Följ oss

Nyheter

Tenn, en nödvändighet för elektronikindustrin

Publicerat

den

Metallen och råvaran tenn

Metallen och råvaran tennTenn är ett silvervitt metalliskt grundämne med beteckningen Sn (latin: stannum). Den här smidiga silvervita metallen oxiderar inte med syre vilket gör att den används för att skydda andra metaller mot korrosion med en tennbeläggning. Tenn är en av de metaller som är kända av människan sedan antiken, då det mjuka tennet hade stor betydelse med den även mjuka kopparn, då de tillsammans bildar den hårda legeringen brons. Tenn utvinns framförallt ur mineralet tennsten (kassiterit).

2008 uppgick den globala gruvproduktionen till cirka 333.000 ton varav de två största producentländerna Kina och Indonesien stod för 72 procent av allt utvunnet tenn. Tenn handlas bland annat på London Metal Exchange där det förekommit terminshandel på denna metall sedan 1877.

Egenskaper

Tenn är en formbar, smidig, kristallin metall som är beständig i såväl destillerat vatten, syre, salt- och sötvatten, då den skyddas av en oxidfilm. När smält tenn stelnar uppstår så kallad β-tenn som är stabilt ner till 13 °C. När tennföremål förvaras i låga temperaturer uppstår grå förhöjda partier på ytan, vilket brukar benämnas som tennpest. Detta kan förhindras genom att legera tennet med antimon eller vismut.

Den kristalliska strukturen i gjutna tennföremål gör att tennskrik uppstår vid böjning av ett tennföremål. Tennskrik är hörbart med blotta örat och kommer sig av att materialet undergår så kallad mekanisk tvillingbildning, det vill säga att metallgittret skjuvas om med ljudets hastighet i materialet. Ljudvågen från tvillingbildningen går med ljudets hastighet och mikroskopiska ljudbangar kan höras.

Historik

Tenn är en av de få metaller som har använts sedan förhistorisk tid, och synes i äldsta tider ha erhållits dels från Indien, dels från det inre Asien. Under bronsålder hämtades en stor del av det europeiska tennet från England och därför kallades de brittiska öarna av fenicierna för tennöarna. Genom gravfynd i Egypten är det känt att tennet varit i allmänt bruk redan 4000-3000 f.Kr. Det har anträffats i schweiziska pålbyggnader och var bekant i Kina och Indien åtminstone 1800 f.Kr. I 4 Moseboken 31:22 uppräknas tenn tillsammans med metallerna guld, silver, koppar, järn och bly.

Den historiska symbolen för tenn

Den historiska symbolen för tenn

Tenn har använts av människan under lång tid, framförallt i legering med koppar, en blandning som kallas brons. De forntida högstående kulturerna i Egypten, Mesopotamien, Kina och Grekland byggde i stora delar sin kultur kring bronset där legeringen användes till vapen, smycken och byggnadsdetaljer.

I Antika världen vid den tiden, från 3500 f.Kr. sammansmältes inte de rena metallerna till en legering utan det var snarare så att den skapades genom smältning av tennhaltig kopparmalm varefter smederna fick fram brons. Det var inte förrän cirka 600 f.Kr. som människan började använda ren tenn. I England däremot började befolkningen redan under den äldre bronsåldern, cirka 1800 f.Kr, att utvinna tenn för att använda vid bronstillverkning. Den brittiska befolkningen använde den emellertid inte till några föremål i rent tenn.

Framställning och utvinning

Diagram över global tennproduktion

Tenn utvinns huvudsakligen av mineralen kassiterit, SnO2 och framförallt från fyndigheter i Kina, Peru, Brasilien, Malaysia, Bolivia, Indonesien, Australien, Zaire, Thailand och Nigeria. Världsproduktionen är cirka 200 000 ton rent tenn per år, eller 330.000 ton mineraler. Från tennmalmen erhålles metallen genom reducerande smältning med kol i speciella reverberugnar.

De 20 största tennproducenterna i världen

Användningsområden för tenn

Människan upptäckte tidigt att tenn kan användas som korrosionsskydd genom att addera ett tennöverdrag på ytor av järn och stål. Förtennade plåtbehållare används i form av konservburkar och läskedrycksburkar. Den irländska flöjttypen tin whistle fick sitt namn för att den började massproduceras av tennplåt. Även kopparföremål som använts som behållare för livsmedel har förtennats, inte för att hindra korrosion utan för att hindra att giftig kopparoxid kommer i maten.

  • Tenn används framförallt som komponent i olika legeringar, som till exempel brons, klockmetall, babbittmetall, vitmetall, hårdtenn med halter från 85 % till 99 % tenn, fosforbrons och lödtenn, så kallade mjuklod.
  • Inom elektroniken har tenn en stor betydelse som elektrisk och mekanisk förbindelse mellan komponenterna.
  • Fram till mitten på 1900-talet användes tenn i stanniolfolie för att förpacka mat som ost, chokladkakor och annat. En speciell tillämpning var som formbar tätbricka inuti kapsylen till läskedryckflaskor. Därefter har tennfoliet ersatts av aluminiumfolie och plastfolier av olika slag.

Industriell användning av tenn

Handel i tenn-terminer

Terminskontrakt i tenn handlas sedan 1877 på London Metal Exchange under tickerkoden SN.

Kvalitet

Primärt tenn med en renhet om minst 99,85 procent.

Lot size (warrant)

5 ton med en godkänd avvikelse om +/- 2 %

Form

Göt

Lagstiftning

Dessa kontrakt lyder under engelsk lag, och regleras dessutom av LME och Financial Services Authority (FSA).

Skiljedom

I de fall som parterna inte kan enas, skall medling ske via LME:s skiljedomsförfarande och / eller genom annat organ som parterna kommit överens.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Fortum och Vargön Alloys tecknar femårigt avtal om kärnkraftsel

Publicerat

den

Vargön Alloys producerar

En framgångsrik omställning kräver stora mängder pålitlig och prisvärd fossilfri el skriver Fortum. Företaget har nu skrivit ett femårigt avtal om att leverera kärnkraftsel till Vargön Alloys.

”Vår uppgift är att se till att elen finns tillgänglig precis när våra kunder behöver den. Långsiktiga partnerskap spelar här en viktig roll.”

Avtalet omfattar elleveranser på 0,4 TWh per år och inkluderar ursprungsgarantier för kärnkraft i SE3 för hela volymen. Leveranserna börjar i december 2024. Vargön Alloys AB, beläget vid Göta Älv i Vänersborg, är en av Europas största tillverkare av ferrokrom, den legering som ger stålet dess hårdhet och motståndskraft mot korrosion.

– Jag är mycket förväntansfull inför de möjligheter som avtalet med Fortum ger oss som företag. Vårt partnerskap representerar en gemensam vilja att ta ett hållbarhetsansvar och vi ser att detta kommer ha en positiv påverkan för vår verksamhet, det säger Anders Lehman, vd Vargön Alloys.

Avtalet bidrar till Fortums strategiska mål om att ha minst 20 procent av sin produktion, under en rullande tioårsperiod, prissäkrad.

Fortsätt läsa

Nyheter

Kärnkraftreaktorutvecklaren Blykalla har gjort en kapitalanskaffning på 80 Mkr

Publicerat

den

Närbild på en del av Blykallas kärnkraftsreaktor

Blykalla har genomfört en kapitalanskaffning om 80 miljoner kronor. Rundan leddes av Norrsken Launcher tillsammans med Nucleation Capital, med deltagande från Earth Venture Capital, Farvatn och flera privata investerare.

Det tillförda kapitalet kommer att vara avgörande för Blykallas industrialisering av sin avancerade kärnreaktor, SEALER (Swedish Advanced Lead-cooled Reactor). SEALER är konstruerad för kommersiell kraftproduktion i ett mycket kompakt format, med unika säkerhetsfunktioner som möjliggörs av ett antal egenutvecklade innovationer.

En av dessa viktiga innovationer är Blykallas korrosionstoleranta stållegeringar, som möjliggör effektiv kylning av reaktorer med flytande bly. Med detta tekniska genombrott säger Blykalla att de kan uppnå effektiv serieproduktion, vilket leder till snabbare driftsättning och lägre kostnader än konventionell kärnkraft. SEALER gör det också möjligt att använda kärnkraft för att minska koldioxidutsläppen i industriella tillämpningar genom produktion av vätgas, biokol och biobränsle, utöver lokal elproduktion. Slutligen bidrar denna teknik till att förverkliga en cirkulär avfallsmodell. Jämfört med konventionell kärnkraft kan SEALERs bränslecykel utvinna upp till 140 gånger mer energi ur uranmalm, vilket endast ger en bråkdel av avfallet, som behöver lagras under endast 1 % av deponeringstiden.

Rod Adams, Managing partner på Nucleation Capital, säger: ”Vi är mycket glada över att kunna investera i Blykalla, en grupp med unik och mycket konkurrenskraftig korrosionsskyddsteknik för användning i deras relativt mogna blykylda reaktorkonstruktion. Denna teknik kommer att göra det möjligt för dessa reaktorer att överträffa sig själva som en avancerad kärnkraftsdesign, som kan ge tillförlitlig och koldioxidfri kraft till energiköpare runt om i världen.”

Norrsken, som ledde bolagets såddrunda tillsammans med Uniper 2022, säger: ”Blykalla bygger ett team i världsklass för att ta företagets unika IP mot snabb industrialisering. Denna teknik kommer att vara avgörande för den europeiska övergången till grön, säker baskraft som så desperat behövs för att minska koldioxidutsläppen i industrin, säkra nätets tillförlitlighet och leverera på de enorma behoven av att driva AI”, enligt Erik Engellau-Nilsson, partner på Norrsken Launcher.

Tien Nguyen, grundande partner på Earth Venture Capital, kommenterar: ”Vår investering i Blykalla understryker vår fasta tro på deep-tech vid en tidpunkt då Sydostasiens behov av ren, hållbar energi är obestridligt. Med Indonesien, Singapore, Filippinerna och Thailand i spetsen beräknas efterfrågan på SMR-driven energi överstiga 10 GW år 2035. Detta återspeglar ett akut behov av energilösningar som kan driva på den ekonomiska tillväxten och samtidigt säkerställa ett hållbart klimat. Blykallas innovativa tillvägagångssätt är perfekt anpassat för att hantera denna utmaning och erbjuder en skalbar, effektiv energilösning.”

Blykalla är för närvarande i förberedande arbete för att licensiera tekniken i Sverige, en regulatorisk miljö som snabbt anpassas till utvecklingen av ny kärnkraft. Ett viktigt steg för att industrialisera och kvalificera tekniken är att bygga den elektriska testreaktorn i Oskarshamn, som utvecklas tillsammans med OKG (Unipers svenska dotterbolag) och KTH (Kungliga Tekniska Högskolan). Parallellt för företaget diskussioner med industriella partners för att stödja byggandet av kärnreaktorer för off-grid värme- och elproduktion. Blykalla har hittills mött marknadsintresse från aktörer inom gruv-, stål- och andra energiintensiva industrier.

Jacob Stedman, Blykallas VD, kommenterar: ”Det är fantastiskt att vara en del av denna kärnkraftsrenässans, och att se hur stort intresset för kärnkraft är från företag i takt med att de regulatoriska förutsättningarna faller på plats. SEALERs funktioner, kostnad och effekt gör den perfekt lämpad för industriella användare som vill minska koldioxidutsläppen och bli enda avnämare, eller till och med ägare, av SMR. Det speglar det starka och brådskande behovet från industrin att säkra tillgången till ren och konkurrenskraftig energi. Detta kommer trots allt att vara avgörande för branschens gröna omställning och fortsatta tillväxt.”

Blykalla på 1 minut
Fortsätt läsa

Nyheter

Mexikos sockerproduktion den lägsta på ett decennium

Publicerat

den

Sockerbitar i närbild

Mexiko beräknas att producera 4,7 miljoner ton socker i år, den lägsta sockerproduktionen under det senaste decenniet. Sockerproduktionen fortsätter att ligga under de senaste två säsongerna på grund av minskande industriella skördar på grund av långvarig torka.

Både den veckovisa sockerproduktionen och sockerrörskrossen ligger betydligt under de senaste två säsongerna.

Vi har sett en ökning av sockerrörsarealen den här säsongen jämfört med förra året. Hittills ligger ton sockerrör per ha över de senaste två säsongerna.

Mexiko fortsätter att se låga mängder nederbörd. Eftersom Mexiko inte har ordentliga bevattningssystem, beror landets sockerrörsproduktion strikt på nederbörd. Än så länge fortsätter den ackumulerade nederbörden att ligga under de senaste två åren samtidigt som den också ligger under tioårsgenomsnittet.

Med en inhemsk produktion på 4,7 miljoner ton kommer Mexiko att behöva importera socker för att fortsätta exportera socker till USA.

Hur mycket socker kommer Mexiko att importera?

Även med lägre sockerproduktion kommer Mexiko att leta efter socker från sina grannar för att kunna uppfylla så mycket av sin amerikanska kvot som möjligt. För att möta amerikanska exportvolymer bedömer analytikerna att Mexiko kommer att importera cirka 500 000 ton. Hittills har Mexiko importerat cirka 168 000 ton vilket gör att landet över 300 000 ton kvar att importera. Importen kommer sannolikt att komma från Centralamerika och Brasilien.

Eftersom USA inte producerar tillräckligt med socker för att möta den inhemska efterfrågan måste de importera socker. Större delen av USAs importerade socker kommer från Mexiko på grund av deras nära handelsrelation och geografiska närhet.

Fortsätt läsa

Populära