Följ oss

Nyheter

Socker, är det en ny trend som vi ser framför oss?

Publicerat

den

Sockerbitar

Jämfört med andra så kallade mjuka råvaror har priset på socker hållit uppe ganska väl i år. Ser vi på de senaste åren har priset pendlat runt relativt höga tjugofem amerikanska cent per pund. Senaste veckorna har dock priset fallit. Är detta början på en ny trend eller ska priset tillbaka till tjugofem cent?

Uppskattningar på den globala balansräkningen för socker

Det amerikanska jordbruksdepartementet, USDA, publicerar uppskattningar på den globala balansräkningen för socker. Nivån på lagren vid skördeårets utgång har hållit sig runt trettio miljoner ton de senaste säsongerna vilket är historiskt ganska lågt. Dock fångar inte den absoluta nivån på lagret att den totala produktionen trendar uppåt. Ett mer relevant mått är kvoten mellan utgående lager och produktion. I diagrammet återfinns denna med USDAs siffror och vi noterar att kvoten är på lägstanivåerna för de senaste femtio åren. Detta talar inte för att sockerbristen ännu är löst och vi kanske inte borde förvänta något brant prisfall – ännu åtminstone?

Den senaste tiden har det dock kommit rapporter om att Indien som avvaktat med att sälja sitt överskott från förra året nu ökar exportkvoterna. Brasiliens skörd ser bra ut och den kommer till marknaden under sommaren. Det finns alltså allt fler tecken på en kraftigare utbudsreaktion på de historiskt höga priserna. Att detta sker efter ett par år med höga priser är typiskt för jordbruksråvaror.

I diagrammet finns en uppskattning av marginalen för etanolproduktion direkt från socker

En potentiell motkraft vore ökad användning av socker till etanolproduktion. Redan idag används mycket sockerrör i Brasilien till etanolproduktion. Att gå omvägen över socker är dock inte självklart en lönsam affär. I diagrammet finns en uppskattning av marginalen för etanolproduktion direkt från socker. Som vi ser har socker inte varit intressant för etanolproduktion sedan 2008 utan istället har majs varit prissättare av etanol. För att sockeretanol ska bli intressant igen behövs alltså så gott som en halvering av sockerpriserna.

Som råvaruinvesterare studerar vi förstås terminsstrukturen på socker. Vi observerar att socker i stort sett legat i backwardation de senaste tre åren. Nu verkar dock terminsstrukturen svänga in i contango. Tillsammans med resonemangen ovan verkar riskerna med en lång position i socker alltså öka. Eventuellt kanske potential med en kort position är större!

[hr]

Anders Blomqvist om råvarorOm skribenten

Anders Blomqvist arbetar med kapitalförvaltning på Ålandsbanken Sverige AB, del som förvaltare av Ålandsbanken Commodity Fund och dels med tillgångsallokering och portföljoptimering. Han är också ansvarig för derivathandeln i Ålandsbanken Defined Risk, se www.alphamanco.lu. Anders erhöll sin PhD i Optimization and Systems Theory från matematiska institutionen på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm 2005.

Fortsätt läsa
Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

Christian Kopfer kommenterar läget på oljemarknaden och Anders Wennberg halvmetallen antimon

Publicerat

den

Olja och gas borras

Christian Kopfer svarar på frågor om oljemarknaden med anledning av kriget i Iran vilket har skapat ett stort kaos på marknaden och priser som går upp kraftigt. Han kommenterar om konflikten var inprisad och vad som kan hända framåt. Han kommenterar även vissa andra råvarubolag som påverkas av oroligheterna.

Halvmetallen Antimon

Vidare berättar även Anders Wennberg från Öresund om halvmetallen antimon. Det är en råvara som används inom försvarsindustrin samtidigt som Kina kontrollerar större delen av produktionen. Han tar upp ett antal företag i västvärlden som håller på att åtgärda den tillgångssituationen. Han tar bland annat upp Alkane från Australien, där det faktiskt finns en svenskkoppling då bolaget även har Björkdalsgruvan med guld.

Fortsätt läsa

Nyheter

Rekorddyr februari i norr, fortsatt höga elpriser i mars

Publicerat

den

Vinterlandskap

I norra Sverige blir elpriset det högsta någonsin för en februarimånad och systempriset landar i snitt på 1,10 kronor per kWh, nästan dubbelt så högt som i fjol. Trots mildare väder väntas priserna fortsätta ligga högt i mars, runt 80 öre per kWh. Det visar Bixias prognos.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

För många svenskar har februari inneburit betydligt högre elräkningar än under fjolårsvintern. Kylan och det torra vädret har fått förbrukningen att öka med 10 procent och pressat upp elpriset till 1,10 kronor per kWh i system. I fjol var motsvarande siffra 68 öre per kWh, då omvända väderförhållanden med mildare och blötare väder pressade elpriserna till extremt låga nivåer.

– Att vi haft den kallaste vintern på femton år och att tillgången på vatten och snö är betydligt sämre än i fjol har drivit upp februaripriserna på el i hela landet.  I norra Sverige har februaripriset aldrig varit så högt som i år, säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia.

I SE1 och SE2 i norr landar elpriset på runt 1 krona per kWh för februari, vilket är betydligt högre än samma period i fjol då elpriset var 13 respektive 15 öre per kWh. I SE3 och SE4 i syd kommer elpriset ligga något över systempriset, på cirka 1,15 kronor per kWh.

Fortsatt högt pris i mars

Bixias prognos pekar på fortsatt höga elpriser under våren, trots högre temperaturer, mer vind och mindre förbrukning. Systempriset i mars väntas bli nästan dubbelt så högt som i fjol, runt 80 öre per kWh.

– Den värsta kylan lär inte komma tillbaka under några längre perioder, men vi går in i våren med en ovanligt svag hydrologisk balans, vilket fortsätter att pressa elpriserna uppåt. Vårfloden väntas bli beskedlig och ger inte heller någon tydlig prispress. Hur priserna utvecklas längre fram beror mycket på hur mycket nederbörd vi får, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

Elproduktionen i syd är mer begränsad sedan i tisdags när kärnkraftverket Oskarshamn 3 tvingades till en oplanerad nedstängning som tillsammans med ordinarie revisionsperiod håller verket borta till 22 maj.

– Att Oskarshamn 3 tas ur drift en månad tidigare än planerat påverkar inte nämnvärt i det stora hela, men i södra Sverige kan det bli större inslag av kontinentala priser. Samtidigt blir det mer inlåst kraft och lägre priser i norr när överföringskapaciteten minskar, säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia.

Elpriser

Andrum för producenterna

Vinterns höga elpriser kommer efter ett och ett halvt år med ovanligt låga elpriser, vilket gynnat konsumenterna men pressat lönsamheten för många producenter.

– Höga elräkningar slår hårt mot många hushåll, men för producenterna som under lång tid haft svårt att bära sina kostnader innebär dagens prisnivåer ett visst andrum. Det kan göra det lättare att räkna hem investeringar i ny elproduktion, inte minst förnybart, så att produktionen byggs ut i takt med behovet och elektrifieringen och den gröna omställningen kan fortsätta. Det minskar risken för ännu högre elpriser på lång sikt till följd av bristande produktionskapacitet, säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia.

Fortsätt läsa

Nyheter

Världens största batterisystem ska byggas i Minnesota, på massiva 30 gigawattimmar

Publicerat

den

Form Energy levererar batterier

Ett batterisystem för att lagra elektricitet ska byggas i Minnesota, närmare bestämt i Pine Island, som är större än alla andra batterisystem som byggts i världen.

Med järn-luft-batterier från Form Energy ska en anläggning byggas som kan mata ut 300 MW från ett lager på 30 GWh. Vill man mata ut maximalt med elektricitet så kan man alltså mata ut 300 MW kontinuerligt under mer än fyra dygn. Det är någonting helt annat än att flytta lite solenergi från mitten av dagen till en enstaka topplasttimme under tidig kväll.

Google bygger ett datacenter och tar kostnaderna för elnätet

Det är Xcel Energy som ska leverera elektricitet till ett nytt datacenter från Google där företaget ska driva sina välkända tjänster.

Xcel Energy och Google har ingått ett partnerskap där Excel Energy ska addera 1600 MW ny förnybar energi till elnätet (1400 MW vindkraft och 200 MW solenergi, samt ovan beskrivna energilagring). Google ska stå för alla nya infrastrukturkostnader som kan tillkomma för elnätet på grund av det nya datacentrets energibehov.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära