de senaste åren har betydande investeringar gjorts i teknik, med elektroniska handelsplattformar och avancerad dataanalys som ligger i spetsen för denna transformation.

Detta har inte bara ökat effektiviteten och hastigheten på handelsutförandet utan också öppnat nya möjligheter för handlare att få tillgång till globala marknader.

Dessutom har användningen av teknik också förbättrat riskhanteringsmetoderna, vilket gör råvaruhandeln i London säkrare och pålitligare.

Londons rika historia och expertis inom råvaruhandel, tillsammans med dess robusta infrastruktur och tekniska framsteg, positionerar den som föregångare i kampen om råvaruhandelns överlägsenhet. Att vara i en global tidszon ger London ett försprång framför New York, vilket gör att handlare kan komma åt marknader i både Asien och Amerika inom en enda dag.

Trots New Yorks starka närvaro på jordbruksmarknaderna och dess pågående tekniska framsteg, förväntas rivaliteten mellan dessa två städer intensifieras i framtiden. När de globala råvarumarknaderna utvecklas kommer det att vara spännande att observera hur London och New York anpassar sig och konkurrerar i detta dynamiska landskap.

Fortsätt läsa

Nyheter

Oljan letar efter en högre botten

Publicerat

den

Teknisk analys på brent blend-olja av Ingemar Carlsson

Ingemar Carlsson har gjort en teknisk analys på oljepriset, närmare bestämt på brentolja. Just nu letar oljan fortfarande efter en ny lågpunkt, som dock ligger högre än den tidigare. Lågpunkten bör hittas innan kristi himmelsfärdshelgen i början av maj och till dess är det avvakta som gäller.

Fortsätt läsa

Nyheter

Börsveckan ger en köprekommendation till aktien i oljeservicebolaget Beerenberg

Publicerat

den

Börsveckan ger en köprekommendation till Beerenberg-aktien som noterades på Euronext Growth Oslo i slutet av förra året. Beerenberg är ett norskt servicebolag inom olje- och gassektorn med låg värdering och hög utdelning. Bolaget erbjuder olika tjänster för olje- och gasfält samt andra tekniska produkter och service för krävande miljöer.

Historiken är inte den bästa, där fjolårets omsättning på 2 343 miljoner NOK faktiskt är snäppet lägre än 2015. Sedan 2019, när en stor återhämtning skedde, har tillväxten inte varit högre än en dryg procentenhet årligen. Bolaget fokuserar på service och har stabila kundrelationer, vilket bidrar till en stadig kassaflödesgenerering.

Trots en nedgång i orderingången förväntas Beerenberg ha hygglig tillväxt de kommande åren med förbättringar i lönsamheten. Även om marknaden är osäker på lång sikt, kan bolaget använda sina kassaflöden för att diversifiera sig mot andra hållbara sektorer.

Beerenberg får anses vara ett stabilt bolag med goda framtidsutsikter, trots att det inte förväntas ha höga multiplar. Deras strategi att använda stabila kassaflöden för att diversifiera sig mot hållbara sektorer kan vara långsiktigt lovande. I bokslutsrapporten för 2023 ökade omsättningen med 5 procent till 2 343 miljoner NOK, och rörelsemarginalen förbättrades till 5,6 procent.

Fortsätt läsa

Populära