Nyheter
Samma väder som förra året men elpriset är sju gånger högre
Just nu ligger temperaturen i landet cirka 1- 4 grader under det normala, förra året samma vecka var det ännu kallare. Trots det är elpriset sju gånger högre än förra året. Enligt elbolaget Bixias elprisrapport kommer genomsnittspriset för veckan hamna på cirka 45 öre per kWh att jämföra med samma period förra året då det låg på drygt 6 öre.
Det är många faktorer som påverkar elpriset. Till stor del styrs det av vädret – ju kallare temperaturer desto mer el använder vi. Vid ansträngda effektlägen främst vintertid är en skillnad i temperatur mer viktig när efterfrågan stiger och priset går upp. På våren och sommaren är värmen inte lika avgörande då elanvändningen är låg. Trots att vi nu har ungefär samma temperatur som förra året och producerar mer el i Norden, är priset på el alltså mycket högre.
– Det beror till stor del på att exportmöjligheterna har förändrats. Sedan den havsbaserade strömkabeln Nordlink, mellan södra Norge och nordvästra Tyskland, togs i drift i slutet av förra året har vi kunnat exportera mer el från Norden till kontinenten där priserna är högre. Det gör också att incitamenten att producera för vattenkraftsproducenterna ökar, förklarar Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
I länder som Tyskland och Holland styrs elpriset i mycket högre utsträckning av bränslepriserna på kol och gas.
– De högre bränslepriserna har medfört ett högre elpris på kontinenten, och med ökade exportmöjligheter produceras också mer el från vattenkraftverken än det gjorde samma period förra året då elpriset var extremt lågt även i Europa. Då var bränslepriserna väldigt pressade till följd av corona, lågkonjunktur och oljepriskrig, säger Johan Sigvardsson.
Ytterligare en förklaring till att priset är så mycket högre nu än förra året är tillgången på vattenkraft.
– Förra året hade vi extrema mängder snö och vatten i våra nordiska magasin, så ser det inte ut idag när läget har normaliserats. Trots att vårfloden så smått har börjat är den inte alls lika intensiv som förra året och producenterna har mycket bättre kontroll, säger Johan Sigvardsson.
Nyheter
LKAB redovisar hittills största ökningen av mineraltillgångar
LKAB har efter prospektering under 2023 ökat den totala mängden mineralreserver och mineraltillgångar till 5,7 miljarder ton. Jämfört med 2022 har mineraltillgångarna ökat med 43 procent.
Per Geijer-fyndigheten i Kiruna närmar sig nu 1 miljard ton av de totala mineraltillgångarna, inklusive 1,7 miljoner ton in situ REE-oxider, vilket gör den till den största fyndigheten av sällsynta jordartsmetaller som har rapporterats i Europa.
I slutet av 2023 hade LKAB identifierat mineralreserver på mer än 1,1 miljarder ton och mineraltillgångar på cirka 4,6 miljarder ton i Svappavaara, Malmberget och Kiruna (inklusive Per Geijer). Sedan starten 1890 har LKAB brutit totalt cirka 2 miljarder ton. Utöver järnmalm innehåller alla LKAB:s malmer mineral från vilka de kritiska materialen fosfor och sällsynta jordartsmetaller kan utvinnas.
– Dessa betydande mineraltillgångar speglar LKAB:s starka prospekteringsarbete de senaste åren. Potentialen är stor för att garantera Sveriges järnmalmsförsörjning, liksom fosfor och sällsynta jordartsmetaller, under många decennier framöver, säger Ian Cope, områdeschef för prospektering på LKAB.
– Tillgången till kritiska råvaror kommer att vara avgörande för den gröna omställningen. Europa saknar idag brytning av sällsynta jordartsmetaller samtidigt som efterfrågan ökar i takt med elektrifieringen av våra samhällen. Här kan LKAB på allvar vara med och bidra samtidigt som det ökar självförsörjningen av kritiska mineral inom EU. Det är dock beroende av effektiva tillståndsprocesser och även att järnvägens kapacitet utökas för att säkra våra intäkter för de investeringar som behövs, och för att kunna leverera produkterna till våra kunder, säger Jan Moström, vd och koncernchef på LKAB.
Mineralreserverna av järnmalm i Kiruna har minskat i takt med gruvproduktionen, medan mineralreserverna vid Malmbergetsgruvan totalt sett har ökat med 11 procent på grund av en uppgradering av befintliga resurser. Mineralreserverna i Leveäniemigruvan i Svappavaara har minskat med cirka 6 procent till 91 miljoner ton. Mineraltillgångarna i Kiruna har ökat marginellt till 815 miljoner ton, medan Malmbergets gruva rapporterar en betydande ökning med 49 procent till nästan 1,8 miljarder ton. I Svappavaara har mineraltillgångarna vid Gruvberget mer än fördubblats till 836 miljoner ton.
Prospektering vid Per Geijer har fortsatt att öka mineraltillgångarna, nu till 956 miljoner ton järnmalm och fosfor. Samma ökade tonnage innehåller också en antagen mineraltillgång av sällsynta jordartsmetalloxider, i kvaliteter som är mycket rikare än de som finns i LKAB:s andra fyndigheter.
Fakta om mineraltillgångar och mineralreserver
Som mineraltillgångar klassas fyndigheter där prospektering bevisat förekomst och halt, men där det ännu inte gjorts en djupare teknisk och ekonomisk analys. När en sådan gjorts kan en fyndighet klassas upp till mineralreserv, om den bedöms som brytvärd.
Mineraltillgångar och mineralreserver utgör grunden för ett gruvbolags verksamhet och kräver lyckosam och kontinuerlig prospektering. LKAB rapporterar sina mineraltillgångar och mineralreserver i enlighet med rapporteringsstandarden PERC 2021.
Fakta om LKAB:s planerade utvinning av kritiska mineral
LKAB har som mål att öka resurseffektivitet och värdeskapande genom att producera kritiska råmaterial från det som idag är gruvavfall. EU klassificerar råmaterial som kritiska på grund av högt importberoende och stor betydelse för vår ekonomi och den gröna transformationen; här ingår fosfor och sällsynta jordartselement som finns i LKAB:s malmer. Fosfor används primärt för produktion av mineralgödsel vilket idag möjliggör hälften av världens matproduktion, men har även andra användningsområden som livsmedel, foder och batterier. Europa är importberoende till 90 procent, Kina, Marocko och Ryssland är stora producenter. Sällsynta jordartsmetaller används framförallt i permanentmagneter i motorer för elbilar och generatorer för vindkraftverk. Kina dominerar värdekedjan för sällsynta jordartsmetaller, Europa har ingen utvinning alls och blygsam förädling.
Pan-European Reserves & Resources Reporting Committee (PERC) Reporting Standard
LKAB sammanställer årligen sina mineraltillgångar och mineralreserver. LKAB:s redovisningsmetod följer PERC Reporting Standard 2021 som syftar till en balanserad bedömning av värdet av LKAB:s gruvor och fyndigheter. 2021 års upplaga av PERC Reporting Standard är anpassad till november 2019-versionen av CRIRSCO International Reporting Template (Committee for Mineral Reserves International Reporting Standards). Denna rapport omfattar rapporteringsperioden från 1 januari 2023 till 31 december 2023.
Mineralresursuppskattningarna gjordes under överinseende av Howard Baker FAusIMM(CP), verkställande direktör och resursgeolog, Baker Geological Services Ltd (BGS) som är en ”Competent Person” enligt definitionen i PERC Reporting Standard 2021. Howard Baker har granskat och godkände den vetenskapliga och tekniska informationen i denna rapport och har bekräftat att: ”Vid den offentliga rapportens ikraftträdandedatum innehåller den offentliga rapporten all vetenskaplig och teknisk information som krävs för att publiceras för att göra den offentliga rapporten icke vilseledande”.
Uppskattningarna av mineralreserverna gjordes under överinseende av Tim McGurk CEng FIMMM (QMR), Corporate Consultant (Mining Engineering) med SRK Consulting (UK) Ltd som är en ”Competent Person” enligt definitionen i PERC Reporting Standard 2021. Tim McGurk har granskat och godkänt den vetenskapliga och tekniska informationen i detta pressmeddelande och har bekräftat att: ”Vid den offentliga rapportens ikraftträdandedatum innehåller den offentliga rapporten all vetenskaplig och teknisk information som krävs för att publiceras för att göra den offentliga rapporten icke vilseledande”.
Nyheter
LKAB vill pausa persontrafiken för att tömma lagret med järnmalm
Det senaste halvårets två urspårningar på malmbanan har lämnat LKAB med stora lager järnmalm. Företaget vill bland annat se att persontrafiken på malmbanan kan pausas för att lagret med järnmalm, motsvarande 600 fullastade tåg, kan tömmas. LKAB:s presschef Anders Lindberg förstår att det kan påverka besöksnäringen och vill att en sträckan på sikt blir tvåspårig.
Nyheter
Lundin Mining får köprekommendation av BMO
Lundin Mining får en höjd rekommendation av BMO, som höjer till outperform från tidigare market perform. Riktkursen för aktien är 16 kanadensiska dollar, motsvarande 125 kronor, vilket kan jämföras med att aktien stängde på 103,40 kronor igår.
Lundin Mining-aktien är upp 74,6 procent på ett års sikt och 17,0 % på tre års sikt. Men det har varit en resa, hösten 2022 var aktien nere på riktigt låga nivåer.
-
Nyheter2 veckor sedan
Boliden saknar en tydlig huvudägare
-
Nyheter3 veckor sedan
Den eviga korrelationen mellan guldpriset och ETF-fonder är bruten
-
Nyheter2 veckor sedan
Vad händer egentligen med guldpriset?
-
Nyheter2 veckor sedan
Den största fyndigheten någonsin av helium i Nordamerika
-
Nyheter4 veckor sedan
Upprörda känslor när Ghana godkänner import av 3500 ton kakao
-
Nyheter3 veckor sedan
Kinas centralbank ökade sitt innehav av guld för 16:e månaden i rad
-
Nyheter1 vecka sedan
Michel Rufli om trenderna som får guldpriset att stiga
-
Analys4 veckor sedan
A ”Game of Chicken”: How long do you dare to wait before buying?