Inledning

Det är nu en månad sedan ni fick vårt senaste veckobrev. I den ändrade vi vår marknadstro från negativ till positiv. Men prisuppgångarna på jordbruksprodukter sedan dess har varit våldsammare än vad vi hade kunnat tänka oss för en månad sedan.

Den senaste månaden har majspriset stigit med 26%. Chicagovetet har gått upp med 25% och kostar nu återigen, för alla löptider, mer än Matif:s kvarnvete. Matif-vetet har ”bara” stigit med 18%. Sojabönorna med 14%. I gårdagens Dagens Industri kunde vi läsa en chock-artikel om risken för kraftigt högre ölpriser. Det har vi svårt att förstå eftersom maltkornet på Matif den senaste månaden har stigit med 13% och det senaste året med 2%.

Vi fortsätter att ha en vy om högre priser på vete, maltkorn, majs, och sojabönor.

Odlingsväder

Det är väl knappast någon nyhet att det råder torka i USA. NOAA har klassat torkan som den värsta sedan 1954. Nedan ser vi den senaste torka-rapporten. NOAA förutspår en förlängning av torkan in i oktober, vilket kan ha en negativ inverkan på höstsådden av vete.

Southern Oscillation Index har stigit från El Niño-nivåer på mer än -8. Nu ligger indexet på -1.4. Det indikerar neutrala ENSO-förhållanden. Sådden i Argentina är i full gång och >80% är redan i marken, dock i betydligt mindre omfattning än tidigare år. Det är böndernas protest mot presidentens konfiskatoriska skatt på veteproduktionen. Både Rosario Grain Exchange och BAGE har estimerat att arealen är 22% mindre än förra året. USDA har INTE tagit hänsyn till denna minskning i sitt estimat från juli WASDE.

Eurokrisen

Samtidigt som produktionen minskar genom torka på olika håll i världen, skakar ekonomierna i eurolandet. Nedan ser vi räntenivån på obligationer utgivna av den spanska staten, med 10 års löptid. En räntenivå på över 6% har tidigare angetts som en räntenivå som gör att räntorna spränger landets budget i framtiden. Av allt att döma ser Spanien ut att vara nästa land att följa Grekland.

Under tiden, kräver stödpartierna för Tysklands förbundskansler Merkel, att Tyskland ska kräva att Grekland lämnar eurosamarbetet. Detta sker samtidigt som ratinginstitutet Moody’s tillkännagivit att de kan komma att sänka Tysklands kreditvärdighet från ”Aaa”. Tyskland har hittills gått med på att plocka upp notan för de tillgångsvärden som gått upp i rök i problemländerna i södra Europa. Eftersom Merkel och före detta franska presidenten Sarkozy valde att satsa hela Europa, istället för att låta länderna som hade problem ta itu med dem själva, har euron kommit på fall. Nedan ser vi priset på en euro i terminer av dollar. Och då ska vi betänka att USA i sig är ett imperium av skulder, det också.

Nedan ser vi eurons förändring mot fyra olika valutor, dels mot dollarn och dels mot starkare valutor.

Vete

Matifvetet med novemberleverans nådde upp till 271.50 den 19 juli, men har sedan dess rekylerat ner till 260.50 euro per ton.

Nedan ser vi Chicagovetet med leverans i december. Efter att motståndet på 740 cent bröts för en månad sedan har priset gått upp till 915 cent i skrivande stund. Det är en större uppgång än Matifvetet gjorde, i synnerhet när man beaktar att dollarn har stärkts mot euron under den här perioden.

Allt höstvete är skördat i USA nu och eventuell torka kan skada vårvetet. Man skulle därför kunna tro att vårvetet stigit mer i pris i USA, men som vi ser i nedanstående diagram är det inte fallet. Vårvete av sorten Red Spring Wheat handlas på börsen i Minneapolis. Vårvetet är naturligtvis dyrare än Chicagovetet.

Just nu visar väderleksprognoserna att vårveteregionerna i USA kommer att ha det ganska fuktigt ända fram till efter helgen, åtminstone. Det är bra för de norra delarna av odlingsområdet, men för de södra delarna kan nederbörden vara allt för sen.

Nedan ser vi hur terminspriserna på Matif och Chicago förändrats den senaste veckan. Vi ser nu att det råder backwardation både på Matif och i Chicago. Backwardation återspeglar marknadens tro på att bristen just nu är temporär och kommer att lösas i framtiden genom mer produktion eller ransonering av konsumtionen. Den som har vete att sälja nu bör därför sälja den till marknadens höga pris nu.

Marknaden säger att spotpriset väntas att bli lägre i framtiden. Den lantbrukare som hoppas på högre (spot-) priser för att sälja till ett högre pris, gör bäst i att sälja sitt vete spot snarast och köpa terminer.

Genom att göra det får man in pengar, som ger ränta. Terminerna kostar mindre än spot. Man kan alltså sälja x antal ton dyrare än man köper dem på, på terminsmarknaden. Detta för dem som tror på högre priser, alltså.

Vi ser i terminskurvorna ovan att Chicago återigen ligger över Matif för alla löptider. Ska man prissäkra framåt i tiden ger Chicago alltså ett högre pris än Matif.

När priset är högt pga dåliga skördar finns alltid risken att politiker i olika producentländer inför exportbegränsningar, vilket förvärrar situationen på världsmarknaden. Rysslands jordbruksminister har hittills, senast förra veckan, sagt att Ryssland inte tänker införa exportbegränsningar, men med den torka som finns i fd Sovjetunionen, är det allt fler som tror att ett exportstopp kan komma. Vi kan se att ”snacket” om exportstopp på global basis ökar genom att göra en nyckelordssökning i nyhetsartiklar på nätet. Nedan ser vi ett diagram (vit kurva) för antalet artiklar per vecka som innehåller samtliga ord ”Export” och ”Ban” och ”wheat”. Den senaste veckan var det 102 sådana artiklar. I diagrammet nedan ser vi också vetepriset i Chicago (röd kurva). I den nedre delen av diagrammet ser vi korrelationen mellan prisförändringen på vete och förändringen i antalet sådana nyhetsartiklar som innehåller wheat+export+ban.

Vi ser att när det blir populärt att prata om wheat+export+ban i nyheterna, stiger vetepriset mot riktigt höga höjder. Det ser ut som om det kommer att komma exportbegränsningar. Indien har redan fryst all export av vete från landet, då man har en 23% sämre monsun (nederbörd) än vanligt. I slutet av förra veckan sade det ryska jordbruksministeriet att rysk veteskörd väntas bli 45 mt. USDA förutspådde i juli WASDE 49 mt. Privata analytiker hakade på och nämnde estimat på 41 – 42.5 mt. I Ukraina är hektarskörden ca 27% lägre än förra året. I början av månaden kom som vanligt USDA med sin WASDE-rapport. För att sätta den lagerstatistiken i perspektiv med pris och historiska relationer mellan pris och utgående lager, kan vi titta på nedanstående diagram. Varje punkt är USDA:s estimat i juli, varje år sedan 1960, jämte det pris som då rådde på CBOT för en bushel av vete. Vi ser att vi nu är i icke-kartlagt territorium. Priset förefaller vara Väldigt högt i förhållande till historiska relationer mellan pris och globala utgående lager. Dock noterar vi att i juli 2008 hade vi en relation som var i närheten av dagens nivå. Jämfört med juli 2008 är priset nu lite högre (900 cent istället för 800) och utgående lager väntas (än så länge) vara lite högre. Antagligen, kommer utgående lager att reduceras i nästa rapport, och då blir priset kanske lite lättare att acceptera, i relation till 2008. USDA har en välkänd tendens att inte släppa alla dåliga nyheter samtidigt, utan en WASDEsäsong brukar bjuda på ”mer av samma sak” i konsekutiva rapporter.

Vi minns också förstås vad som hände med vetepriset efter 2008. Ett högt pris följs av mer produktion och därmed lägre priser.

Maltkorn

Novemberkontraktet på maltkorn har följt med vete upp, men uppgången har inte varit alls lika dramatisk som för vete och majs. Tekniskt stöd finns tydligt och redan bekräftat som ett stöd på 260 euro. Så länge priset håller sig över den nivån finns inget pressande behov av att sälja terminer. Kommer det attraktiva höga priser kan det vara intressant att försöka få limiterade säljordrar fyllda.

Potatis

Potatispriset för leverans nästa år, har inte rört sig uppåt som spannmålen, utan rör sig sidledes i ett nu etablerat prisintervall mellan 14 och 16 euro per deciton. Prisintervall handlar man genom att försöka sälja i den övre delen av intervallet och försöka köpa i den nedre. Samtidigt är man vaksam på om priset rör sig utanför intervallet. Det brukar kunna vara en indikation på att priset ska röra sig ytterligare en bit åt samma håll.

Majs

Priset på decembermajs har som bekant rusat upp till 800 cent. När man pratar med folk i marknaden råder total samstämmighet att vi ännu inte sett toppnoteringen på majs. Sådan samstämmighet brukar i och för sig innebära att man faktiskt har sett toppnoteringen.

Det har kommit regn i USA nu men det rör sig nu bort och följs av torrt väder. För stora arealer kom nederbörden för sent, därför att majsplantorna helt enkelt är döda. På fredag kommer Stocks report från USDA.

De priser vi ser nu är faktiskt de högsta nivåerna på 50 år (och därmed de högsta någonsin). Nedan ser vi majspriset de senaste 50 åren, på kvartalsvis data.

Nedan ser vi priset på decemberkontrakten för vete och majs. Vi ser att majs trendmässigt har stigit mycket mer än vetepriset. Man kan tolka det som att det är majspriset som trycker vetepriset uppåt. De stora problemen finns ju i majsproduktionen i USA, inte i samma utsträckning i veteproduktionen.

Relationen mellan pris och utgående lager per juli sedan början av 60-talet ser vi nedan. Vi ser att vi aldrig har sett en så ”dyr” relation mellan majspris och utgående lager. Vi ser också att ett utgående lager på 40 dagar, där vi är nu, i princip är en bottennivå; att det är skrämmande tomt i lagren. När det är tomt i lagren kan priset på en så billig, men livsnödvändig vara som mat naturligtvis bli nästan hur hög som helst.

Det högre majspriset har dragit med sig det EU-domestika priset på etanol. Nedan ser vi priset för etanol FOB Rotterdam, inklusive importskatt, kallat ”T2”. För alla som producerar etanol med vete (i Europa) är detta goda nyheter; ”gefundenes fressen”.

Sojabönor

Efter att sojabönspriset bröt det tekniskt starka motståndet på 14 dollar, gick priset raskt upp till 17 dollar. Som vi ser av stödlinjen inritad precis under prisuppgången, är uppåttrenden ännu inte bruten, trots den kraftiga rekylen för två dagar sedan. Ett nytt test av 17 dollar är troligt.

USA hade förra veckan exporterat 1400 mbu. USDA hade förutspått 1340 mbu för hela marknadsföringsåret. Det återstår 7 veckor på exportsäsongen och det blir naturligtvis en ännu högre slutsiffra än vad USDA hade förväntat sig. Enligt analytikern Noel Fryer har USDA överskattat carry-instocks.

Vädret har inte gynnat avkastningen i USA. Det är ca 7 månader kvar innan Sydamerikas skörd kommer. Det finns tecken på att t ex kycklingproduktionen i USA minskar något och att det sker ransonering bland konsumenter, men den är än så länge väldigt liten om man sätter den i perspektiv med produktionsbortfallen. Det finns alltså fundamental anledning till att priset skulle kunna gå högre.

Nedan ser vi relationen mellan pris och utgående lager, enligt USDA. USDA får med all sannolikhet sänka sitt estimat av utgående lager, så vi får tänka oss att juli-2012-punkten (den högsta i diagrammet) kommer att flyttas till vänster i diagrammet. Priset är högt, men det är inte orimligt att tänka sig att relationen kan stämma överens med de senaste årens relation mellan lager och pris.

Raps

Priset på novemberterminen befinner sig alltjämt i en obruten uppåtgående trend.

Med tanke på att rapsen noteras i euro, som är svag, kan man tänka sig högre priser framöver.

Gris

Decemberkontraktet har etablerat ett bekräftat stödområde på 76 – 77 cent. Med högre foderkostnader och den minskande lönsamheten för grisproducenterna bör det finnas utsikter för ett högre pris på lean hogs.

Mjölk

Mjölkpriset har stigit rejält. Först vid 19 cent per pund kom det in säljare. Nu står priset och väger och det återstår att se om 19 cent var toppnoteringen eller om det blir ett ytterligare test av 19.50 och om priset ska nå 20 cent.

Socker

Vi brukar inte skriva om socker, men det är en intressant råvara för många bönder. Marknaden är också intressant för att den är ett sådant misslyckande för EU. EU har ett system med produktionskvoter för att hålla nere produktionen. Det innebär att EU inte är självförsörjande på socker. Istället har man ett system där företag i EU kan importera socker utan tull från U-länder som ett slags bistånd till dessa länder.

Problemet är att dessa länder inte förmår producera tillräckligt. Då tvingas importörerna köpa från producentländer där EU:s mycket högra importskatt tillämpas. Det gäller t ex import av socker från Brasilien. Eftersom detta pris då är det som mättar sockersuget i EU, är det det som blir marknadspriset.

Som vi ser nedan är priset på socker inom EU, såsom handlat på Euronext i London, betydligt högre än världsmarknadspriset på socker, såsom handlat på ICE i New York.

Den stora förloraren är Europeiska konsumenter, t ex europeiska biodlare, om vi nu ska nämna någon kategori inom de gröna näringarna. De stora vinnarna är sockerbolagen, t ex Nord- och Zudzucker, som alltså kan boka hela prisskillnaden som ren vinst.

I diagrammet nedan ser vi i den nedre delen av diagrammet att relationen mellan priset inom EU och världsmarknadspriset har vidgats. Priset inom EU ligger just nu 23% högre än på världsmarknaden.

Nedan ser vi terminspriserna och förändringarna den senaste veckan. De övre två kurvorna är EUdomestika terminsmarknaden. De lägre är de internationella priserna.

[box]SEB Veckobrev Jordbruksprodukter är producerat av SEB Merchant Banking och publiceras i samarbete och med tillstånd på Råvarumarknaden.se[/box]

Disclaimer

The information in this document has been compiled by SEB Merchant Banking, a division within Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) (“SEB”).

Opinions contained in this report represent the bank’s present opinion only and are subject to change without notice. All information contained in this report has been compiled in good faith from sources believed to be reliable. However, no representation or warranty, expressed or implied, is made with respect to the completeness or accuracy of its contents and the information is not to be relied upon as authoritative. Anyone considering taking actions based upon the content of this document is urged to base his or her investment decisions upon such investigations as he or she deems necessary. This document is being provided as information only, and no specific actions are being solicited as a result of it; to the extent permitted by law, no liability whatsoever is accepted for any direct or consequential loss arising from use of this document or its contents.

About SEB

SEB is a public company incorporated in Stockholm, Sweden, with limited liability. It is a participant at major Nordic and other European Regulated Markets and Multilateral Trading Facilities (as well as some non-European equivalent markets) for trading in financial instruments, such as markets operated by NASDAQ OMX, NYSE Euronext, London Stock Exchange, Deutsche Börse, Swiss Exchanges, Turquoise and Chi-X. SEB is authorized and regulated by Finansinspektionen in Sweden; it is authorized and subject to limited regulation by the Financial Services Authority for the conduct of designated investment business in the UK, and is subject to the provisions of relevant regulators in all other jurisdictions where SEB conducts operations. SEB Merchant Banking. All rights reserved.