Nyheter
Vetepriset stiger då rädslan för skördarna ökar
Priset på vete stiger på båda sidorna av Atlanten och i London stängde vetet i fredags på den högsta nivån på tre månader efter att rapporter från Argentina och Ryssland smulat sönder förhoppningarna om en högre produktion.
Julivetet i Chicago stängde 2,0 procent högre när marknaden stängde i fredags, en uppgång på över tio procent. I London där det är novembervetet som tilldrar sig det högsta intresset, steg med 1,1 procent till 161,55 GBP per ton, den högsta stängningsnivån sedan slutet av mars. Uppgångarna har skett som en följd av nya, mer pessimistiska rapporter om tillståndet bland världens grödor, bland annat den kanadensiska provinsen Saskatchewan som är en av världens största jordbruksproducenter där vissa delar av delstaten under föregående vecka fick mer än tio centimeters nederbörd.
I Argentina, där bönderna har belagts med exportrestriktioner, var den regeringens prognoser för vetesådden 3,82 miljoner hektar, den lägsta rapporterade siffran på årtionden. Siffran skall även ställas mot skörden 1970/1971 när de argentinska bönderna endast skördade vete på 3,70 miljoner hektar.
Låga skördar
Samtidigt rapporterar forna Sovjetunionen en nedslående avkastning från den tidiga skörden av vintergrödan. I Ryssland har torkan drabbade Rostov-regionen vilket har resulterat i spannmålsskördar om 1-1,3 ton per hektar i de östra delarna av landet, men i södra delarna där värme har haft en mindre inverkan har resultaten kom in på 3,2-3,4 ton per hektar. I Ukraina har den första skörden visat ”låg avkastning” på cirka 2 ton per hektar, säger Agritel och tillade att den nationella grödan såg ut att komma bli ”lägre än 8m ton, nära 7,7 ton” jämfört med 9m ton förra året.
Ett icke namngivet råvarurelaterat företag med stora intressen inom bland annat Svarta Havsvete och andra jordbruksprodukter i regionen rapporterar en avkastning på ”1,6 ton per hektar jämfört med 4,3 ton förra året”. Även kvalitén är en besvikelse med låga specifika vikter på sädeskornen och det talas om sjukdomar och insektsangripna skördar.
Tysk uppgradering
Från den europeiska unionen är rapporterna något mer positiva, till exempel har Toepfer International höjt prognosen för den tyska skörden till 22,71m ton, från tidigare estimerade 21,49m ton. Detta är en marginellt högre siffra än förra årets skörd om 22,70m ton, vilken verkar stödjas av Strategie Grains som förra veckan publicerade en prognos om 22,5m ton. De tyska bönderna är emellertid mer försiktiga och tror själva på en skörd om 21,3m ton enligt den senast publicerade prognosen.
I Frankrike rapporterat FranceAgriMer att 73 procent av den inhemska veteskörden, Europas största, klassificeras som ”good” eller ”excellent” vilket är en betydande uppgång från förra årets siffra på 27 procent som följde av den ovanligt torra våren 2011.
Nyheter
Sommarväder skapar prisrally på elbörsen
Det råder speciella förutsättningar på elmarknaden just nu och allt styrs till största delen av vädret. Sol och bitvis god vindkraftsproduktion under maj, i kombination med svag hydrologi och begränsad kärnkraft har lett till stora svängningar i elpriset. Juni inleds liknande och idag tangerar elpriserna nivåer från krisåret 2022. Dock förväntas elpriserna gå ner då kärnkraften ökar.

Juni börjar med höga elpriser och orsakerna är brist på vindkraft, torra väderprognoser och mindre kärnkraft. Prisuppgången i maj var särskilt tydlig i norra Sverige, elområde 1 och 2, och ligger just nu nära en krona per kWh. I elområdena 3 och 4, södra Sverige, blev månadsmedelspotpriset för maj 35–40 procent högre jämfört med april men har rusat idag till nivåer på mellan 130–160 öre/kWh.
– Dagens höga priser visar tydligt på hur snabbt förändrade väderprognoser får genomslag på elpriset. Sommarens väder påverkar även priserna inför hösten och vintern. Ska det bli mer stabila elpriser behövs ett typiskt svenskt sommarväder, dvs. en blandning av regn, vind och sol, snarare än extremvärme och högtryck. Särskilt viktig är nederbörden i Norge och norra Sverige där vattenkraften dominerar, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
Den hydrologiska balansen, dvs. det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är väldigt ansträngt efter en snöfattig vinter. Det stora underskottet håller i sig och är starkt beroende av mer nederbörd i närtid. På grund av pågående revisioner, bland annat Ringhals 3 och Forsmark 2, är elproduktionen från svensk kärnkraft begränsad just nu. Oskarshamn 3 har planerad återstart den 10 juni och Ringhals 4, som för närvarande producerar med halv effekt, går upp till full effekt den 12 juni. Det innebär att den installerade effekten då kommer att stiga från 40 till 60 procent i Sverige.
Det geopolitiska läget är fortsatt ett orosmoment men ryktet om ett fredsförslag har lugnat marknaden något. Gas- och oljepriserna fortsätter att falla och de stigande temperaturerna på kontinenten och den stora andelen solkraft kan ha en stabiliserande effekt.
| Medelspotpris | Elområde 1, Norra Sverige | Elområde 2, Norra Mellansverige | Elområde 3, Södra Mellansverige | Elområde 4, Södra Sverige |
| Maj 2026 | 46,36 öre/kWh | 48,95 öre/kWh | 70,86 öre/kWh | 87,05 öre/kWh |
| Maj 2025 | 14,09 öre/kWh | 15,09 öre/kWh | 42,94 öre/kWh | 60,01 öre/kWh |
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Nyheter
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.

