I Kina har de myndigheter som tidigare utlovat subventioner till lokala aluminiumproducenter i vissa fall börjat häva dessa, vilket börjar sätta press på högkostnadsproducenterna. Överutbudet i Kina som har ineffektiviserat aluminiummarknaden förväntas leda till en baisse för aluminium enligt en nyligen publicerad marknadsanalys från Londonbaserade Barclays.
Smältverk i de nordvästra delarna av Kina hoppas att deras billiga produktionskostnader skall hjälpa till med att sänka den genomsnittliga produktionskostnaden inom gruppen av statliga smältverk, vilket skulle kunna leda till att enheter med högre kostnadsstruktur inte kommer att behöva stänga ned sin verksamhet.
Upprampningen av kapacitet pågår för fullt i Xinjiang-provinsen, men även i Qinghai, Inre Mongoliet, Shandong och Chongqing tillförs smältverken kapacitet. Däremot har dyrare anläggningar i Henan och Guangxi minskat sin kapacitet med mellan 400 och 450 Kt per år.
Det har förekommit spekulationer om huruvida Kinas State Reserve Bureau (SRB) skall göra ytterligare inköp av aluminium i syfte att stödja världsmarknadspriset, något som kan betraktas som en form av statligt stöd. Den allmänna åsikten är emellertid att detta endast kommer att ske om produktionsnedskärningarna överstiger 1 Mt per år.
Situationen påminner om den för koppar, där köparna emellertid återvänt i mindre skala de senaste veckorna. Prognosen är nu att kopparpriset skall återhämta sig på grund av säsongsmässiga variationer under Q2 2013. Det stora hotet för aluminium är emellertid att produktionen fortsätter att öka. Det är ekonomiskt relativt sett bättre för enskilda aktörer att fortsätta producera, om än med viss förlust per ton, än att stoppa produktionen. De kan t o m komma att öka produktionen för att kompensera för lägre pris per ton. Om det är så producenter i stort kommer att agera, då är en återhämtning i priset mindre trolig under överskådlig tid.