Följ oss

Nyheter

Vem investerar i guld?

Publicerat

den

Guldcentralen - Guld för investerare

Guldcentralen - Investera i guld

Det florerar allt som oftast en smått karikatyrartad bild om guldinvesterare som domedagsprofeter med delägandeskap i underjordsbunkrar fyllda av guldmynt, konservburkar, toalettpapper och ammunition i syfte att skydda sig mot diverse samhällsekonomiska krisscenarior. Även om krismedvetenheten generellt är hög hos guldinvesterare så är detta naturligvis en skev bild av den genomsnittlige investeraren. Den här artikeln avser att redovisa en mer tillförlitlig bild av guldinvesteraren som en rationell aktör med en annorlunda förståelse för pengar.

Jim Sinclair med guld som investering och för utsmyckningFramförallt finns alltid en medvetenhet om det långsiktiga sparandet och en vilja till att skydda sina investeringar och sina besparingar, vilket grundas i en hälsosam misstro mot fiatvalutor och den politiserade naturen av pengar. För guldinvesteraren är guldet en barometer för den monetära marknadens välmående.

Guld har fyrdubblats i värde på tio år, men värdet på guld har inte stigit på egna meriter, utan det är huvudsakligen motparten som gått ner i kurs; det vill säga fiatvalutor och den framtida tilltron till monetarism vilket gett guldet en allt ökad hävstång. Guld är en värdekälla som är bortkopplat från den marknadsekonomiska problematiken med inflation och deflation, men det prissätts emellertid i olika valutor på dessa marknader (som är sårbara för de risker som har nämnts) vilket kan förvilla investerare.

Vad krävs av en investerare?

Tålmodighet sägs vara guldinvesterarens mest värderade egenskap. Framgångsrika och erfarna investerare har ett långt och bra facit att peka på: Guldet gick från 400 USD under början av 2000-talet och toppade 1889 USD/uns i fjol. Därför rycker många framgångsrika guldinvesterare lite på axlarna när de bevittnar korrekturen av guldet till 1600-nivån. Genomsnittspriset för guldet år 2012 håller fortfarande en avsevärt högre nivå än någonsin tidigare. Istället för att oroa sig över guldets kortsiktiga fluktuationer har uppmärksamheten konsekvent riktats mot centralbankernas fortsatta pengapressande och dess implikationer mot fiatvalutorna, men också de politiska drivkrafter som har skapat förutsättningarna för den här typen av politik.

Olika typer av investerare

Kortsiktiga

Kortsiktiga placerare söker att tjäna pengar genom att utnyttja svängningarna i guldpriset. Detta ger bränsle åt volatiliteten. De kortsiktiga investerarna har naturligtvis också en långsiktig vision, men den är alltid fokuserad på att tjäna pengar snarare än att bevara och förädla tillgångar. Perspektivet är grundat i synsättet att guldet är medlet och pengarna är målet. Lockelsen ligger i att utnyttja svängningarna för att maximera avkastningen, men det är mer en gissningslek än en vetenskap. Även om den tekniska analysen stämmer och Ben Bernanke ska tala för kongressen på kvällskvisten så är det högst osäkert hur guldpriset reagerar. Faktum är att banker och institutioner effektivt kan manipulera priset genom att flytta stora volymer vid kritiska tidpunkter för att framkalla en kollektiv panik eller köpyra. Det är således också de enskilda spekulanterna som är mest sårbara på dessa typer av marknader.

Långsiktiga

Till skillnad från kortsiktiga placerare anses guldet av långsiktiga placerare vara ett mål i sig självt. Långsiktiga investerare strävar efter att säkerställa sina tillstångar i en beständig resurs mot fiatvalutornas kroniska svagheter, däribland inflation och devalvering. Synsättet är grundat i en väletablerad tanke om guldets begränsade tillgång och exklusivitet som ett besparingsalternativ.

Idealister

Idealisterna söker i stort att revidera idén och konceptet om pengar. Oftast citeras ett behov av att återinföra en guldstandard; det vill säga att en valuta peggas till värdet av guld och att guld kan användas som ett effektivt betalningsmedel, både i fysisk och digitaliserad form för att möta praktiska behov. Argumentet är grundat i att centralbankerna sedan urminnestider använt, flyttat och handlat med guld som en valutareserv och därmed också tillämpat guldet som en valuta. Enligt idealisterna bör därför lagar införas där placeringar och besparingars värde kan prisas i guld och därmed skyddas mot devalvering och inflation.

Vilka investerar i guld?

Det finns ingen direkt uniform för guldinvesterare, utan de kommer från olika bakgrunder och olika samhällsklasser. Detta skvallrar om guldets apolitiska natur och detta används ofta som ett argument hos guldinvesterare att guldet är en universal valuta. Den köpstarkaste gruppen är emellertid höginkomsttagare i åldern 40-65 år, likt många andra investeringsobjekt.

Guldinvesterare delar en legitim oro för framtiden där beständiga tillgångar betraktas som det bästa placeringsalternativet på lång sikt. Guld är egentligen ett ganska simpelt case, och behöver inte kompliceras av de abstrakta fluktuationer och flyktigheter som åtföljs av fiatvalutornas närvaro. Guldet har ett historiskt facit som en ekonomisk barriär som har överlevt alla hyperinflationer, depressioner och devalveringar kombinerade. Guldet är sällsynt och dess värde och mängd kan inte manipuleras av en artificiell produktion; pengar å andra sidan var historiskt framtagen som ett mått för att mäta värde i förhållande till guld i ett praktiskt format. För många guldinvesterare är dagens ombytta roller där guldet mäts av i pengar därför ett bisarrt fenomen som medför betydande risker, risker som bäst kan motarbetas genom att låta ens egna pengar uppmätas i guld; en guldstandard på mikronivå.

Vidare kan nämnas att betydligt fler äger guld i form av juveler än i mynt och tackor, dock inte sett till volym. Juveler är lite av en omedveten guldinvestering, visserligen till kraftigt överpris sett till spotpriset, men inte utan avkastningspotential.

Går det att tjäna pengar på guld även om guldet är rätt värderat idag?

Guldförespråkare brukar tala om att guldet i sig självt är undervärderat, och då talas om ett s.k. realvärde. Hur bestäms detta värde? Mäts det i pengar? Det finns inga enkla svar. Vi behöver en konstant värdereferens i stil med PPP (Purchasing Power Parity), dvs ren köpkraft. Hur och med vad mäter vi köpkraft? Guldskeptiker svarar med GDP uppmätt i en fiatvaluta där GDP är ett subjekt till godtyckliga penningpolitiska variabler; guldförespråkare föreslår ett långt mer simpelt och globalt medium – Guld. Huruvida världen kommer börja använda guld som sådant eller inte återstår att se, men det är inte absolut nödvändigt för en fortsatt stegring av guldpriset. Det enda som krävs är att dess motpart (fiatvalutor) fortsätter att urholkas, och så länge det pågår kommer guldet stå starkt i kurs.

[hr]

Guldcentralen AB har funnits sedan 1967 och är en del av en ädelmetallkoncern som funnits sedan 1879. Företagets ägare är KA Rasmussen AS i Norge. Det är 5:e generationen som driver företaget just nu. Guldcentralen säljer fysiskt guld, silver, platina och palladium till privatpersoner och företag. Det företaget säljer är handelsgodkända tackor och mynt. Företagets hemsida.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*
Fortsätt läsa
Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

Solkraften pressar elpriserna dagtid

Publicerat

den

Solcellspark

Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.

– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.

De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.

Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.

– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.

De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.

– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.

MedelspotprisApril 2025April 2026
Elområde 1, Norra Sverige     14,39 öre/kWh      26,09 öre/kWh   
Elområde 2, Norra Mellansverige     14,21 öre/kWh      26,85 öre/kWh   
Elområde 3, Södra Mellansverige     37,61 öre/kWh      56,08 öre/kWh   
Elområde 4, Södra Sverige     58,35 öre/kWh      66,55 öre/kWh 
Medelspotpris är det genomsnittliga priset på den nordiska elbörsen. Priserna är exklusive moms, påslag och elcertifikat.

*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.

Fortsätt läsa

Nyheter

Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden

Publicerat

den

Oljerigg producerar olja

Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.

Fortsätt läsa

Nyheter

Svag vårflod dubblar elpriserna

Publicerat

den

Solsken på blå himmel

Den norrländska vårfloden väntas dra igång den här veckan och pågå fram till slutet av maj. Att den är ovanligt svag i år bidrar till att elpriset i system fram till midsommar blir ungefär dubbelt så högt som under samma period i fjol. Det visar Bixias elprognos för maj och juni.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Efter en relativt dyr april väntas systempriset landa på 55 öre per kilowattimme i maj och 50 öre i juni, att jämföra med 31 respektive 21 öre förra året.

– Vi har inte haft så lite snö någon vinter sedan 2019 och det syns tydligt i vårfloden. Den prispress vi normalt sett räknar med den här tiden på året blir betydligt svagare än vanligt. Dessutom ligger bränslepriserna på en högre nivå än i fjol på grund av oron i Mellanöstern, vilket spiller över på de svenska elpriserna, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

Den hydrologiska balansen ligger på minus 20 terawattimmar, jämfört med ett överskott på 5–10 terawattimmar vid samma tidpunkt i fjol. Tillrinningen väntas kulminera på ungefär 7 terawattimmar per vecka i slutet av maj, långt under ett normalår.

Hur elpriserna utvecklas under resten av 2026 beror i hög grad på hur blöt sommaren blir. Terminspriset för fjärde kvartalet ligger på runt 70 öre per kilowattimme, vilket speglar marknadens oro inför hösten.

– Det krävs fyra till fem blöta veckor för att ta igen underskottet och fylla på vattenmagasinen. Det finns indikationer på att sommaren kan bli torr i mellersta och södra Skandinavien, men osäkerheten är stor. Om det blir så lär priserna stiga ytterligare, säger Johan Sigvardsson.

Elpris april–juni 2026 jämfört med utfall 2025 (öre/kWh)

Område  Apr 2026  Apr 2025Maj 2026Maj 2025Juni 2026Juni 2025
System 703555315021
SE127142714233
SE228142915245
SE3503857434723
SE4625866605941
Källa: Bixia/Nord Pool. Aprilsiffrorna för 2026 är preliminära. Siffrorna för maj och juni 2026 är prognos.
Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära