Följ oss

Nyheter

2010-talet – ett händelserikt decennium på elmarknaden

Publicerat

den

Vindkraft till havs

Årets medelpris för el beräknas hamna på cirka 41 öre per kWh. Genomsnittspriset under 10-talet har legat på omkring 36 öre per kWh, men prisnivåerna har varierat kraftigt mellan och under åren, enligt elbolaget Bixias rapport. Vi kommer att få räkna med stigande elprisnivåer under kommande decennier, enligt Matina Rosenberg, chefsanalytiker på Bixia.

Elanvändning i Norden år 2019
Bild: Bixia

Om några dagar går vi in i ett nytt decennium och kan konstatera att priset på el har varierat kraftigt under de senaste tio åren. Årtiondet inleddes med mycket höga priser – ett snitt på drygt 50 öre per kWh, för att fem år senare mer än halveras till drygt 20 öre och nu, decenniets sista år hamnar snittet på 41 öre.

Elpriset år för år under 2010-talet
Bild: Bixia

– Vi klev in i decenniet i en snabbt växande global högkonjunktur som gjorde att efterfrågan på el steg och därmed priset. Högkonjunkturen nådde sin topp i december 2010 vilket märktes på elpriset som då var uppe i ett månadssnitt på över 80 öre. Det är det högsta månadssnittet på hela decenniet. Andra faktorer som låg bakom det mycket höga elpriset i januari 2010 var extrem kyla och reducerad kärnkraftstillgänglighet, säger Matina Rosenberg, chefsanalytiker och meteorolog på elbolaget Bixia. 

Den globala högkonjunkturen nådde dock ett bakslag under 2011 då eurokrisen tog vid med Grekland i spetsen, vilket påverkade efterfrågan på el med sjunkande elpriser som följd. 2012 vände konjunkturen upp igen men föll tillbaka år 2013 i samband med att oljekrisen tog vid. Sedan 2013 har konjunkturen i stort sett gått uppåt. 

– Elanvändningen svänger i takt med konjunkturen. I somras nådde vi ytterligare en konjunkturtopp men sedan dess har vi sett en klar avmattning och tillverkningsindustrierna i Europa visar tydliga tecken på minskad produktion. Det gör att elanvändningen nu ligger på en lägre nivå. Det är konjunkturen som har den största påverkan på efterfrågan på el men utöver det påverkar temperaturen, förklarar Matina Rosenberg. 

Extremt mycket mer vind

Om konjunktur och temperatur är de faktorer som till stor del styr efterfrågan på el så är det tillgängligheten på exempelvis kärn-, vind- och vattenkraftsproduktion som styr utbudet. Under 2010-talet har vi haft en kraftfull ökning av elproduktionen här i Norden, främst i form av vindkraft.

Hur myckel el som produceras i Sverige och från vilka källor
Bild: Bixia

–Vi har fått in mycket mer förnybar el i det nordiska elmarknadssystemet under det här decenniet. Vindkraften har ökat från drygt 10 000 GWh år 2009 till närmare 46 000 GWh i år. Det är mycket tack vare det elcertifikatsystemet i Sverige och i Norge samt andra stödsystem i Danmark och Finland. Bara i Sverige har vindkraftsproduktionen ökat från 2000 GWh 2009 till drygt 19 000 GWh 2019, säger Matina Rosenberg. 

Medan den installerade vindkraft har ökat kraftigt i Norden under decenniet har de övriga kraftslagen; vattenkraft, kärnkraft och värmekraft varit relativt oförändrade i paritet med vinden och tillgängligheten har periodvis varierat. 

– Vattenkraften står för drygt 50 procent av vår elproduktion i Norden och de perioder med lägre fyllnadsgrad i vattenmagasinen påverkas elpriset. Det fick vi erfara förra året då nivåerna i magasinen var mycket låga på grund av extremväder med mycket torka vilket var den främsta orsaken till de höga elpriserna under 2018. Även de höga bränslepriserna lyfte elpriset då,  säger Matina Rosenberg. 

Mer nordisk el i Europas ledningar

Under årtiondet har den nordisk elmarknaden integrerats mer med den europeiska då ledningarna mellan områdena har byggts ut. De nya ledningarna innebär att vi nyttjar vår kraft mer effektivt och det har lett till att det finns mer förnybar kraft från oss i Norden i de europeiska kraftledningarna. Stundtals har det även skett i omvänd riktning.

– Det händer mycket på elmarknaden nu och de kommande åren. Tyskland, som anses vara Europas energimotor har avvecklat stora delar av sin kärnkraft under decenniet och den ska vara helt avvecklad år 2022. Parallellt startar de en kolavvecklingsplan där all kolkraft ska vara borta senast år 2038. Mycket förnybart har redan kommit till i landets energisystem och mer är på väg in. Mellaneuropa behöver den nordiska kraften men kommer samtidigt stundtals ge oss kraft i Norden. Resurseffektiviten har ökat och ökar, säger Matina Rosenberg. 

Klimatets decennium

Det gångna decenniet har till stor del präglats av klimat- och energifrågan, framförallt de senaste åren.  

– Intresset för energi har ökat markant det senaste året och valen av energikällor är avgörande för klimatförändringarna. 2017 stod energisektorn i EU för cirka 80 procent av utsläppen från växthusgaser. Vi på Bixia märker av en ökad medvetenhet hos våra kunder, säger Matina Rosenberg. 

Stigande elpriser 

Mängden förnybar energi ökar inte bara här i Norden. De globala, europeiska och nationella klimat- och miljömålen driver på utvecklingen av förnybart och bidrar till minskandet av fossila bränslen. 

– Vi får räkna med att elpriserna i Norden kommer att ligga i nivå eller något högre än snittpriset 2019 de kommande tio åren. Men utan utbyggnaden av den förnybara energin skulle priserna vara ännu högre. Samtidigt kommer vår elanvändning att öka, både på grund av att vi blir fler invånare men också för att fler datacenter etableras i Norden samtidigt som fler elbilar kommer in på marknaden. Fram till 2030 räknar vi med en ökning på drygt 30 TWh från dagens nivåer, säger Matina Rosenberg.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*
Fortsätt läsa
Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

Vattenfalls och Industrikrafts kärnkraftsbolag Videberg Kraft har valt Rolls-Royce SMR

Publicerat

den

Rolls Royce SMR

Vattenfall har utvärderat ett 70-tal alternativ för ny kärnkaft och till slut stod valet mellan BWRX-300 från GE Vernova Hitachi och en SMR från brittiska Rolls-Royce. Idag meddelade Vattenfall att man har valt Rolls-Royce och deras SMR på 470 MW.

Det är Vattenfalls och Industrikrafts kärnkraftsbolag Videberg Kraft som ska bygga tre nya SMR-reaktorer på Väröhalvön, intill Ringhals.

Reaktorerna kommer att byggas i serie och den första är planerad att stå klar i mitten av 2030-talet.

Det finns en tydlig logik i att bygga i serie i stället för parallellt. Västvärlden har tappat en stor del av sin förmåga att bygga kärnkraft, eftersom man upphört att bygga och personerna med erfarenhet har gått i pension eller lämnat jordelivet helt och hållet. Varje ny reaktor som nu byggs kommer att vara billigare än den föregående, i takt med erfarenheten och leveranskedjorna byggs upp igen. Rimligtvis kommer också den erfarenhet som nu kommer att byggas upp kring den aktuella SMR-modellen att delas med hela kontinenten så att inte varje land börjar helt från grunden. När det gäller leveranskedjor så kan vi redan se hur de byggs upp över hela västvärlden, där exempelvis svenska Alleima redan levererar stålkonstruktioner till amerikanska kärnkraftsbolag.

– Vi tar nu ett stort steg framåt tillsammans med Industrikraft och Videberg Kraft AB på resan mot ny kärnkraft i Sverige, för första gången på mer än 40 år. Ny kärnkraft är en viktig del av det svenska energisystemet och kommer att stödja industrins omställning och därmed stärka Sveriges långsiktiga konkurrenskraft, säger Anna Borg, styrelseledamot i Videberg Kraft och VD och koncernchef för Vattenfall.

Rolls-Royce SMR erbjuder ett industrialiserat koncept som bygger på beprövad tryckvattenreaktorteknik (PWR), samma typ av teknik som används vid Ringhals i dag. Det är inte en lika spännande lösning som flera av de andra alternativen, men genom att använda en grundteknik som har många årtionden av användning så förväntas det hela bli enklare.

SMR-konceptet innebär att byggnationen, inklusive montering, sker i en industrialiserad och kontrollerad miljö, vilket minskar risken för förseningar på plats.

– Vi är mycket glada över att kunna meddela att Rolls-Royce SMR har valts av Videberg Kraft. Vår samlade bedömning är att de erbjuder de starkaste förutsättningarna för att leverera ett framgångsrikt projekt. Detta har varit en mycket grundlig process, som också har granskats av en oberoende part. Vattenfall kommer att fortsätta ge vårt fulla stöd i det fortsatta arbetet, säger Martin Darelius, tillförordnad chef för ny kärnkraft på Vattenfall.

Storbritannien och Tjeckien

I april undertecknade Rolls-Royce SMR ett kontrakt med Great British Energy – Nuclear för att påbörja platsanpassad design och genomförande av Storbritanniens första SMR:er, initialt bestående av tre enheter vid Wylfa i norra Wales.

Ett så kallat Early Works-kontrakt med ČEZ har också ingåtts för att driva fram licensiering, tillståndsprocesser och platsanpassad design för etablering vid Temelín-anläggningen i Tjeckien.

Fortsätt läsa

Nyheter

Sommarväder skapar prisrally på elbörsen

Publicerat

den

Solsken på blå himmel

Det råder speciella förutsättningar på elmarknaden just nu och allt styrs till största delen av vädret. Sol och bitvis god vindkraftsproduktion under maj, i kombination med svag hydrologi och begränsad kärnkraft har lett till stora svängningar i elpriset. Juni inleds liknande och idag tangerar elpriserna nivåer från krisåret 2022. Dock förväntas elpriserna gå ner då kärnkraften ökar.

Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

Juni börjar med höga elpriser och orsakerna är brist på vindkraft, torra väderprognoser och mindre kärnkraft. Prisuppgången i maj var särskilt tydlig i norra Sverige, elområde 1 och 2, och ligger just nu nära en krona per kWh. I elområdena 3 och 4, södra Sverige, blev månadsmedelspotpriset för maj 35–40 procent högre jämfört med april men har rusat idag till nivåer på mellan 130–160 öre/kWh.

– Dagens höga priser visar tydligt på hur snabbt förändrade väderprognoser får genomslag på elpriset. Sommarens väder påverkar även priserna inför hösten och vintern. Ska det bli mer stabila elpriser behövs ett typiskt svenskt sommarväder, dvs. en blandning av regn, vind och sol, snarare än extremvärme och högtryck. Särskilt viktig är nederbörden i Norge och norra Sverige där vattenkraften dominerar, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.

Den hydrologiska balansen, dvs. det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är väldigt ansträngt efter en snöfattig vinter. Det stora underskottet håller i sig och är starkt beroende av mer nederbörd i närtid. På grund av pågående revisioner, bland annat Ringhals 3 och Forsmark 2, är elproduktionen från svensk kärnkraft begränsad just nu. Oskarshamn 3 har planerad återstart den 10 juni och Ringhals 4, som för närvarande producerar med halv effekt, går upp till full effekt den 12 juni. Det innebär att den installerade effekten då kommer att stiga från 40 till 60 procent i Sverige.

Det geopolitiska läget är fortsatt ett orosmoment men ryktet om ett fredsförslag har lugnat marknaden något. Gas- och oljepriserna fortsätter att falla och de stigande temperaturerna på kontinenten och den stora andelen solkraft kan ha en stabiliserande effekt.

MedelspotprisElområde 1, Norra Sverige     Elområde 2, Norra Mellansverige     Elområde 3, Södra Mellansverige     Elområde 4, Södra Sverige     
Maj 202646,36 öre/kWh     48,95 öre/kWh   70,86 öre/kWh     87,05 öre/kWh   
Maj 202514,09 öre/kWh     15,09 öre/kWh   42,94 öre/kWh   60,01 öre/kWh
Medelspotpris är det genomsnittliga priset på den nordiska elbörsen. Priserna är exklusive moms, påslag och elcertifikat.
Fortsätt läsa

Nyheter

Solkraften pressar elpriserna dagtid

Publicerat

den

Solcellspark

Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.

– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.

De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.

Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.

– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.

De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.

– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.

MedelspotprisApril 2025April 2026
Elområde 1, Norra Sverige     14,39 öre/kWh      26,09 öre/kWh   
Elområde 2, Norra Mellansverige     14,21 öre/kWh      26,85 öre/kWh   
Elområde 3, Södra Mellansverige     37,61 öre/kWh      56,08 öre/kWh   
Elområde 4, Södra Sverige     58,35 öre/kWh      66,55 öre/kWh 
Medelspotpris är det genomsnittliga priset på den nordiska elbörsen. Priserna är exklusive moms, påslag och elcertifikat.

*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.

Fortsätt läsa

Sälja Guld - Guldbrev.se

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära