Nyheter
Timmer – den lönsammaste råvaran på hundra år
Skog har av tradition varit en investering som i första hand varit förbehållen privata, icke-industriella landägare. Den globala marknaden bedöms ha en årlig avkastning om 150 miljarder USD, vilket har gjort att institutionella investerare under de senaste tjugo åren så har börjat upptäcka denna ”perfekta” tillgång. De institutionella investerarna, som nu svarar för skogsägande om cirka 35 miljarder USD, är en blandning av pensionsstiftelser, ”vanliga” stiftelser och fonder. Av de investeringar som dessa har gjort är cirka 25 miljarder USD hänförliga till den amerikanska marknaden, världens största både när det gäller produktion men också i fråga om användningen av timmer.
Det var pensionsfonder som till exempel Calper som gick i spetsen för denna typ av investeringar under 1980-talet, men det var de stora universiteten, till exempel Harvard och Yale, och deras fonder som såg den stora potentialen och har använt virke och skog i syfte att diversifiera sina portföljer globalt. Under 2010 investerade Harvard närmare en halv miljard USD i skog och utsläppsrätter i Nya Zeeland.
Timmer kan klassificeras som en specialiserad form av långa obligationer vilket gör det enormt populärt bland institutioner. Skogsmark som innehåller skog som växer kommer att generera pengar varje år genom avverkning och försäljning av virke. Det går att med en relativt hög säkerhet att modellera och budgetera den avverkning som görs varje år. I och med att tillväxten av skogen och den avverkning detta för med sig, som påverkas marginellt av rörligheten på de finansiella marknaderna, kan skogsinvesteringar anses vara en strukturerad produkt som i många fall har egenskaper som liknar dem som finns i lång obligation.
De flesta ser skogsmark som en specialiserad typ av fastighetsinvesteringar, där skogen, till skillnad från traditionella fastigheter som generar hyror, genererar sin huvudsakliga avkastning från försäljningen av virke och i vissa länder också utsläppsrätter.
Skog kan betraktas som en högavkastande lågriskinvestering som faktiskt har gått betydligt bättre än både aktier, obligationer och andra råvaror under de senaste trettio åren. Faktum är, under perioden 1973 till och med 2002 gav en investering i aktivt skött skogsmark nästan 15 procent i årlig avkastning vilket skall jämföras med den som aktier gav – 11 procent. Timmer liksom de flesta råvaror är okorrelerad till aktier och till skillnad från alla andra råvaror fortsätter den att växa i tider av lågkonjunktur.
Skogsinvesteringar i korthet
- Ger diversifiering av investeringar
- En ansvarsfull och etiska investering
- Låg korrelation med aktiemarknaden
- Fortsatt ökande värde på grund av biologisk tillväxt av träd
- Priserna är mycket stabila över tiden med långa perioder av tillväxt och minimala fluktuationer i både efterfrågan och utbud
- Stor tillväxtpotential baserad på förestående försörjningskris
Utbud och efterfrågan
Den globala konsumtionen av tropiska träslag har mångdubblats de sista åren, ökningen har varit nästan 25 gånger under de senaste fyra decennierna. I takt med att den globala befolkningen ökar och dess levnadsstandard stiger är det mycket sannolikt att detta mönster kommer att fortsätta. Varje år förstörs minst 150.000 kvadratkilometer tropisk skog som inte ersätts, vilket i kombination med det ökade internationella politiska trycket att bevara skogsmarken och ökat tryck mot dem som ägnar sig åt olaglig skogsavverkning bör göra att värdena på virke stärks ytterligare.
Timmer versus aktier
Eller om vi föredrar det, stockar versus stocks. Timmer har inte bara slagit alla andra tillgångsklasser, det har också skett med en betydligt lägre volatilitet. Timmermarknaden har endast haft en negativ avkastning tre av de senaste 45 åren, medan aktiemarknaden uppvisat en negativ utveckling under i alla fall 12 av dessa. Under 1960-talets stora nedgång på aktiemarknaden, en nedgång som varade till omkring 1980 förlorade en investerare pengar på aktier enbart till följd av inflationen.
Diversifiering
Kommersiell skogsmark påverkas av en annan uppsättning av makroekonomiska faktorer och marknadsfaktorer än övriga tillgångsslag såsom aktier, obligationer och fastigheter, den traditionella grunden för de flesta portföljer. Genom att addera lågkorrelerande skogstillgångar kan risken minskas samtidigt som den möjliga avkastningen stiger.
Faktorer som talar för att virkespriserna kommer att fortsätta stiga
Efterfrågan på virke ökar snabbt, framförallt från de snabbt växande ekonomierna i Kina och i Indien. En aktuell prognos visar att Kinas urbana befolkning, det vill säga boende i städer, kommer att öka från dagens 530 miljoner invånare till 875 miljoner år 2030. Detta motsvarar närmare 40 städer av Londons storlek som måste byggas under de kommande 20 åren för att rymma dessa människor, något som sätter en enorm press på de globala virkespriserna.
Grönt och etiskt, en biologisk tillväxt
Utöver att erbjuda placeraren en riskjusterad avkastning och en finansiell diversifiering, tillför skogsmark mervärden genom den biologiska tillväxten träden ger samtidigt som dessa binder koldioxid.
Träd växer i volym och storlek och i takt med detta ökar även värdet då dessa stiger i värdekedjan. Skogen börjar sitt värde som lågvärderad massaved, men växer sedan till träd med lågt värde, där stammen har en diameter på mellan nio och tolv tum innan det slutligen utvecklas till värdefullt virke med en diameter överstigande tolv tum i diameter.
När ett träd växer och når en av de större och högre klasserna ökar det ekonomiska värdet av dessa. Eventuella negativa effekter av inflation och nedåtgående rörelser i virkespriserna motverkas effektivt av volymtillväxten. Vad som gör timmer en sådan attraktiv investering är effekten av uppåtriktade prisrörelser för virke förbättras av volymtillväxten i skogen.
Kan struktureras för specifika investeringsändamål
Skog är ett otroligt varierande tillgång och kan därför struktureras för att möta olika investeringsändamål. Högre kassaflöden kan uppnås genom en högre andel mer mogna timmerinnehav såsom teak.
Om långsiktiga vinster är viktigare än jämnt kassaflöde kan detta mål uppnås genom att förvärva nyplanteringar och investera i planteringsskede för maximal långsiktig värdeökning i kombination med hög tillväxt och intensiv drift. Om investerarnas mål är att skapa en balans av kassaflöden med betoning på långsiktig tillväxt kan virke av olika åldersgrupper ingå i portföljen för att uppnå detta mål.
Dessutom kan avkastningen förbättras ytterligare med en alternativ hantering såsom utsläppsrätter, användning av lånefinansiering, sälja utvalda fastigheter som har utvecklingspotential eller rekreationsvärde såsom jakträttigheter.
Skogsmark jämfört med andra tillgångar
Nyheter
Meta bygger ett AI-datacenter på 5 GW och 2,25 GW gaskraftverk

För en månad sedan berättade Meta att de ska bygga ett AI-datacenter kallat Hyperion i Louisiana och att det ska vara på hela 5 GW. För att sätta det i relation till något så är 1 GW ungefär vad en stor kärnkraftsreaktor producerar.
Meta satsar sjävklart på kärnkraft, men eftersom man rullar ut GW av datacenter varje år så kan man inte vänta på att kärnkraftverken ska bli klara. Därför satsar Meta på gaskraftverk och nu har man fått klartecken att bygga tre stycken stora sådana på totalt 2,25 GW för att driva sitt Hyperion-datacenter. Gaskraftverken ska vara uppe och producera elektricitet i 2028 och 2029.
Meta planerar även att bygga en hel del solcellsparker i delstaten, vilket dock har skapat en hel del protester. Solcellsparkerna kommer till skillnad från gaskraftverken att vara utspridda runt om i delstaten vilket gör att elektriciteten från dem kommer att behöva färdas via elnätet. Stora företag är rädda att deras satsningar på solceller inte kommer att kunna bli verklighet då elnätet kommer att bli fullt och allmänheten är orolig över att behöva betala för att bygga ut elnätet.
Nyheter
Aker BP gör ett av Norges största oljefynd på ett decennium, stärker resurserna i Yggdrasilområdet

Aker BP har gjort en betydande oljefyndighet i Nordsjön genom sitt prospekteringsprogram Omega Alfa. Bolaget uppskattar de utvinningsbara resurserna till mellan 96 och 134 miljoner fat oljeekvivalenter (mmboe) – vilket gör fyndet till ett av de största kommersiella upptäckterna i Norge under de senaste tio åren.
”Omega Alfa är bland de största fynden i Norge på ett decennium. I kombination med tidigare upptäckter stärker detta vår ambition att producera över en miljard fat från Yggdrasilområdet. Fyndet är också ett bevis på hur nya metoder kan pressa gränserna för norsk offshoreutvinning,” säger Aker BPs vd Karl Johnny Hersvik.
Bygger vidare på East Frigg
Omega Alfa följer på oljefyndet vid East Frigg 2023 och är en viktig byggsten i Aker BPs långsiktiga plan för Yggdrasil. Projektet, som godkändes av norska myndigheter 2023, är den största pågående fältutvecklingen på norsk sockel. Första oljan väntas 2027.
Det nya fyndet stärker resursbasen som idag uppgår till cirka 700 mmboe, med målet att nå över en miljard fat genom fortsatt prospektering.
Tekniska rekord
Explorationskampanjen, som inleddes i maj med borriggen Deepsea Stavanger, omfattade fem mål: Omega, Alfa, Alfa South, Sigma NE och Pi. Totalt borrades 45 000 meter, varav 40 000 meter i reservoarsektioner. Bland höjdpunkterna märks tre av de längsta sidoborrningarna som någonsin genomförts på norsk kontinentalsockel – med en maximal längd på 10 666 meter.
Den avancerade horisontella borrningen möjliggjorde insamling av en omfattande mängd högkvalitativa reservoardata, vilket minskar osäkerheten och påskyndar vägen mot konceptstudier för att knyta fyndet till Yggdrasilfältet.
Partnerskap i projektet
Fyndet ligger inom produktionslicenserna 873, 873 B och 1249. Aker BP är operatör med olika partnerskap där Equinor, Petoro och Orlen Upstream Norway ingår.
Med Omega Alfa stärker Aker BP inte bara sina reserver, utan befäster även Yggdrasilområdets roll som en av de mest betydelsefulla energisatsningarna på norsk sockel under det kommande decenniet.
Nyheter
Sommarens torka kan ge högre elpriser i höst

Efter en varm och torr sommar med låga elpriser ser hösten 2025 ut att kunna ge högre priser än tidigare väntat. Orsaken är ett kraftigt tapp i vattenmagasinen i både Sverige och Norge till följd av flera veckors högtryck och utebliven nederbörd. Det visar elhandelsbolaget Bixias analys av sommarens elprisutveckling.

Sommaren har bjudit på klassiskt högtrycksväder med flera varma veckor i rad, särskilt i norr. Att värmen sammanföll med semesterperioden och därmed en minskad efterfrågan på el bidrog till stabilt låga elpriser. I snitt låg systempriset på el på 28 öre per kWh från midsommar och framåt.
Skillnaderna mellan elområdena har varit stora. I SE1 och SE2 i norra Sverige låg snittpriset på 11 öre, medan SE3, där Stockholm ingår, landade på 29 öre. Högst var priset i SE4 med drygt 40 öre per kWh, trots att import av billig solkraft från kontinenten höll nere priserna.
– Vi har haft en lugn sommar prismässigt på elmarknaden. Men högtrycken har gett både den lägsta vindkraftsproduktionen på hela året och låg nederbörd, vilket syns tydligt i vattenmagasinen. Att hydrologin har försvagats snabbt kan driva upp elpriset i höst, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.
Torr sommar gynnar vattenkraften
Intensiva högtryck innebär att det inte kommer mycket nederbörd. Den hydrologiska balansen försämrades kraftigt i somras – med ett tapp på hela 15 TWh på tre veckor. I SE2, det största vattenkraftsområdet i Sverige, har fyllnadsgraden sjunkit från 92 till 85 procent sedan mitten av juni.
Särskilt mycket har torkan påverkat norska elområdet NO2. Fyllnadsgraden har sjunkit till 55 procent i sommar vilket är hela 20 procentenheter mindre än vad som är normalt för säsongen.
– Torkan i Norge gör att de hårt pressade vattenkraftsproducenterna kan skruva upp sin prissättning en bra bit och närma sig de kontinentala priserna. Norge bidrar till att vi i höst kan få en högre prisbild än vad vi trodde före sommaren, säger Johan Sigvardsson.
Låg vindkraftsproduktion gav andrum
Högtrycket under vecka 28–30 gav mycket svaga vindar, vilket har inneburit årets lägsta vindkraftsproduktion.
– Den svaga vinden gav de hårt pressade vattenkraftsproducenterna ett tillfälligt andrum, efter en längre period med låga priser till följd av den stora vattenmängden i magasinen. Producenterna har haft det tufft både i Sverige och Norge, med låga ensiffriga priser som knappt täcker driftskostnaderna, säger Johan Sigvardsson.
Dyrare höst än väntat
När det var som allra torrast steg elterminerna, som ger en fingervisning om vart elpriset är på väg, tillfälligt till 55 öre per kWh för fjärde kvartalet, men har nu stabiliserats kring 50 öre.
– Terminsmarknaden har inte reagerat särskilt kraftigt än, men en fortsatt torr höst kan få elpriserna att skjuta i höjden, säger Johan Sigvardsson.
-
Nyheter3 veckor sedan
Kopparpriset i fritt fall i USA efter att tullregler presenterats
-
Nyheter3 veckor sedan
Lundin Gold rapporterar enastående borrresultat vid Fruta del Norte
-
Nyheter3 veckor sedan
Stargate Norway, AI-datacenter på upp till 520 MW etableras i Narvik
-
Nyheter4 veckor sedan
Mängden M1-pengar ökar kraftigt
-
Nyheter2 veckor sedan
Lundin Gold hittar ny koppar-guld-fyndighet vid Fruta del Norte-gruvan
-
Nyheter2 veckor sedan
Guld stiger till över 3500 USD på osäkerhet i världen
-
Nyheter2 veckor sedan
Omgående mångmiljardfiasko för Equinors satsning på Ørsted och vindkraft
-
Nyheter2 veckor sedan
Alkane Resources och Mandalay Resources har gått samman, aktör inom guld och antimon