Analys

SEB – Råvarukommentarer vecka 33 2012

Publicerat

11 år sedan

den

17 augusti, 2012

Redaktionen

Sammanfattning av rekommendationer

Råolja – Brent

Oljan närmar sig slutet av den här uppgångsfasen. Det är en ”tight” balans mellan tillgång och efterfrågan på råolja i Atlanten. Detta återspeglas i ”backwardation” i terminskurvan där det närmaste kontraktet är cirka 7 procent högre än kontrakt för leverans om ett år. Nedan ser vi backwardation på årsbasis (spotkontraktet jämfört med årskontraktet), i procent. Oljekurvan närmar sig de höga niåverna under 2011 och det första kvartalet 2012.

Sanktionerna mot Iran, som trädde i full kraft den 1 juli i år har naturligtvis varit en viktig faktor i den globala oljemarknaden, har blivit mycket hårdare. Dessutom är oljeproduktionen på Nordsjön ovanligt låg på grund av underhåll. Oljeproduktionen från de fyra oljefält som ligger till grund för prissättningen av Brent olja (Brent, Fortis, Oseberg, Ekofisk) är nu mycket låg. I september ser vi att produktionen fråndessa fyra fält kommer att falla ner till 720.000 fat per dag vilket är den lägsta nivån sedan 2007. Denna produktion är prissättningen för cirka 50 procent av världens råolja.

Det kommer därför att fortsätta att vara en tight balans i oljemarknaden i slutet av september. Detta kan ytterligare förbättras genom orkansäsongen i Atlanten som nu går in i de två mest aktiva månaderna vilket ofta kan leda till förlust av oljeproduktionen i Mexikanska golfen.

Oron i Mellanöstern fortsätter att orsaka stor oro. Sannolikheten ökar att Israel genomför militära angrepp på Iran för att de ska upphöra med sin utveckling av kärnvapen. Samtidigt slåss folket vidare i Syrien.

En viktig och avgörande faktor som har gett stöd till olje-rallyt sedan juni har varit den positiva utvecklingen i USA och på de europeiska aktiemarknaderna. Investerare har lagt pengar i aktier och kontrakt på olja. Nedan ser vi S&P 500 (röd) och oljepriset (blå).

Lagren av råolja i USA sjönk 3,7 miljoner fat förra veckan. Detta är den tredje veckan i rad som oljelager i USA faller. Beräknad (implicit) bränsleförbrukning var också en stark. R affinaderier producerar vad de kan för närvarande. Förenta staterna har minskat sin oljeförbrukning kraftigt sedan finanskrisen 2008. En förbättring i den amerikanska ekonomin leder till förväntningar om en potentiellt betydande ökning i USA:s oljeförbrukning. Det är därför en positiv utveckling i den amerikanska oljemarknaden som tillsammans med en nedgång i de amerikanska oljelagren och ökad bränsleförbrukning kan ge bränsle för stigande oljepriser.

Det finns mycket som tyder på att vi kommer att se högre priser på Brentolja i augusti och september. Balansen kommer att bli ”tightare” och det finns betydande risk för ytterligare förlust av produktion på grund av oroligheter i Mellanöstern och orkansäsongen i Atlanten. Ytterligare prisuppgång kommer att kräva en fortsättning av de allmänt positiva utvecklingen i USA och på de europeiska aktiemarknaderna.

Vi tror att prisuppgången oljepriset börjar närma sig slutet för den här gången. Backwardation i Brentoljekurvan är nära toppnivåerna vi såg tidigare i år. Det kommer att få mer olja ut på marknaden i slutet av september, när underhållen på Nordsjön avslutas. Dessutom kommer södra Sudan att återuppta sin oljeexport efter att ha nått en överenskommelse med Sudan för att transportera olja genom Sudan. Vi rekommenderar därför investerare att sälja sina långa positioner inom en snar framtid. Det är dock för tidigt att gå in korta olja positioner.

SEB:s tekniska analys tyder på en sidledes utveckling av S & P 500 i USA. För Brent olja finns fortfarande möjlighet till tillfälliga prisuppgångar och på kort sikt ser det positivt ut enligt den tekniska analysen, medan den är neutral på 3 månaders sikt.

Guld

Vi tror på fortsatt sidledes prisrörelse den närmaste veckan. Det är emellertid alltid bra att ha lite guld i portföljen, eftersom priset reagerar positivt på oväntade negativa händelser, som brukar påverka alla andra tillgångsvärden negativt. Vi föredrar dock platina på kort sikt.

Platina

Vår favorit är Platina (t ex genom certifikatet PLATINA S). Platina brukar handlas i relation till guldpriset. Det har den senaste tiden uppstått en diskrepans i den historiska relationen, där platina halkat efter med ca 10% på kort sikt. Det är samtidigt produktionsstörningar i Sydafrika för platina och bilförsäljningen i Kina återhämtade sig i den senaste statistiken med +11%. Platina används i bilarnas katalysatorer. Guld och ädelmetaller motiverar sin plats i en portfölj eftersom de tenderar att gå upp i pris på oväntade negativa händelser, som alla andra tillgångar brukar falla i värde på.

Spreaden mellan guld och platina talar för ett högre platinapris eftersom platinapriset på senare tid tappat i relation till guldet, som vi ser i nedanstående diagram. I den nedre delen ser vi XPT (palatinapriset) dividerat med XAU (guldpriset). Platina handlas till kraftig ”rabatt” i förhållande till historiska relationer.

Vill man ta position i platina har SEB ett certifikat utan hävstång (Hävstång = 1) som heter PLATINA S. Vi föredrar platina som placering framför guld just nu.

Silver

Silver ser ut att ha etablerat en botten på 26 dollar och ser ut att konsolidera sig inför en eventuell förestående prisuppgång. Om / när trendlinjen i diagrammet nedan bryts signalerar det att nedåttrenden är bruten . Nästa motstånd är 30 dollar. När den bryts erhålls en köpsignal. Vi tycker att man ska undvika att vara kort silver, utan istället försöka komma in på den långa sidan, men man ska inte göra det förrän trendlinjen bryts! Ibland händer det, ganska ofta faktiskt, att trendlinjen håller. Den senaste veckans kursrörelser har varit så kraftlös att det är lite för hög risk att äga silver på kort sikt. Vi tycker att man ska kliva ur eventuella långa positioner och vänta och se vad som händer.

Koppar

Förra veckan avslutades med industriell data från Kina, som indikerade en fortsatt något svagare tillväxt av både industriproduktion och detaljhandel. Inflationen kom också in lägre än väntat. Det är på ett sätt positivt eftersom de talar för fortsatta stimulanser under hösten. Den viktiga handelsbalansen redovisades i fredags (10 aug) och bekräftade den svagare tendensen. Framför allt exporten var sämre än väntat och steg endast med 1 % år från år, och var hela 11,36 % lägre jämfört med juni. Importen steg 4,7 % respektive 6,36 %. Efterfrågan utanför Kina är klart avtagande. Frågan är hur det står till i Kina. Mycket tyder på att efterfrågan viker, men troligtvis bara tillfälligt. Prisbilden för basmetallerna är ganska tråkig för tillfället, dock inom ganska breda tradingintervall. Vi är nu i det säsongsmässigt svaga 3:e kvartalet då många industrier växlar ner p.g.a. semesterperioden. Vi tror att metallerna ligger i startgroparna för 4:e kvartalets förväntade prisrally.

Koppar handlas i ett brett prisintervall; $7600-$7300. Känslan är att den kinesiska ekonomin behöver en stimulans. Priset vill inte riktigt bryta på nedsidan. Risken är för stor, när Kina väl gör något tar det fart uppåt. Vi nämnde i förra veckans brev vikten av att hålla ett extra öga på kopparimporten. Fredagens handelssiffror visade en månadsimport om 366 tton, 5.6 % högre jämfört med juni och + 19,5 % år från år. Den totala importen i år är 2,8 milj ton, hela 43 % högre jämfört med 2011. Som vi tidigare nämnt är kopparmarknaden fortsatt stram med ett utbudsunderskott i storleksordningen 300 tton i en marknad som producerar ca 20 milj ton globalt. Koppar är en köpvärd metall. Det är mycket en fråga om timing (som alltid!). Det säsongsmässigt svaga 3:e kvartalet i kombination med oron för tillståndet i den Kinesiska ekonomin dämpar just nu. 3-månaderspriset på LME handlas i skrivandes stund i $ 7414/ton. Första stödet kommer in mellan $7300 och $7350. Bryter den nivån finns risk för en prisnedgång mot $7000 (motsvarande $3,18/lbs för Comex-kontraktet), ca 5 % under dagens nivå.

Det kan vara intressant att jämföra kopparpriset med ett par andra råvaror. Nedan ser vi priset på koppar i termer av guld. Enligt den jämförelsen ser koppar billigt ut.

Nedan ser du koppar i termer av råolja. Även i denna jämförelse ser koppar billigt ut.

Vi väljer att fortsätta vara köpt koppar, därför att vi tror att priset ligger nära det fundamentala golvet. Vi är naturligtvis medvetna om att det mesta vad gäller faktisk industrikonjunktur ser illa ut, men vi tror inte nödvändigtvis att priset på koppar för den skull kan falla abrupt från de här nivåerna. Om efterfrågan på koppar faller ytterligare tror vi att gruvbolagens respons blir att minska produktionen. Priset tror vi inte påverkas så mycket. En position i koppar har en asymmetrisk risk och det gillar vi. Förlustrisken är begränsad, samtidigt som prisuppgången i och för sig kan låta vänta på sig. Samma fundamentala golv finns naturligtvis inte i aktier i gruvbolag. Koppar och gruvbolag är inte samma sak. Dessutom har kopparterminsmarknaden en attraktiv backwardation, som över tiden genererar intäkter till en lång position i t ex KOPPAR S.

Kaffe

Priset på Arabica, som handlas i New York, har fortsatt att falla i pris och vi undrar om inte utbrottet från trendlinjen var falskt.

Brasiliens skörd, som är större än förra året går framåt fort nu i det torra vädret. Kvaliteten sägs också vara bra. Trenden är att brasilianska odlare får fram bättre och bättre kvalitet. Målsättningen för den brasilianska kaffeodlarföreningen är att man ska ha Sydamerikas största skörd och den bästa kvaliteten. Skörden i Colombia har också i lokal media rapporterats som större än väntat. Lagren av gröna bönor i USA har stigit 21% i år och är de högsta sedan september förra året.

Det är möjligt att priset är på väg ner mot det tekniska stödet på 1.50 dollar per pund. Där kan man kanske bottenfiska KAFFE S.

Socker

Priset på socker bröt stödet och föll från 22 ner till 21 i skrivande stund. 20 cent per pund är ett tekniskt stöd. Vi tror att priset ska ner och testa den nivån, kanske rentav bottennoteringen från juni på 18.86 cent.

Nedan ser vi prisutvecklingen lite längre tillbaka i tiden. Prisnedgången från 2011 har följt en tydlig trend. Den sekulära uppåttrenden kommer dock underifrån och så småningom kommer sockerpriset att få testa den sekulära upptrenden.

Vi rekommenderade köp av certifikatet SHORT SOCKE A S med en hävstång på – 1.2 för för två veckor sedan. Första veckan gav den +5% och den senaste veckan +3%.
Vi rekommenderar att man fortsatt är kort socker, men den som vill ta hem vinster nu vid 20 cent kan kanske göra det för att sedan försöka sälja igen om priset rekylerar upp lite.

Kakao

Vi börjar nu skriva om kakao. Eftersom man normalt inte vet så mycket om råvaran har vi skrivit ihop en liten introduktion.

Kakao kommer från kakaoträdet theobroma cacao. ”Theo broma” översätts från grekiskan som ”gudarnas mat”. Namnet cacao härstammar från Mellanamerika och uttalas likadant på klassisk Maya. Carl von Linné tyckte att det var ett lämpligt namn och så har trädet hetat ända sedan 1753. Trädet härstammar från Brasilien och växer vilt där Amazonfloden och Orinoco har sina källor vid Andernas fot i Venezuela. Arkeologer har funnit bevis på odling så tidigt som 1900 fKr i nuvarande Mexiko. Kristoffer Columbus ”upptäckte” cacaobönorna år 1502. Aztekerna och andra folk i Mellanamerika konsumerade stora mängder cacaodryck och bönorna användes också som pengar. Till Europa kom de på allvar först år 1544, när en grupp adelsmän från Mayafolket besökte det spanska hovet som en del av en grupp dominikanermunkar. Bönorna spreds sedan snabbt över Europa.

Holländarna tog plantan till sina kolonier i Sydostasien och till Filippinerna. Frankrike och England tog plantorna till sina kolonier i Västindien. Det var inte förrän 1879 som man började odla cacao i det som nu heter Ghana. I Elfenbenskusten började man odla grödan år 1905. Dessa två länder står nu för hälften av global produktion. Häromdagen kom statistik som visade att Ghana nu troligtvis går om Elfenbenskusten och blir världens största producentnation.

Skörden äger rum i Ghana och Elfenbenskusten mellan oktober och april. Frukterna på ett träd mognar inte samtidigt utan plockas några gånger per vecka under skördeperioden. Efter skörd, delas frukterna och läggs ut för att jäsa. Det söta fruktköttet brys ner under den här processen och bönorna kan samlas upp. Dessa torkas sedan och sätts sedan i jäsning igen i ca 5 dagar, varefter de torkas och är redo för transport och handel.

När bönorna anländer till en chokladfabrik rostas de först. Ju högre rostning, desto bittrare produkt. Kakao användes uteslutande som dryck fram till mitten av 1800-talet, när en holländsk kemist kom på en metod att separera kakaosmör från de rostade bönorna. Masstillverkning av chokladgodis startade sedan i England år 1847. Mjölkchokladen uppfanns i Schweiz år 1879. För att tillverka ett kilo choklad går det åt mellan 300 och 600 bönor. I varje kakaofrukt finns 20 – 50 bönor. De länder som idag konsumerar mest choklad är antagligen Storbritannien, Schweiz och Belgien.

Kakaoträdet börjar producera bönor när det är 6 år gammalt. Det finns tre huvudsakliga sorter: Forastero, Criollo och en hybrid av de två som heter Trinitario. Criollo ger högst kvalitet, men lägre avkastning. Den vanligaste sorten är Forastero, som odlas för 95% av global produktion.

En rad sjukdomar kan drabba träden, varav de allvarligaste är ”Black pod disease”, som orsakas av samma mögelliknande organism som orsakar potatisbladmögel (som orsakade hungerkatastrofer på 1800-talet i Sverige och mest omskrivet, på Irland). Kakao är känsligt för en rad olika svampangrepp, insekter och virussjukdomen CSSV.
Organisationen ICCO, International Cocoa Organisation, startades år 1973 som en respons på ”nord-syd” dimensionen av det kalla kriget. Idag är ICCO den huvudsakliga källan för statistik och information om kakaoproduktion och konsumtion.

Priset på kakao är inte särskilt volatilt om man jämför med kaffe, men erbjuder då och då möjligheter att ta position i trender.

Kakaoterminer började handlas på the New York Cocoa Exchange redan 1925. NYCE blev sedan the Coffee, Cocoa and Sugar Exchange, som sedan blev the New York Board of Trade. Nu heter börsen ICE Futures US, som är en del av börskoncernen ICE. På ICE handlas bönor huvudsakligen från sydöstra Asien. Kakaoterminer handlas också i London på NYSE Euronext Liffe och där är underliggande tillgång bönor från Afrika.

Nedan ser vi ett prisdiagram med lång historik. Vi ser att priset har fallit av och nu står strax under 2500. Som du ser är det en motståndsnivå. Ur teknisk synvinkel går inte just nu att säga om intervallet mellan 2000 och 2500 är en paus på väg ner mot 1500 dollar, eller om priset ska återta den sekulära ”råvaruboomtrenden” uppåt mot 3000 och 3500. Det som talar för, att priset ska gå upp, är att 2000 var stödet för råvaruboom-trenden. Det är alltså intressant att bevaka 2500, som håller på att testas just nu. Bryts den nivån, vill vi vara långa kakao.

Nedan ser vi testningen av 2500-nivån lite tydligare.

Vi är alltså just nu neutrala i kakao.

För spannmål och övriga jordbruksprodukter hänvisar vi till gårdagens nyhetsbrev .

[box]SEB Veckobrev Veckans råvarukommentar är producerat av SEB Merchant Banking och publiceras i samarbete och med tillstånd på Råvarumarknaden.se[/box]

Disclaimer

The information in this document has been compiled by SEB Merchant Banking, a division within Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) (“SEB”).

Opinions contained in this report represent the bank’s present opinion only and are subject to change without notice. All information contained in this report has been compiled in good faith from sources believed to be reliable. However, no representation or warranty, expressed or implied, is made with respect to the completeness or accuracy of its contents and the information is not to be relied upon as authoritative. Anyone considering taking actions based upon the content of this document is urged to base his or her investment decisions upon such investigations as he or she deems necessary. This document is being provided as information only, and no specific actions are being solicited as a result of it; to the extent permitted by law, no liability whatsoever is accepted for any direct or consequential loss arising from use of this document or its contents.

About SEB

SEB is a public company incorporated in Stockholm, Sweden, with limited liability. It is a participant at major Nordic and other European Regulated Markets and Multilateral Trading Facilities (as well as some non-European equivalent markets) for trading in financial instruments, such as markets operated by NASDAQ OMX, NYSE Euronext, London Stock Exchange, Deutsche Börse, Swiss Exchanges, Turquoise and Chi-X. SEB is authorized and regulated by Finansinspektionen in Sweden; it is authorized and subject to limited regulation by the Financial Services Authority for the conduct of designated investment business in the UK, and is subject to the provisions of relevant regulators in all other jurisdictions where SEB conducts operations. SEB Merchant Banking. All rights reserved.

Relaterade ämnen:seb analys

Nästa

SHB Råvarubrevet 17 augusti 2012

Missa inte

SEB Jordbruksprodukter, 16 augusti 2012

Fortsätt läsa

Annons

Klicka för att kommentera

Skriv ett svar
Avbryt svar

Analys

SEB Metals price forecast update

Publicerat

3 timmar sedan

den

30 november, 2023

Redaktionen

Softer economic growth in 2024 calls for somewhat softer metals prices in 2024. Industrial metals prices as well as other commodity prices exploded during Covid-19 as governments around the world unleashed stimuli in the magnitude of 10x of what was done during the global financial crisis in 2008/09. Consumers shifting spending from services to consumer goods added to the boom. Bloomberg’s industrial metals price index was up 91% in March 2022 versus January 2020 because of this. Global manufacturing PMI peaked in May 2021 and has been fading since and below the 50-line from September 2022 with latest reading at 48.8. Industrial metals prices have faded since their peak in March 2022 but are still 30% higher than they were in January 2020. Even zinc, the worst performing metal, is still 9% above where it was in January 2020. As such one could possibly argue that industrial metals have not yet fully faded from their Covid-19 stimulus boom. One possible explanation could be inflation where US inflation is up 19% over the period. But this still leaves industrial metals up 11% in real terms. Another possible explanation is the big jump in energy prices over the period. While coal and gas prices have fallen back a lot, they are still quite high. The coal price in western Europe is 110% above where it was at the start 2020 and 50% above its 2010-2019 average. Most industrial metals are highly energy intensive to produce with digging and crushing of rocks, smelting, and refining of ore. The current aluminium price of USD 2215/ton is for example well aligned with coal prices. In addition to this there has also been significant closures of zinc and aluminium smelting capacity in Europe which probably have supported prices for these metals.

Global economic growth is forecasted to slow from 3.5% in 2022, to 3.0% in 2023 and then again to 2.9% in 2024 as the big jump in interest rates induce economic pain with a lag. Aligned with this we expect lower industrial metals prices in 2024 than in 2023 though only marginally lower for most of the metals. But the field of metals is wide, and the price action is thus adverse. Copper is likely the metal with the most strained supply and with huge needs in the global energy transition.

Aluminium: Prices will likely be depressed versus marginal costs in 2024. Aluminium from Russia is flowing unhindered to the market. Most is going to China for reprocessing and potentially re-exported while some is going to Turkey and Italy. It is all flowing into the global pool of aluminium and as such impacting the global market balance. The LME 3mth aluminium price is currently well aligned with coal prices and both have traded mostly sideways since June this year. Aluminium premiums in the EU have however fallen 30-40% since mid-June in a sign of weakness there. The global market will likely run a surplus in 2024 with depressed prices versus the marginal cost of production.

Copper: Softer fundamentals in 2024 but with accelerating tightness on the horizon. Copper is currently trading at USD 8470/ton and close to 37% above its early Jan 2020 level. The market is expected to run a slight surplus in 2024 followed by accelerating tightness the following years. Downside price risk for 2024 is thus warranted along with softer global growth. The power of Unions is however getting stronger in Latin America with demands for higher salaries. Strikes have broken out in Peru with production at the Las Bambas copper mine at only 20%. Further strikes and disruptions could quickly put the market into deficit also in 2024.

Nickel: Indonesia pursuing market share over price pushing the price down the cost curve. Indonesia’s nickel production is growing rapidly. Its production reached 1.6 million ton in 2022 (+54% YoY) and accounted for close to 50% of total global supply in 2022. Its share looks set to reach 70% by 2030. Lower prices will stimulate demand and will also force higher cost producers to shut down thus making room for the wave of new supply from Indonesia. Prices will be sluggis the nearest years as Indonesia aims for market share over price.

Zinc: Price has stabilized around USD 2500/t. Weakness in global construction will drive prices lower at times in 2024. The 3mth LME zinc price has fallen from a peak of USD 4499/ton in April 2022 to only USD 2248/ton in May 2023. Since then, it has recovered steadily to USD 2500/ton. Demand could struggle in 2024 as construction globally will likely struggle with high interest rates. But mine closures is a natural counter effect of low prices and will put a floor under prices.

Price outlook

Bjarne Schieldrop
Cheif Commodities Analyst
SEB Commodity Research

Fortsätt läsa

Analys

Now it’s up to OPEC+

Publicerat

1 vecka sedan

den

20 november, 2023

Redaktionen

All eyes are now back at OPEC+ after the recent fall in oil prices along with weakening crude curve structures and weakening economic statistics. OPEC+ will have to step up the game and give solid guidance of what it intends to do in 2024. If Saudi Arabia is to carry the burden alone (with only a little help from Russia) it will likely need to keep its production at around 9.0 m b/d on average for 2024 and drop it down towards 8.5 m b/d in Q1-24. This may be too much to ask from Saudi Arabia and it may demand some of the other OPEC members to step up and join in on the task to regulate the market in 2024. More specifically this means Iraq, Kuwait and UAE. The oil market will likely be quite nervous until a firm message from Saudi/Russia/OPEC+ is delivered to the market some time in December.

Bjarne Schieldrop, Chief analyst commodities at SEB — Bjarne Schieldrop, Chief analyst commodities, SEB

Saudi Arabia may get some help from President Joe Biden though as his energy secretary adviser, Amos Hochstein, has stated that the US will enforce sanctions on Iran on more than 1 m b/d.

Brent crude fell 4.6% ydy to USD 77.4/b and over the last three trading sessions it has lost USD 5.1/b. This morning it is trading only marginally higher at USD 77.6/b which is no vote of confidence. A good dose of rebound this morning would have been a signal that the sell-off yesterday possibly was exaggerated and solely driven by investors with long positions flocking to the exit. So there’s likely more downside to come.

In general there is a quite good relationship between net long speculative positions in Brent crude and WTI versus the global manufacturing cycle. Oil investors overall typically have an aversion of holding long positions in oil when the global economy is slowing down. As of yet there are few signs that the global economic cycle is about to turn. Rather the opposite seems to be the case. Global manufacturing fell in October and yesterday we saw US industrial production fall 0.6% MoM while continued jobless claims rose more than expected and to the highest level in two years. This matches well with the logic that the strong rise in interest rates since March 2022 is inflicting pain on the economy with more pain ahead as the effect comes with a lag.

Most estimates are that the global oil market is running a solid deficit in Q4-23. The IEA has an implied deficit in the global oil market of 1 m b/d in Q4-23 if we assume that OPEC will produce 28 m b/d vs. a call-on-OPEC at 29 m b/d. But prices in the oil market is telling a different story with weakening crude curves, weakening refining margins and a sharp sell-off in oil prices.

For 2024 the general forecasts are that global economic growth will slow, global oil demand growth will slow and also that the need for oil from OPEC will fall from 28.7 m b/d to 28.4 m b/d (IEA). This is a bearish environment for oil. The average Brent crude oil price so far this year is about USD 83/b. It should essentially be expected to deliver lower in 2024 with the negatives mentioned above.

Two things however will likely counter this and they are interconnected. US shale oil activity has been slowing with falling drilling rig count since early December 2022 and that has been happening at an average WTI price of USD 78/b. The result is that total US liquids production is set to grow by only 0.3 m b/d YoY in Q4-24. This allows OPEC+ to support the oil price at USD 80-90/b through 2024 without fear of loosing a significant market share to US oil production. Thus slowing US liquids production and active price management by OPEC+ goes hand in hand. As such we do expect OPEC+ to step up to the task.

So far it has predominantly been Saudi Arabia with a little help from Russia which together proactively have managed the oil market and the oil price through significant cuts. Saudi Arabia produced 10.5 m b/d in April but then cut production rapidly to only 9.0 m b/d which is what it still produces. Its normal production is about 10 m b/d.

What has made the situation more difficult for Saudi Arabia is the combination of solid growth in non-OPEC supply in 2023 (+2.1 m b/d YoY; IEA) but also a substantial revival in production by Venezuela and Iran. The two produced 660 k b/d more in October than they on average did in 2022. So the need for oil from Saudi Arabia is squeezed from both sides.

All eyes are now back at OPEC+ after the recent fall in oil prices along with weakening crude curve structures and weakening economic statistics.

OPEC+ will have to step up the game and give solid guidance of what it intends to do in 2024. If Saudi Arabia is to carry the burden alone (with only a little help from Russia) then it will likely need to keep its production at around 9.0 m b/d on average for 2024 and drop it down towards 8.5 m b/d in Q1-24. This may be too much to ask from Saudi Arabia and it may demand some of the other OPEC members to step up and join in on the task to regulate the market in 2024. More specifically this means Iraq, Kuwait and UAE.

The oil market will likely be quite nervous until a firm message from Saudi/Russia/OPEC+ is delivered to the market some time in December.

Saudi Arabia may get some help from President Joe Biden though as his energy secretary adviser, Amos Hochstein, has stated that the US will enforce sanctions on Iran on more than 1 m b/d.

Fortsätt läsa

Analys

More from Venezuela and Iran means smaller pie for Saudi

Publicerat

1 månad sedan

den

24 oktober, 2023

Redaktionen

Production in Venezuela and Iran is on the rise and is set to rise further in the coming months and in 2024. Combined their production could grow by 0.8 m b/d YoY to 2024 (average year to average year). The IEA projected in its latest OMR (Oct-2023) that call-on-OPEC will fall to 28.3 m b/d in 2024, a decline of 0.5 m b/d. This combination would drive implied call-on-Saudi from 10.4 m b/d in 2023 to only 9.1 m b/d in 2024 and as low as 8.6 m b/d in Q1-24 if Saudi Arabia has to do all the heavy lifting alone. Wider core OPEC cooperation may be required.

The IEA is out in the news today projecting peak oil demand this decade with global demand standing at no more than 102 m b/d towards the end of this decade. If so it would imply a call-on-Non-OPEC of only 66.4 m b/d in 2028 assuming that OPEC in general will demand a market share of 30 m b/d + NGL of 5.6 m b/d. The IEA (Oct-23) projects non-OPEC production to average 68.8 m b/d in 2024. That’s already 2.4 m b/d more than what would be sustainable over time if global oil demand is set to peak later this decade. Oil producers in general cannot have a production growth strategy in a peak oil demand world.

The US has decided to lift sanctions towards Venezuela for six months (18 April) as a measure to tempt it to move towards more democratic processes. And if it does, then the lifting of sanctions could continue after the 6 months. A primary opposition election took place this weekend with lawmaker Maria Corina Machado currently holding 93% of the vote count. Venezuela will next year hold a presidential election but fair play seems unlikely with Maduro in charge. The lifting of sanctions allows Venezuela’s PdV to resume exports to all destinations. Bans on new, foreign investments in the oil and gas sector are also lifted though Russian entities and JV’s are still barred.

Venezuela produced 0.8 m b/d in September and indicates that it can lift production by 0.2 m b/d by year and with more rigs and wells by 0.5 m b/d to 1.3 m b/d in the medium term.

Oil production in Iran has been on a steady rise since its low-point of 2.0 m b/d in 2020. Last year it produced 2.5 m b/d. In September it produced 3.1 m b/d, but Iran’s oil minister says production now is at 3.3 m b/d. Iran’s rising production and exports is not about the US being more lenient in its enforcement of sanctions towards Iran. It is more about Iran finding better ways to circumvent them but even more importantly that China is importing more and more oil from Iran.

Production by Iran and Venezuela is recovering. YoY production from the two could rise by close to 0.8 m b/d in 2024. This will lead to a decline in call-on-Saudi oil.

Oil production by Iran and Venezuela — Source: SEB graph and asessments, Blbrg data and news

The IEA estimated in its latest OMR report that call-on-OPEC will fall from 28.8 m b/d in 2023 to 28.3 m b/d in 2024. If all OPEC members except Saudi Arabia produces the same amount in 2024 as in 2023, then the need for Saudi Arabia’s oil (call-on-Saudi) will fall from a healthy 10.4 m b/d in 2023 to a still acceptable 9.9 m b/d in 2024. Its normal production is roughly 10 m b/d.

If however production by Iran and Venezuela rise by a combined 0.5 m b/d YoY in 2024, then call-on-Saudi will fall to 9.4 m b/d which is not so good but still manageable. But if Iran’s oil minister is correct when he says that its current production now is at 3.3 m b/d, then it is not far fetched to assume that Iran’s oil production may average maybe 3.4-3.5 m b/d in 2024. That would yield a YoY rise of 0.6 m b/d just for Iran. If we also assume that Venezuela manages to lift its production from 0.8 m b/d this year to 1.0 m b/d in 2024, then the combined growth from the two is closer to 0.8 m b/d. That would push call-on-Saudi down to only 9.1 m b/d which is not good at all. It would require Saudi Arabia to produce at its current production of 9.0 m b/d all through 2024.

The IEA further estimates that call-on-OPEC will average 27.7 m b/d in Q1-24. If we assume Iran @ 3.4 m b/d and Venezuela @ 1.0 m b/d then call-on-Saudi in Q1-24 will only be 8.6 m b/d. I.e. Saudi Arabia will have to cut production further to 8.6 m b/d in Q1-24. At that point Saudi Arabia will likely need or like other core OPEC members like Iraq, Kuwait and UAE as well as Russia to join in.

Implied call-on-Saudi. Call-on-OPEC is set to decline from 28.8 m b/d to 28.3 m b/d to 2024. If all OPEC members produced the same in 2024 as in 2023 then call-on-Saudi would fall by 0.5 m b/d to 9.9 m b/d. But if Venezuela and Iran increases their combined production by 0.8 m b/d YoY in 2024 then call-on-Saudi falls to 9.1 m b/d.

If we look a little broader on this topic and also include Libya, Nigeria and Angola we see that this group of OPEC members produced 11.4 m b/d in 2010, 10.1 m b/d in 2017 and only 5.1 m b/d at the low-point in August 2020. The decline by these OPEC members has of course the other OPEC and OPEC+ members to stem the rising flood of US shale oil production. The production from this unfortunate group of OPEC-laggards is however now on the rise reaching 7.5 m b/d in September. With more from Iran and Venezuela it could rise to 8.0 m b/d in 2024. Production from Nigeria and Angola though still looks to be in gradual decline while Libya looks more sideways. So for the time being it is all about the revival of Iran and Venezuela.

The unfortunate OPEC-laggards had a production of 11.4 m b/d in 2010. But production then fell to only 5.1 m b/d in August 2020. It helped the rest of OPEC’s members to manage the huge increase in US shale oil production. Production from these countries are now on the rebound. Though Nigeria and Angola still seems to be in gradual decline.

Oil production of some OPEC countries — Source: SEB graph, Blbrg data

What everyone needs to be attentive to is that call-on-OPEC and even more importantly call-on-Saudi can only erode to a limit before Saudi/OPEC/Russia will have to take action. Especially if the forecast for needed oil from OPEC/Saudi for the nearest 2-3 years is in significant decline. Then they will have to take action in the sense that they stop defending the price and allows the price to fall sharply along with higher production. And yet again it is US shale oil producers who will have to take the brunt of the pain. They are the only oil producers in the world who can naturally and significantly reduce their production rather quickly. I.e. the US shale oil players will have to be punished into obedience, if possible, yet one more time.

We don’t think that it is any immediate risk for this to happen as US shale oil activity is slowing while global oil demand has rebounded following Covid-lockdowns. But one needs to keep a watch on projections for call-on-OPEC and call-on-Saudi stretching 1-2-3 years forward on a continuous basis.

In its medium term oil market outlook, Oil2023, the IEA projected a fairly healthy development for call-on-OPEC to 2028. First bottoming out at 29.4 m b/d in 2024 before rising gradually to 30.6 m b/d in 2028. The basis for this was a slowing though steady rise in global oil demand to 105.7 m b/d in 2028 together with stagnant non-OPEC production due to muted capex spending over the past decade. But this projection has already been significantly dented and reduced in IEA’s latest OMR from October where call-on-OPEC for 2024 is projected at only 28.3 m b/d.

In a statement today the IEA projects that global oil demand will peak this decade and consume no more than 102 m b/d in the late 2020ies due to (in large part) rapid growth in EV sales. This would imply a call-on-OPEC of only 26.9 m b/d in 2028. It is not a viable path for OPEC to produce only 26.9 m b/d in 2028. Especially if production by Iran and Venezuela is set to revive. I.e. OPEC’s pie is shrinking while at the same time Iran and Venezuela is producing more. In this outlook something will have to give and it is not OPEC.

One should here turn this on its head and assume that OPEC will produce 30 m b/d in 2028. Add OPEC NGLs of 5.6 m b/d and we get 35.6 m b/d. If global oil demand in 2028 stands at only 102 m b/d then call-on-Non-OPEC equates to 66.4 m b/d. That is 3.1 m b/d less than IEA’s non-OPEC production projection for 2028 of 69.5 m b/d but also higher than non-OPEC production projection of 68.8 m b/d (IEA, Oct-23) is already 2.4 m b/d too high versus what is a sustainable level.

What this of course naturally means is that oil producers in general cannot have production growth as a strategy in a peak-oil-demand-world with non-OPEC in 2024 already at 2.4 m b/d above its sustainable level.

The US is set to growth its hydrocarbon liquids by 0.5 m b/d YoY in 2024. But in a zero oil demand growth world that is way, way too much.