Tenn är ett silvervitt metalliskt grundämne med beteckningen Sn (latin: stannum). Den här smidiga silvervita metallen oxiderar inte med syre vilket gör att den används för att skydda andra metaller mot korrosion med en tennbeläggning. Tenn är en av de metaller som är kända av människan sedan antiken, då det mjuka tennet hade stor betydelse med den även mjuka kopparn, då de tillsammans bildar den hårda legeringen brons. Tenn utvinns framförallt ur mineralet tennsten (kassiterit).
2008 uppgick den globala gruvproduktionen till cirka 333.000 ton varav de två största producentländerna Kina och Indonesien stod för 72 procent av allt utvunnet tenn. Tenn handlas bland annat på London Metal Exchange där det förekommit terminshandel på denna metall sedan 1877.
Egenskaper
Tenn är en formbar, smidig, kristallin metall som är beständig i såväl destillerat vatten, syre, salt- och sötvatten, då den skyddas av en oxidfilm. När smält tenn stelnar uppstår så kallad β-tenn som är stabilt ner till 13 °C. När tennföremål förvaras i låga temperaturer uppstår grå förhöjda partier på ytan, vilket brukar benämnas som tennpest. Detta kan förhindras genom att legera tennet med antimon eller vismut.
Den kristalliska strukturen i gjutna tennföremål gör att tennskrik uppstår vid böjning av ett tennföremål. Tennskrik är hörbart med blotta örat och kommer sig av att materialet undergår så kallad mekanisk tvillingbildning, det vill säga att metallgittret skjuvas om med ljudets hastighet i materialet. Ljudvågen från tvillingbildningen går med ljudets hastighet och mikroskopiska ljudbangar kan höras.
Historik
Tenn är en av de få metaller som har använts sedan förhistorisk tid, och synes i äldsta tider ha erhållits dels från Indien, dels från det inre Asien. Under bronsålder hämtades en stor del av det europeiska tennet från England och därför kallades de brittiska öarna av fenicierna för tennöarna. Genom gravfynd i Egypten är det känt att tennet varit i allmänt bruk redan 4000-3000 f.Kr. Det har anträffats i schweiziska pålbyggnader och var bekant i Kina och Indien åtminstone 1800 f.Kr. I 4 Moseboken 31:22 uppräknas tenn tillsammans med metallerna guld, silver, koppar, järn och bly.
Den historiska symbolen för tenn
Tenn har använts av människan under lång tid, framförallt i legering med koppar, en blandning som kallas brons. De forntida högstående kulturerna i Egypten, Mesopotamien, Kina och Grekland byggde i stora delar sin kultur kring bronset där legeringen användes till vapen, smycken och byggnadsdetaljer.
I Antika världen vid den tiden, från 3500 f.Kr. sammansmältes inte de rena metallerna till en legering utan det var snarare så att den skapades genom smältning av tennhaltig kopparmalm varefter smederna fick fram brons. Det var inte förrän cirka 600 f.Kr. som människan började använda ren tenn. I England däremot började befolkningen redan under den äldre bronsåldern, cirka 1800 f.Kr, att utvinna tenn för att använda vid bronstillverkning. Den brittiska befolkningen använde den emellertid inte till några föremål i rent tenn.
Framställning och utvinning
Tenn utvinns huvudsakligen av mineralen kassiterit, SnO2 och framförallt från fyndigheter i Kina, Peru, Brasilien, Malaysia, Bolivia, Indonesien, Australien, Zaire, Thailand och Nigeria. Världsproduktionen är cirka 200 000 ton rent tenn per år, eller 330.000 ton mineraler. Från tennmalmen erhålles metallen genom reducerande smältning med kol i speciella reverberugnar.
Användningsområden för tenn
Människan upptäckte tidigt att tenn kan användas som korrosionsskydd genom att addera ett tennöverdrag på ytor av järn och stål. Förtennade plåtbehållare används i form av konservburkar och läskedrycksburkar. Den irländska flöjttypen tin whistle fick sitt namn för att den började massproduceras av tennplåt. Även kopparföremål som använts som behållare för livsmedel har förtennats, inte för att hindra korrosion utan för att hindra att giftig kopparoxid kommer i maten.
- Tenn används framförallt som komponent i olika legeringar, som till exempel brons, klockmetall, babbittmetall, vitmetall, hårdtenn med halter från 85 % till 99 % tenn, fosforbrons och lödtenn, så kallade mjuklod.
- Inom elektroniken har tenn en stor betydelse som elektrisk och mekanisk förbindelse mellan komponenterna.
- Fram till mitten på 1900-talet användes tenn i stanniolfolie för att förpacka mat som ost, chokladkakor och annat. En speciell tillämpning var som formbar tätbricka inuti kapsylen till läskedryckflaskor. Därefter har tennfoliet ersatts av aluminiumfolie och plastfolier av olika slag.
Handel i tenn-terminer
Terminskontrakt i tenn handlas sedan 1877 på London Metal Exchange under tickerkoden SN.
Kvalitet
Primärt tenn med en renhet om minst 99,85 procent.
Lot size (warrant)
5 ton med en godkänd avvikelse om +/- 2 %
Form
Göt
Lagstiftning
Dessa kontrakt lyder under engelsk lag, och regleras dessutom av LME och Financial Services Authority (FSA).
Skiljedom
I de fall som parterna inte kan enas, skall medling ske via LME:s skiljedomsförfarande och / eller genom annat organ som parterna kommit överens.
