Nyheter
Timmer – den lönsammaste råvaran på hundra år
Skog har av tradition varit en investering som i första hand varit förbehållen privata, icke-industriella landägare. Den globala marknaden bedöms ha en årlig avkastning om 150 miljarder USD, vilket har gjort att institutionella investerare under de senaste tjugo åren så har börjat upptäcka denna ”perfekta” tillgång. De institutionella investerarna, som nu svarar för skogsägande om cirka 35 miljarder USD, är en blandning av pensionsstiftelser, ”vanliga” stiftelser och fonder. Av de investeringar som dessa har gjort är cirka 25 miljarder USD hänförliga till den amerikanska marknaden, världens största både när det gäller produktion men också i fråga om användningen av timmer.
Det var pensionsfonder som till exempel Calper som gick i spetsen för denna typ av investeringar under 1980-talet, men det var de stora universiteten, till exempel Harvard och Yale, och deras fonder som såg den stora potentialen och har använt virke och skog i syfte att diversifiera sina portföljer globalt. Under 2010 investerade Harvard närmare en halv miljard USD i skog och utsläppsrätter i Nya Zeeland.
Timmer kan klassificeras som en specialiserad form av långa obligationer vilket gör det enormt populärt bland institutioner. Skogsmark som innehåller skog som växer kommer att generera pengar varje år genom avverkning och försäljning av virke. Det går att med en relativt hög säkerhet att modellera och budgetera den avverkning som görs varje år. I och med att tillväxten av skogen och den avverkning detta för med sig, som påverkas marginellt av rörligheten på de finansiella marknaderna, kan skogsinvesteringar anses vara en strukturerad produkt som i många fall har egenskaper som liknar dem som finns i lång obligation.
De flesta ser skogsmark som en specialiserad typ av fastighetsinvesteringar, där skogen, till skillnad från traditionella fastigheter som generar hyror, genererar sin huvudsakliga avkastning från försäljningen av virke och i vissa länder också utsläppsrätter.
Skog kan betraktas som en högavkastande lågriskinvestering som faktiskt har gått betydligt bättre än både aktier, obligationer och andra råvaror under de senaste trettio åren. Faktum är, under perioden 1973 till och med 2002 gav en investering i aktivt skött skogsmark nästan 15 procent i årlig avkastning vilket skall jämföras med den som aktier gav – 11 procent. Timmer liksom de flesta råvaror är okorrelerad till aktier och till skillnad från alla andra råvaror fortsätter den att växa i tider av lågkonjunktur.
Skogsinvesteringar i korthet
- Ger diversifiering av investeringar
- En ansvarsfull och etiska investering
- Låg korrelation med aktiemarknaden
- Fortsatt ökande värde på grund av biologisk tillväxt av träd
- Priserna är mycket stabila över tiden med långa perioder av tillväxt och minimala fluktuationer i både efterfrågan och utbud
- Stor tillväxtpotential baserad på förestående försörjningskris
Utbud och efterfrågan
Den globala konsumtionen av tropiska träslag har mångdubblats de sista åren, ökningen har varit nästan 25 gånger under de senaste fyra decennierna. I takt med att den globala befolkningen ökar och dess levnadsstandard stiger är det mycket sannolikt att detta mönster kommer att fortsätta. Varje år förstörs minst 150.000 kvadratkilometer tropisk skog som inte ersätts, vilket i kombination med det ökade internationella politiska trycket att bevara skogsmarken och ökat tryck mot dem som ägnar sig åt olaglig skogsavverkning bör göra att värdena på virke stärks ytterligare.
Timmer versus aktier
Eller om vi föredrar det, stockar versus stocks. Timmer har inte bara slagit alla andra tillgångsklasser, det har också skett med en betydligt lägre volatilitet. Timmermarknaden har endast haft en negativ avkastning tre av de senaste 45 åren, medan aktiemarknaden uppvisat en negativ utveckling under i alla fall 12 av dessa. Under 1960-talets stora nedgång på aktiemarknaden, en nedgång som varade till omkring 1980 förlorade en investerare pengar på aktier enbart till följd av inflationen.
Diversifiering
Kommersiell skogsmark påverkas av en annan uppsättning av makroekonomiska faktorer och marknadsfaktorer än övriga tillgångsslag såsom aktier, obligationer och fastigheter, den traditionella grunden för de flesta portföljer. Genom att addera lågkorrelerande skogstillgångar kan risken minskas samtidigt som den möjliga avkastningen stiger.
Faktorer som talar för att virkespriserna kommer att fortsätta stiga
Efterfrågan på virke ökar snabbt, framförallt från de snabbt växande ekonomierna i Kina och i Indien. En aktuell prognos visar att Kinas urbana befolkning, det vill säga boende i städer, kommer att öka från dagens 530 miljoner invånare till 875 miljoner år 2030. Detta motsvarar närmare 40 städer av Londons storlek som måste byggas under de kommande 20 åren för att rymma dessa människor, något som sätter en enorm press på de globala virkespriserna.
Grönt och etiskt, en biologisk tillväxt
Utöver att erbjuda placeraren en riskjusterad avkastning och en finansiell diversifiering, tillför skogsmark mervärden genom den biologiska tillväxten träden ger samtidigt som dessa binder koldioxid.
Träd växer i volym och storlek och i takt med detta ökar även värdet då dessa stiger i värdekedjan. Skogen börjar sitt värde som lågvärderad massaved, men växer sedan till träd med lågt värde, där stammen har en diameter på mellan nio och tolv tum innan det slutligen utvecklas till värdefullt virke med en diameter överstigande tolv tum i diameter.
När ett träd växer och når en av de större och högre klasserna ökar det ekonomiska värdet av dessa. Eventuella negativa effekter av inflation och nedåtgående rörelser i virkespriserna motverkas effektivt av volymtillväxten. Vad som gör timmer en sådan attraktiv investering är effekten av uppåtriktade prisrörelser för virke förbättras av volymtillväxten i skogen.
Kan struktureras för specifika investeringsändamål
Skog är ett otroligt varierande tillgång och kan därför struktureras för att möta olika investeringsändamål. Högre kassaflöden kan uppnås genom en högre andel mer mogna timmerinnehav såsom teak.
Om långsiktiga vinster är viktigare än jämnt kassaflöde kan detta mål uppnås genom att förvärva nyplanteringar och investera i planteringsskede för maximal långsiktig värdeökning i kombination med hög tillväxt och intensiv drift. Om investerarnas mål är att skapa en balans av kassaflöden med betoning på långsiktig tillväxt kan virke av olika åldersgrupper ingå i portföljen för att uppnå detta mål.
Dessutom kan avkastningen förbättras ytterligare med en alternativ hantering såsom utsläppsrätter, användning av lånefinansiering, sälja utvalda fastigheter som har utvecklingspotential eller rekreationsvärde såsom jakträttigheter.
Skogsmark jämfört med andra tillgångar
Nyheter
Under 2025 byggde Kina klart 78 GW ny kolkraft
Kina satsade tidigare på att ersätta fossil energi med sol- och vindkraft. Men när elnäten under 2021 och 2022 började haverera på grund av det så inledde landet en ny storskalig satsning på kolkraft. En enorm infrastruktur för kolkraft började byggas och nu har landet verkligen fått upp farten på att bygga nya kolkraftverk. Över 50 stycken kolkraftverk på 1 GW vardera har under 2025 tagits i bruk med en total kapacitet på 78 GW. Det kan jämföras med att hela EU:s totala installerade kapacitet av kolkraft är 70-100 GW.
78 GW under 2025 är dock bara början. Enbart under 2025 beställde Kina mer kolkraft än det kolälskande landet Indien har gjort under ett helt årtionde. 83 GW kolkraftverk började under 2025 att byggas i Kina.
Den enorma utbyggnaden av kolkraft är väldigt positivt för sol- och vindkraftsbranschen. Ju mer kolkraft som byggs desto mer sol- och vindkraft kan elnätet hantera.
Nyheter
Samtal om den senaste tidens råvarurörelser
Det har varit dramatiska prisrörelser i flera råvaror de senaste dagarna, där bland annat silver som mest tappade 30 procent under fredagen. Spekulationshandlaren Henrik Ekenberg och mineralexperten Anton Löf ger sin syn på händelserna.
Nyheter
Kall och nederbördsfattig månad driver upp elpriset
Elpriserna i Sverige steg kraftigt i januari när flera prispåverkande faktorer sammanföll. Det kyliga vädret har ökat elanvändningen, samtidigt som både vind och nederbörd i områden med kraftproduktion varit ovanligt lågt. Den hydrologiska balansen som i december visade ett överskott har snabbt gått över i ett tydligt underskott.

Januaripriserna på den nordiska elbörsen Nord Pool (utan påslag och exklusive moms) blev 108,45 öre/kWh i elområde 3, (södra Mellansverige). Senast elpriset var på samma nivå var 2022. I norra Sverige, elområde 1, blev elpriset 93,91 öre/kWh.
– De senaste åren har elpriserna i norra Sverige som regel varit betydligt lägre. Men vid årsskiftet slog kylan till och elpriset blev ungefär jämnhögt i hela Sverige. Vädret har varit den klart största faktorn som drivit upp elpriset. Lägre temperaturer ökar elanvändningen samtidigt som det är mindre vind och nederbörd, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning.
Sedan början av januari ligger ett stabilt högtryck över Norden som innebär att det varit 80 procent mindre nederbörd, svaga vindar och kallt. Det påverkar den hydrologiska balansen som mäter det lagrade vatteninnehållet i magasin, snölager och markvatten. På kort tid har balansen gått från ett överskott till ett underskott. Vattenmagasinnivåerna är lägre sedan december men ligger på normala nivåer i Sverige. Kärnkraften producerar på 100 procent av installerad effekt vilket stabiliserar elsystemet.

Gaspriserna i Europa har stigit med cirka 25 procent på grund av kylan som lett till lägre lagernivåer. Det finns en oro för prisutvecklingen av flytande naturgas (LNG). Även priset på olja och koldioxid har ökat vilket innebär att det är dyrare med fossil elproduktion.
| Medelspotpris | Januari 2025 | Januari 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 23,76 öre/kWh | 93,91 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 24,31 öre/kWh | 94,16 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 63,44 öre/kWh | 108,45 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 76,11 öre/kWh | 112,99 öre/kWh |
-
Nyheter4 veckor sedanTrumps attack på centralbanken får guldet att stiga till över 4600 USD
-
Nyheter3 veckor sedanPremien på silver i Shanghai rusar i höjden, priset är nu 105 USD
-
Nyheter4 veckor sedanSteady Energy och Fortum fördjupar samarbetet om kärnreaktor för fjärrvärme
-
Nyheter2 veckor sedanSilverpriset stiger över 100 USD per uns
-
Nyheter3 veckor sedanBoliden ansöker om att Nautanen ska bli ett strategiskt projekt i EU
-
Nyheter3 veckor sedanChristian Kopfer om marknadens olika råvaror
-
Nyheter2 veckor sedanGuldpriset stiger till över 5000 USD per uns
-
Nyheter4 veckor sedanPriset på aluminium rusar förbi 5000 USD per ton i USA


