Utvinningen av så kallad skifferolja har rönt mycket stor uppmärksamhet hos såväl investerare som politiska analytiker de senaste åren. Denna relativt nya innovation, som via sprängning av skifferberggrund spräcker berget och får framförallt naturgas att frigöras för utvinning. Det har ökat USA:s produktion kraftigt av olja men främst av naturgas.

Senast för några veckor sedan meddelades att USA numera producerar mer oljeekvivalenter än de importerar. Oljeekvivalenter är en energienhet baserad på energivärdet av förbränning av ett ton råolja. Detta för att kunna jämföra olika energislag.

De mest optimistiska bedömningarna pekar på att USA kan bli världens största olje- och naturgasproducent redan 2017. Än så länge står dock skifferoljan för bara någon procent av världsproduktionen, men i just USA har man kommit längst. Sedan år 2000 har andelen skifferolja ökat från 1 % av naturgasproduktionen i landet till att med råge passera 20 % i dagsläget.

Det finns dock en omfattande kritik mot metoden. Många anser att flertalet skifferfält kommer att bli mycket dyra att producera ifrån och produktionskostnader högre än 80 dollar per fat nämns i debatten. Dessutom finns det mycket höga risker för miljöförstöring att ta hänsyn till. På teve har säkert många sett de stora skador som skett på vissa fält där grundvattnet förgiftats, och invånare som tänt en tändsticka vid vattenkranen fått en brinnande blå låga från dricksvattnet. Flera geologer har också varnat för att det finns risker för omfattande jordskalv.

Samtidigt så kan man konstatera att en följd av den ökade produktionen av naturgas gjort att priserna på råvaran fallit mycket kraftigt i USA. Vilket lett till att man har stängt flera kolkraftsverk efter att lönsamheten försvunnit. USA:s koldioxidutsläpp har därför fallit till de lägsta på cirka 20 år då naturgasen släpper ut mindre växthusgaser än kol.

Slutligen så måste det vara mycket frestande för USA att nå en position där man, tillsammans med import från det vänligt sinnade grannlandet Kanada, kan nå en nivå där man är helt oberoende av import från mellanöstern. Något som kan få långsiktiga politiska konsekvenser.

Artikeln är ifrån Gustavia Fonders hemsida och är författad av Ola Gilstring som är förvaltare av fonden Gustavia Energi och Råvaror.