Palmolja är ännu en i raden av omstridda börshandlade råvaror, bland annat för att oljan visserligen ger sina odlare ett ökat välstånd, men också för den stora skada på den biologiska mångfalden som expansionen orsakar. Palmoljeproduktion är effektiv eftersom avkastningen per hektar är hög, men miljöengagemanget är högt varför många västerländska konsumenter hellre eftesöker produkter som innehåller raps- eller solrosolja. Många detaljhandelskedjor, till exempel svenska Axfood, arbetar emellertid med strategin att köpa gröna palmoljecertifikat för den mängd palmolja som motsvarar den som deras egna märkesvaror innehåller. På så sätt skapas underlag för en produktion av palmolja som är bättre för miljön. Axfood har kommunicerat att företagets långsiktiga mål är att enbart erbjuda hållbart producerad, så kallad certifierad, palmolja i sina produkter

Palmolja, en kort beskrivning

Palmolja är en ätlig, vegetabilisk olja som utvinns från oljepalmens (Elaeis guineensis) fruktkött. Det skall inte förväxlas med palmkärneoljan som utvinns från fruktens kärnor eller från kokosnötoljan som utvinns från kokospalmens kärna. Palmolja skiljer sig bland annat från de andra oljorna i färg eftersom den oraffinerade palmoljan saknar karotenoider varför den är röd. Den skiljer sig även i halten mättat fett. Olja från oljepalmens fruktkött har en mättnadsgrad om 41 procent, medan olja utvunnen från palmkärnorna och från kokosnötter har mättnadshalter om 81 respektive 86 procent.

Naturligt rödaktig i färgen på grund av dess hög beta-karoten-innehåll är palmolja, tillsammans med kokosolja, en av de få mycket mättade vegetabiliska fetterna. Den är halvfast vid rumstemperaturer och innehåller omättade fetter och mättade fetter som till exempel glyceryl-laurat (0,1%, mättad), myristat (1%, mättad), palmitat (44%, mättad), stearat (5%, mättad ), oleat (39%, monoomättad), linoleat (10%, fleromättad), och alfa-linolenat (0,3%, fleromättad). Palmolja inte innehåller kolesterol.

Palmolja utgör en vanlig ingrediens i matlagning i det tropiska bältet (se karta nedan) det vill säga Afrika, Sydostasien och delar av Brasilien. Användandet av palmolja i den kommersiella matlagningen i resten av världen har ökat som en följd av dess jämfört lägre kostnad och en hög oxidativ stabilitet (mättnad) i den raffinerade produkten när den används vid stekning.

Användandet av palmolja i livsmedel har fått aktivistgrupper att reagera eftersom den höga avkastningen som träden ger odlarna har lett till avlägsnande av skogsbruket i delar av Indonesien för att göra plats för ytterligare oljepalms-monokultur vilket har lett till betydande arealförluster för orangutangens naturliga livsmiljö.

Kartan visar den globala fördelningen av palmoljeproduktionen under 2006 som en procentandel av den största tillverkaren (Indonesien – 15 900 000 ton).

Historik

Palmolja har länge varit känt i västafrikanska länder och används ofta som en typ av matolja. Europeiska köpmän som bedrev handel med Västafrika köpte palmolja för användning som en matolja i Europa, men palmolja kunde inte ersätta olivolja eller smör, och den kulinariska användningen av palmolja utanför Västafrika var sällsynt. Det var inte förrän kommersiella oljepalmsplantager utvecklades i icke-afrikanska-regioner som användandet av oljan blev mer känd.

I Asante-Konfederationen anlade statligt ägda slavar stora plantager av oljepalmer, medan det i grannlandet kungariket Dahomey infördes en lag av kung Ghezo år 1856 som förbjöd landets invånare att skära ner oljepalmer.

Vid denna tidpunkt blev palmolja en mycket eftertraktad handelsvara av brittiska handlare, som främst köpte den för användning som ett industriellt smörjmedel för maskiner under Storbritanniens industriella revolution.

Palmolja kom också att användas i en rad olika tvålprodukter, såsom Lever Brothers (numera Unilever) Sunlight-tvål, och den amerikanska Palmolivetvålen. Omkring 1870 utgjorde palmolja den främsta exportprodukten i vissa västafrikanska länder, till exempel Ghana och Nigeria, varefter kakao övertog denna roll under 1880-talet.

Forskning

På 1960-talet började forskningen och utvecklingen avseende odlandet av palmolja att öka i omfång sedan Malaysias Department of Agriculture etablerat ett utbytesprogram tillsammans med västafrikanska ekonomier och fyra privata plantager. De bildade Oil Palm Genetics Laboratory.

Regeringen beslutade också på 1970-talet att Kolej Serdang, som senare blev Universiti Pertanian Malaysia (UPM), skulle ägna sig åt forskning inom jordbruket och utbilda jordbrukets förädlingsindustri och ingenjörer och agro-ekonomer för att bedriva forskning inom området. År 1979, efter en stark lobbyverksamhet från oljepalmsodlare och stöd från Malaysiska institutet för jordbruksforskning och utveckling (MARDI) och UPM, inrättade regeringen Palm Oil Research Institute of Malaysia (Porim).

Biobränslen

Palmolja kan liksom andra vegetabiliska oljor användas för att utvinna biodiesel, antingen genom att blanda lätt bearbetad palmolja med petrodiesel eller genom bearbeta den genom transförestring för att skapa metylester som följer den internationella EN 14214-specifikationen. Då skapas en biprodukt i form av glycerin. Själva processen som används för att producera biodiesel i världen varierar mellan länder och kraven på olika marknader.

IEA förutspår att användandet av biobränslen i Asien kommer att förbli blygsam. Den malaysiska staten som är en betydande producent av palmolja, har emellertid beslutat att främja produktion av biobränsle och byggandet av anläggningar med syfte att konvertera palmolja till biodiesel. Från och med 2007 måste all diesel som säljs i Malaysia innehåller 5 % palmolja.

Den 16 december 2007 öppnade Malaysia sin första anläggning för produktion av biodiesel i delstaten Pahang, med en årlig kapacitet på 100.000 ton, och som också producerar biprodukter i form av 4.000 ton palmfettsyredestillat och 12.000 ton glycerin av farmaceutisk kvalitet. 2010 öppnade Neste Oil i Finland ett raffinaderi i Singapore som producerar 800.000 ton biodiesel per år av palmolja från Malaysia, vilket gör det till den största biobränsleanläggning i världen och Neste och den finska regeringen använder detta paraffiniska bränsle i vissa offentliga bussar i huvudstadsregionen som ett småskaligt pilotprojekt.

Den första generationens biodieselproduktion som utvunnits från palmolja efterfrågas redan globalt. Palmolja fungerar även som en ersättning för rapsolja i Europa, som just nu efterfrågar allt mer av denna råvara för biodiesel. Palmoljeproducenter satsar därför hårt på att utveckla de raffinaderier som behövs för biodiesel. I Malaysia har flera företag gått samman, andra har köpts upp och det har bildats allianser för att få stordriftsfördelar som behövs för att hantera de höga kostnader som orsakas av ökade råvarupriser. Nya raffinaderier byggs i Asien och Europa.

I takt med att debatten om huruvida denna typ av råvaror skall användas till mat eller till bränslen har forskarna börjat intressera sig mer för möjligheten att kunna använda avfall i syfte att bibehålla en fungerande biodieselproduktion.

Enbart i Malaysia skapas varje år 50 000 ton använd matolja, utvunnen av både vegetabiliska oljor och animaliska fetter. Stigande råvarupriser gör även använd matolja het. I en undersökning från 2006 fann forskare att använd stek- och frityrolja (främst palmolein), efter förbehandling med kiselgel, är en lämplig råvara för omvandling till metylestrar genom katalytisk reaktion med användning av natriumhydroxid. De metylestrarproducerade estrarna har bränslets egenskaper som är jämförbara med petroleumdiesel och kan användas i omodifierade dieselmotorer.

År 2050, uppskattar en brittisk studie, att den globala efterfrågan på matolja förmodligen kommer att vara uppgå till 240 miljoner ton, nästan dubbelt så mycket som 2008 års konsumtion.

Det mesta av ytterligare olja kan vara palmolja, som har den lägsta produktionskostnaden av de större oljorna, men även produktionen av oljor producerade av sojabönor kommer troligen att komma att öka kraftigt. Ytterligare 12.000.000 hektar kan komma att behöva planteras med oljepalmer om den genomsnittliga efterfrågan fortsätter att öka som tidigare. Detta behöver inte ske på bekostnad av skogen, oljepalmer planterade på antropogena vallar kan komma att leverera all olja som krävs för ätliga ändamål 2050.

Marknad

Enligt den Hamburgbaserade facktidskriften, Oil World, uppgick den globala produktionen av oljor och fetter till 160 miljoner ton år 2008. Palmolja och palmkärnolja var gemensamt den största bidragsgivaren och står för 48 miljoner ton eller 30 % av den totala produktionen. Sojaolja kom på andra plats med 37 miljoner ton (23 %). Cirka 38 % av oljor och fetter som produceras i världen gick på export. Av de 60,3 miljoner ton oljor och fetter som exporteras runt om i världen, utgör palmolja och palmkärnolja nära 60 %, Malaysia med 45 % av marknadsandelen dominerar handeln med palmolja.

Indonesien

Sedan 2009 är Indonesien världens största största producent av palmolja med en produktion som översteg 20,9 miljoner ton. Indonesien strävar efter att bli världens främsta producent av bearbetad palmolja, men för närvarande utgör mer än 60 procent av landets export av palmolja av obearbetad sådan. FAO-data visar att landets produktion av palmolja ökade med över 400 % mellan 1994-2004, till över 8,66 miljoner ton.

Förutom att vara en leveratör till de traditionella marknaderna vill Indonesien satsa på att producera biodiesel. Både stora lokala och globala företag bygger fabriker och raffinaderier, till exempel PT. Astra Agro Lestari terbuka (ett biodieselraffinaderi med en kapacitet på 150.000 ton), PT. Bakrie Group (en biodieselfabrik och nya planteringar), Surya Dumai Group (biodieselraffinaderi). Cargill, som bland annat ibland verkar genom CTP Holdings i Singapore, bygger nya raffinaderier och fabriker i Malaysia och Indonesien och utökar kapaciteten i sitt Rotterdam-raffinaderi för att kunna hantera 300.000 ton av palmolja, men bolaget har även förvärvat plantager i Sumatra, Kalimantan, på den indonesiska halvön och Papua Nya Guinea.

Robert Kuoks Wilmar International Limited har plantager och 25 raffinaderier över hela Indonesien som levererar råvaror till nya biodieselraffinaderier i Singapore, Riau, Indonesien och Rotterdam.

Malaysia

Under 2008 producerade Malaysia 17,7 miljoner ton palmolja på 4.500.000 hektar (17.000 sq mi) odlingsyta och var därmed den näst största producenten av palmolja. Denna näring sysselsätter mer än 570.000 människor i landet. Malaysia är världens näst största exportör av palmolja. Omkring 60 % av palmolja-exporten från Malaysia levereras till Kina, EU, Pakistan, USA och Indien där den ofta används för produktion av matolja, margarin, specialfetter och Oleochemicals.

I december 2006 initierade den malaysiska regeringen sammanslagning av Sime Darby Berhad, Golden Plantations Hope Berhad och Kumpulan Guthrie Berhad i syfte att skapa världens största börsnoterade oljepalmplantage. Affären som omfattade åtta börsnoterade företag som kontrollerades av Permodalan Nasional Berhad (PNB) och Employees Provident Fund (EPF) hade ett värde på 31 miljarder RM.

Ett företag som skapats speciellt för detta ändamål, Synergy Drive Sdn Bhd, övertog samtliga de åtta börsnoterade företagens verksamheter, inklusive tillgångar och skulder. Med 543.000 hektar odlingsmark resulterade fusionen i en oljepalmsplanteringsenhet som skulle kunna producera 2,5 miljoner ton palmolja eller 5 % av den globala produktionen under 2006. Ett år senare slutfördes fusionen och företaget döptes om till Sime Darby Berhad.

Nigeria

2011 var Nigeria världens tredje största producent, med mer än 2,5 miljoner hektar palmoljeträd under odling. Fram till 1934 hade Nigeria varit världens största producent. Både små och stora producenter är verksamma i den nigerianska palmoljeindustrin.

Effekter av palmoljeodlingen

Palmoljeproducenter har anklagats för olika brott mot mänskliga rättigheter, allt från låga löner och dåliga arbetsvillkor till stöld av mark och mord. Emellertid används överskotten från palmoljeodlingen till att finansiera arbetet med fattigdomsbekämpning. Så har till exempel Magbenteh-sjukhus i Makeni, Sierra Leone finansierats genom vinster från små lokala odlare i denna industri. Presbyterianska Disaster Assistances livsmedelsprogram bygger på en verksamhet som bedrivs i ett kvinnokooperativ som odlar palmolja där vinsten återinvesteras i livsmedelsförsörjningen eller i FNs livsmedels-och jordbruksorganisations hybridoljepalmsprojekt i västra Kenya, vilket förbättrar inkomsterna och kostvanorna hos lokalbefolkningen.

Miljömässiga effekter

Det har dokumenterats att produktionen av palmolja är orsaken till betydande och ofta irreversibla skador på den naturliga miljön. De negativa effekterna som kan nämnas är till exempel skogsavverkning, förlust av livsmiljöer för kritiskt hotade djurarter som till exempel Orangutangen och Sumatratigern samt en betydande ökning av utsläpp av växthusgaser.

Palmoljeodlingarna förvärrar föroreningarna eftersom många regnskogar i Indonesien och i Malaysia ligger ovanpå torvmossar som innehåller betydande mängder kol som frigörs när regnskogarna huggs ned och myrar dikas ut för att ge plats åt palmoljeplantager. Miljögrupper som Greenpeace hävdar att avskogningen som orsakas av skövlingen för oljepalmsplantager är långt mer skadlig för klimatet än nyttan som erhålles genom att byta till biobränsle.

Roundtable on Sustainable Palm Oil (RSPO) är en organisation som bildades 2004 i syfte att främja tillväxten och användningen av oljepalmsprodukter genom trovärdiga globala standarder och engagemang hos intressenterna. RSPO har över 450 medlemsorganisationer, allt från olika intressenterna i leveranskedjan som oljepalmsodlare, processföretag och handlare, banker, investerare, tillverkare av konsumtionsvaror, återförsäljare, miljöorganisationer och sociala organisationer. RSPO praktiserar en konsensusbeslut-filosofi. Föreningen har sitt säte i Zürich, Schweiz, medan sekretariatet för närvarande är baserat i Kuala Lumpur med ett satellitkontor i Jakarta.

Många av de stora företagen i den vegetabiliska oljeekonomin deltar i Roundtable for Sustainable Palm Oil som försöker att lösa detta problem, men deras ansträngningar hittills har gjort nästan ingenting för att ändra eller bromsa den eskalerande situationen och har liknats vid ”Green Wash”. Green washing är ett begrepp som ofta används för att beskriva företeelsen när marknadsföring används bedrägligt för att felaktigt ge allmänheten uppfattningen att en organisations mål och policies är miljövänliga.

Trots detta har Unilever, en medlem av RSPO-gruppen, under 2008 åtagit sig att endast använda certifierad palmolja som är hållbar, i syfte att säkerställa att dess leverantörer, både i form av storföretag och småbrukare, skall konvertera till hållbar produktion 2015. Den 1 juni 2011 lanserade RSPO sitt eget varumärke, genom att använda detta varumärke kan producenter av produkter såsom choklad, margarin och kosmetika visa sitt engagemang för hållbar palmoljeproduktion.

De 1 juli 2011 upprepade PT Carrefour Indonesia att bolaget hade för avsikt att enbart använda sig av certifierade palmoljeprodukter år 2015. I augusti samma år certifierade RSPO en miljon hektar odlingsmark i Brasilien när de gav Agropalma en certifiering vilket förde med sig att mängden certifierad olja som produceras nu överstiger 5 miljoner ton varje år. Detta var även den första RSPO-certifieringen i Brasilien.

Samtidigt har många av den senaste tidens investeringar i nya palmodlingar för biobränsle varit delfinansierade genom utsläppsrätter. Fler och fler fonder anser emellertid att detta till trots så är riskerna som förknippas med att investera i ocertfierade palmplantager i Indonesien så pass stora att de valt att vara försiktiga med att exponera sig mot denna sektor.

Handel i palmoljeterminer

Handeln i palmoljeterminer sker bland annat vid Bursa Malaysia Derivatives (BMD) i Kuala Lumpur, Malaysia. I september 2009 undertecknade denna börs ett avtal med CME Group, som bland annat driver råvarubörserna i Chicago, som innebär att det sedan i maj 2010 går att handla palmolja elektroniskt på CME Globex. Handeln sker då i amerikanska dollar och cent under tickerkoden CPO.

Under det första året ökade den genomsnittliga dagliga volymen (ADV) i oraffinerad palmolja-kontrakt med 47 procent, från 16.389 kontrakt per dag till 24.078, medan ”open interest” för samma produkt ökade 59 procent, från 19.338 kontrakt 23.085.

Vid varje enskilt tillfälle finns det handel i palmoljeterminer upp till 24 månader framåt med öppna kontrakt varannan månad. Vid varje givet tillfälle sker handel med förfall tre, fyra och fem månader framåt. Då kontrakten lanserades på CME Globex i maj 2010 fanns det öppna kontrakt med förfall i September 2010, Oktober 2010 och November 2010. Därutöver fanns även möjligheten att handla palmolja för leverans i januari 2011, mars 2011, maj 2011, juli 2011, september 2011, november 2011 samt januari och mars 2012.

Kontraktstorlek

Ett terminskontrakt på palmolja på CME Globex avser 25 ton palmolja.

Tick Value

$0,25 (25¢) per ton ($6,25 per kontrakt).

Trading Hours

Handeln på CME Globex elektroniska handelsplattform pågår nästan dygnet runt, från 6:00 PM på söndagskväll till 5:00 PM fredag eftermiddag, med en timmes långt handelsuppehåll varje dag mellan 4:00 PM och 5:00 PM, New York Time. Som kuriosa kan nämnas att handel efter 6:00 PM avser nästkommande dag.

Daglig prisavvikelse

Priset på kontrakten på palmolja får maximalt avvika med tio procent jämfört med tidigare dags stängningskurs. Om Bursa Malaysia Derivatives Berhad ökar prissavvikelserna på Crude Palm Oil Futures (FCPO) så kommer CME Globex att göra detsamma.

Sista handelsdagen

Sista handelsdagen i palmolja är klockan 12:00 Chicago Time den 15:e kalenderdagen två månader före leveransmånaden. Om den 15:e inte är en börsdag är den sista handelsdagen den närmaste börsdagen innan.

Leveranskvalité

Då det sker en kontantavräknad slutavräkning baserat på det genomsnittliga priset för motsvarande FCPO-terminskontrakt under de senaste fem handelsdagarna ”två månader före att bli leveransen månad” är leveranskvalitén på den underliggande palmoljan inte något som CME Globex tar hänsyn till.

Avräkningspriset som fastställs i malaysiska ringgit (MYR) av Association of Banker i Singapore kl 11:00 Singaporetid konverteras till USD och avrundas till närmaste 0,25 $.