Följ oss

Nyheter

Vem investerar i guld?

Publicerat

den

Guldcentralen - Guld för investerare

Guldcentralen - Investera i guld

Det florerar allt som oftast en smått karikatyrartad bild om guldinvesterare som domedagsprofeter med delägandeskap i underjordsbunkrar fyllda av guldmynt, konservburkar, toalettpapper och ammunition i syfte att skydda sig mot diverse samhällsekonomiska krisscenarior. Även om krismedvetenheten generellt är hög hos guldinvesterare så är detta naturligvis en skev bild av den genomsnittlige investeraren. Den här artikeln avser att redovisa en mer tillförlitlig bild av guldinvesteraren som en rationell aktör med en annorlunda förståelse för pengar.

Jim Sinclair med guld som investering och för utsmyckningFramförallt finns alltid en medvetenhet om det långsiktiga sparandet och en vilja till att skydda sina investeringar och sina besparingar, vilket grundas i en hälsosam misstro mot fiatvalutor och den politiserade naturen av pengar. För guldinvesteraren är guldet en barometer för den monetära marknadens välmående.

Guld har fyrdubblats i värde på tio år, men värdet på guld har inte stigit på egna meriter, utan det är huvudsakligen motparten som gått ner i kurs; det vill säga fiatvalutor och den framtida tilltron till monetarism vilket gett guldet en allt ökad hävstång. Guld är en värdekälla som är bortkopplat från den marknadsekonomiska problematiken med inflation och deflation, men det prissätts emellertid i olika valutor på dessa marknader (som är sårbara för de risker som har nämnts) vilket kan förvilla investerare.

Vad krävs av en investerare?

Tålmodighet sägs vara guldinvesterarens mest värderade egenskap. Framgångsrika och erfarna investerare har ett långt och bra facit att peka på: Guldet gick från 400 USD under början av 2000-talet och toppade 1889 USD/uns i fjol. Därför rycker många framgångsrika guldinvesterare lite på axlarna när de bevittnar korrekturen av guldet till 1600-nivån. Genomsnittspriset för guldet år 2012 håller fortfarande en avsevärt högre nivå än någonsin tidigare. Istället för att oroa sig över guldets kortsiktiga fluktuationer har uppmärksamheten konsekvent riktats mot centralbankernas fortsatta pengapressande och dess implikationer mot fiatvalutorna, men också de politiska drivkrafter som har skapat förutsättningarna för den här typen av politik.

Olika typer av investerare

Kortsiktiga

Kortsiktiga placerare söker att tjäna pengar genom att utnyttja svängningarna i guldpriset. Detta ger bränsle åt volatiliteten. De kortsiktiga investerarna har naturligtvis också en långsiktig vision, men den är alltid fokuserad på att tjäna pengar snarare än att bevara och förädla tillgångar. Perspektivet är grundat i synsättet att guldet är medlet och pengarna är målet. Lockelsen ligger i att utnyttja svängningarna för att maximera avkastningen, men det är mer en gissningslek än en vetenskap. Även om den tekniska analysen stämmer och Ben Bernanke ska tala för kongressen på kvällskvisten så är det högst osäkert hur guldpriset reagerar. Faktum är att banker och institutioner effektivt kan manipulera priset genom att flytta stora volymer vid kritiska tidpunkter för att framkalla en kollektiv panik eller köpyra. Det är således också de enskilda spekulanterna som är mest sårbara på dessa typer av marknader.

Långsiktiga

Till skillnad från kortsiktiga placerare anses guldet av långsiktiga placerare vara ett mål i sig självt. Långsiktiga investerare strävar efter att säkerställa sina tillstångar i en beständig resurs mot fiatvalutornas kroniska svagheter, däribland inflation och devalvering. Synsättet är grundat i en väletablerad tanke om guldets begränsade tillgång och exklusivitet som ett besparingsalternativ.

Idealister

Idealisterna söker i stort att revidera idén och konceptet om pengar. Oftast citeras ett behov av att återinföra en guldstandard; det vill säga att en valuta peggas till värdet av guld och att guld kan användas som ett effektivt betalningsmedel, både i fysisk och digitaliserad form för att möta praktiska behov. Argumentet är grundat i att centralbankerna sedan urminnestider använt, flyttat och handlat med guld som en valutareserv och därmed också tillämpat guldet som en valuta. Enligt idealisterna bör därför lagar införas där placeringar och besparingars värde kan prisas i guld och därmed skyddas mot devalvering och inflation.

Vilka investerar i guld?

Det finns ingen direkt uniform för guldinvesterare, utan de kommer från olika bakgrunder och olika samhällsklasser. Detta skvallrar om guldets apolitiska natur och detta används ofta som ett argument hos guldinvesterare att guldet är en universal valuta. Den köpstarkaste gruppen är emellertid höginkomsttagare i åldern 40-65 år, likt många andra investeringsobjekt.

Guldinvesterare delar en legitim oro för framtiden där beständiga tillgångar betraktas som det bästa placeringsalternativet på lång sikt. Guld är egentligen ett ganska simpelt case, och behöver inte kompliceras av de abstrakta fluktuationer och flyktigheter som åtföljs av fiatvalutornas närvaro. Guldet har ett historiskt facit som en ekonomisk barriär som har överlevt alla hyperinflationer, depressioner och devalveringar kombinerade. Guldet är sällsynt och dess värde och mängd kan inte manipuleras av en artificiell produktion; pengar å andra sidan var historiskt framtagen som ett mått för att mäta värde i förhållande till guld i ett praktiskt format. För många guldinvesterare är dagens ombytta roller där guldet mäts av i pengar därför ett bisarrt fenomen som medför betydande risker, risker som bäst kan motarbetas genom att låta ens egna pengar uppmätas i guld; en guldstandard på mikronivå.

Vidare kan nämnas att betydligt fler äger guld i form av juveler än i mynt och tackor, dock inte sett till volym. Juveler är lite av en omedveten guldinvestering, visserligen till kraftigt överpris sett till spotpriset, men inte utan avkastningspotential.

Går det att tjäna pengar på guld även om guldet är rätt värderat idag?

Guldförespråkare brukar tala om att guldet i sig självt är undervärderat, och då talas om ett s.k. realvärde. Hur bestäms detta värde? Mäts det i pengar? Det finns inga enkla svar. Vi behöver en konstant värdereferens i stil med PPP (Purchasing Power Parity), dvs ren köpkraft. Hur och med vad mäter vi köpkraft? Guldskeptiker svarar med GDP uppmätt i en fiatvaluta där GDP är ett subjekt till godtyckliga penningpolitiska variabler; guldförespråkare föreslår ett långt mer simpelt och globalt medium – Guld. Huruvida världen kommer börja använda guld som sådant eller inte återstår att se, men det är inte absolut nödvändigt för en fortsatt stegring av guldpriset. Det enda som krävs är att dess motpart (fiatvalutor) fortsätter att urholkas, och så länge det pågår kommer guldet stå starkt i kurs.

[hr]

Guldcentralen AB har funnits sedan 1967 och är en del av en ädelmetallkoncern som funnits sedan 1879. Företagets ägare är KA Rasmussen AS i Norge. Det är 5:e generationen som driver företaget just nu. Guldcentralen säljer fysiskt guld, silver, platina och palladium till privatpersoner och företag. Det företaget säljer är handelsgodkända tackor och mynt. Företagets hemsida.

Fortsätt läsa
Annons
1 kommentar

1 kommentar

  1. Ålänningen

    28 juli, 2013 vid 11:32

    Investera i fysiskt guld långsiktigt, och använd certifikat eller ETFer för kortsiktig spekulation och hedge.

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Jäst och tångflugor kan ersätta fiskmjöl i foder till odlad lax

Publicerat

den

Två laxbitar

Tångflugor och marin jäst som odlas på biprodukter från matindustrin kan användas i foder till odlad lax. Genom att ersätta fiskmjöl och sojabönor kan det skapas en mer hållbar och cirkulär matproduktion, enligt en avhandling från Göteborgs universitet.

Mat från vattenbruk, som till exempel odlad fisk, är den snabbast växande sektorn i matindustrin. En viktig anledning är att det är näringsriktig och proteinrik mat som generellt sett är mer hållbart producerad än protein från landlevande djur.

Men odlingen av fisk har också sina utmaningar och det är fiskfodret som är mest problematiskt. Laxfiskarnas foder står i dag för ungefär hälften av odlingarnas klimatavtryck och utgör även hälften av produktionskostnaden. Genom att studera alternativa och mer hållbara ingredienser i fiskfodret hoppas forskare vid Göteborgs universitet kunna göra vattenbruket ännu mer hållbart.

I en ny avhandling lanseras tångflugornas larver och odlad marin jäst som bra alternativ till fiskmjöl och sojabönor i fodret. Det är två råvaror som kan odlas på biprodukter från den marina livsmedelsindustrin, som annars skulle slängas. Fluglarver och marin jäst har över 50 procent högkvalitativa proteiner och höga halter av nyttiga omega 3-fettsyror som fisken behöver för att växa och må bra, vilket i slutänden också ger ett nyttigt livsmedel.

Aktiverar fiskens immunsystem

– Både fluglarverna och jästen har goda näringsvärden och jag kunde notera att fisken åt fodret med god aptit. En annan viktig fördel är att dessa ingredienser kan stärka immunsystemet och därmed skydda fisken från sjukdomar, säger Niklas Warwas, doktorand vid Göteborgs universitet.

Fokuset för Niklas Warwas avhandling är att undersöka möjligheterna för en mer cirkulär matproduktion som minskar miljö- och klimatpåverkan. Den marina jästen odlades i näringsrikt lakvatten från sillkonservindustrin. Lakvattnet är en biprodukt som i dag är en kostnad för industrin eftersom vattnet måste renas innan det får släppas ut i havet. Nu kunde vattnet återanvändas för att producera en ny råvara för fiskfoder. På liknande sätt lät han farma tångflugor på en restprodukt från odling av alger.

Ökad livsmedelssäkerhet

Ett stort plus är att varken jästen eller fluglarverna kräver någon större bearbetning innan den kan användas som råvara i fiskmaten, vilket kan minska energiåtgången i fodertillverkningen.

– Både jästen och insekterna kan odlas på en lång rad olika organiska material. Det är en viktig poäng att skapa lokala cirkulära system där fiskfodret kan produceras i närheten av förädlingsfabrikerna, som i sin tur kan anläggas i närheten av fiskodlingarna. Det minskar transportbehovet och gör dessa alternativ till traditionella foderingredienser mer konkurrenskraftiga, säger Niklas Warwas.

I dagens fiskfoder används oftast fiskmjöl eller sojabönor som proteinkälla. Båda två är även av intresse som föda för människan. Att minska åtgången av dessa i fiskfoder bidrar till en ökad livsmedelssäkerhet, i en tid då den globala handeln står inför flera utmaningar.  

– Min forskning kan hjälpa Sverige att få en mer cirkulär matproduktion där biprodukterna återanvänds i stället för att slängas bort. Det bidrar till en resurssnålare matindustri som är viktig när tillgången på odlingsbar mark och rent vatten hotas samtidigt som befolkningen ökar, säger Niklas Warwas.

Fortsätt läsa

Nyheter

Bixias vårprognos: Låga elpriser väntas i vår

Publicerat

den

Våren är på intåg med milt väder, minskande elförbrukning och fallande elpriser.  Elpriset väntas nästan halveras till runt 50 öre per kWh i snitt under mars-april, jämfört med i fjol.  Låga bränslepriser och svag konjunktur i Europa bidrar till prisfallet. Det visar elbolaget Bixias prognos för våren 2024. 

Kylan börjar släppa på allvar både i Norden och i Europa och våren är på intåg efter en långdragen vinter med återkommande köldtoppar.

– I vår väntas elpriserna falla markant, tack vare milt väder och bättre hydrologi samt svag konjunktur och väldigt låga bränslepriser i Europa. Vårpriserna blir de lägsta av sitt slag sedan 2021 då priserna började sticka i väg, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

Elpriset i system på elbörsen Nord Pool väntas i mars bli ungefär 50 öre per kWh jämfört med 91 öre i fjol. I april ser det ut att bli runt 45 öre, jämfört med 88 öre ifjol.

Från extremläge till normalitet

Vårens elpris väntas bli klart mer stabilt än förra året. Energibalansen är betydligt starkare, med mer förnybar energi, mer kärnkraft och lägre förbrukning, särskilt i Europa. De numera kontrollerade elpriserna i Europa spiller också över på de svenska priserna. 

– Elkrisen är helt borta för stunden. Elpriset har snabbt gått från ett extremläge 2021 – 2022, via en sakta utförslöpa för i fjol, till ett mer normalt läge i år.  Den allra största orsaken till utvecklingen är det stora prisfallet i Tyskland, där elpriset toppade på 2,50 kronor i snitt för 2022 men hittills i vinter landat på 75 öre, säger Johan Sigvardsson.

Även om vädret i Sverige blir kallt och vindstilla vissa dagar i mars och vi importerar el, finns en övre gräns hur mycket elpriset kan sticka i väg till följd av priskopplingen mot Tyskland. Elpriset i Tyskland väntas ligga på endast runt 60 öre per kWh, att jämföra med 114 öre per kWh i fjol.

Stort fall även i vintras

När årets vinter summeras kan konstateras att vi haft en relativt kall vinter. Under november, december och januari var det i snitt 2 grader lägre temperatur än normalt.  Samtidigt har vintern bjudit på en temperaturmässig berg- och dalbana.  

– Kyla och högre förbrukning borde normalt sett betyda högre elpriser. Men i och med att både bränslepriser och därmed de kontinentala priserna fallit så mycket får vi istället ett betydligt lägre elpris i år, säger Johan Sigvardsson.

I februari landade systempriset på 45 öre per kWh, jämfört med 91 öre per kWh året innan.

Fortsätt läsa

Nyheter

Stora investmentbanker och hedgefonder ökar handeln med fysiskt uran

Publicerat

den

Kärnkraftverk som använder uran

Goldman Sachs, Macquarie och flera hedgefonder har ökat sin fysiska handel i uran i en tid då råvaran handlas till höga priser. Detta eftersom många länder ökar sin kärnkraftsproduktion för att uppfylla sina klimatmål samtidigt som de minskar behovet av import av fossila bränslen.

Goldman Sachs har ökat handeln med fysiskt uran och har även börjat ställa ut optioner på uran till hedgefonder.

Medan den amerikanska investmentbanken Goldman Sachs mestadels gör affärer med hedgefonder och andra finansiella kunder, har Macquarie ökat handeln med uranproduktion från gruvbolag, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Uran befinner sig på en tjurmarknad eftersom många ekonomier vill använda mer kärnkraftsproduktion i en renässans för tekniken efter energikrisen och den ryska invasionen av Ukraina.

Vid klimattoppmötet COP28 i slutet av förra året lovade USA och 21 andra länder att tredubbla kärnkraftskapaciteten till 2050. De sa att det är avgörande att införliva mer kärnkraft i sin energimix för att uppnå sina nettonollmål under de kommande decennierna.

”Deklarationen erkänner kärnenergins nyckelroll för att uppnå globala netto-nollutsläpp av växthusgaser till 2050 och att hålla målet på 1,5 grader Celsius inom räckhåll”, sade det amerikanska utrikesdepartementet.

Uranpriserna har fördubblats under det senaste året till kring 100 dollar per pound.

Fortsätt läsa

Populära