Nyheter
Oljemarknaden – 100 dollar nästa?
Om vi börjar med att blicka tillbaka på det stigande oljepriset mellan 2003-2008 handlade det om en marknad driven av mycket stor efterfrågan och vi prisade upp Brent från $23 till $147/fat. Den fallande marknad som följde handlade enbart om finanskrisen. Dagens marknad kan med två ord beskrivas som: politisk risk. Det handlar om politisk risk i Syrien, Iran, Irak, Libyen och i Venezuela.
Venezuelas förra president, Hugo Chavez, dog i tisdags efter 14 år som president för landet med världens största oljefyndigheter
Nu när han är borta kanske vi får se ett vänligare klimat för utländska oljebolag, varav flera blev utslängda under det förra årtiondet. De stora oljebolagens frånvaro de senaste 10 åren ska uppskattningsvis ha minskat produktionen med 1 miljon fat/dag.
1. Den arabiska våren
När vi tittar på vad som varit kursdrivande de senaste två åren så måste vi börja med den arabiska våren (markerat som Nr.1 på grafen). Den 18 december 2010 tände den tunisiske grönsakshandlaren, Mohammed Bouaziz, eld på sig själv efter polisens beslag av hans grönsaksvagn vilket blev startpunkten på den arabiska våren och kraftigt stigande oljepriser som följd. I takt med att oroligheterna spred sig ökade riskpremien. Rädslan handlade om risken för inställda leverenser pga. krig. Samtidigt fanns en efterfrågan som var 0,7 miljoner fat/dag större än utbudet under hela Q4-10. I början av 2011 nådde den arabiska våren Egypten med stora kravaller och eskalerande rädsla för uteblivna oljeleveranser. Samtidigt fortsatte världskonjunkturen att överraska positivt med en efterfrågan som då var 1,1 miljoner fat/dag större än produktionen. I mars hade oroligheterna spridit sig till Libyen och priserna handlades upp ytterligare pga bortfall av Libyens olja till världsmarknaden. Spänningar kring Irans kärnkrafts-program och fortsatta oroligheter höll priset runt $125/fat i april.
2. Fokus på Europas skuldkris
I juni beslöt IEA att öka utbudet 60 miljoner fat för att möta den uteblivna produktionen från Libyen. I augusti fortsatte prisernaner pga. svaga konjunktursiffror och reviderad efterfrågan på råolja som följd. I oktober var det fokus på den europeiska skuldkrisen vilket satte ökat tryck på oljepriserna.
3. Iranskt hot om att spärra av Hormuzsundet
Så i november och december bröt oljan uppåt på säsongsmässiga mönster där efterfrågan stiger och på hotet av ett embargo mot iransk olja. I början av 2012 fortsatte den hårda retoriken från Teheran med hot om att spärra av Hormuzsundet där en tredjedel av världens olja skeppas dagligen.
4. Svaga siffror och framsteg i diplomatin med Iran
Löften om ökad produktion från Saudiarabien börjar bita och i maj såg vi för första gången på länge sämre ekonomiska siffror från både USA och Europa. Priset började falla och fortsatte ner allteftersom diplomatin mellan Iran och omvärlden gjorde allt större framsteg. Senare i månaden förvärrades krisen i eurozonen och i juni sågs tecken på att Kinas ekonomi höll på att bromsa in.
5. Tillfälligt slut på dåliga nyheter
Kraftig prisuppgång där främsta orsaken var avsaknad av negativa nyheter snarare än en massa goda nyheter.
6. Oro för budgetstupet i USA
Oron för att budgetförhandlingarna inte skulle lösas innan årsskiftet höll tillbaka både börser och oljemarknaden. Rädslan var att ekonomin skulle hamna i en recession om budgetstupet inte avhjälptes.
7. Kommer hjulen att snurra snabbare i Japan?
En stor anledning till att oljan handlades upp under januari var den nyvalda japanska regeringens löfte om att bota landet från deflation och obefintlig tillväxt som plågat landet så länge och istället skapa inflation och sysselsättning. Japan sjösatte således sitt eget QE som vi redan sett i USA och Europa. Kontentan blir initialt att fler Yen på världsmarkaden kommer att jaga samma mängd olja.
Framåtblick och riskfaktorer
Motsatt effekt på oljepriset kommer att synas om den amerikanska centralbanken säljer tillbaka de amerikanska statsobligationer man köpt under sina stimulansprogram. Följden blir att man dränerar penningsystemet på likviditet vilket hade varit direkt positivt för dollarn. Allt annat lika, skulle vi då se färre dollar jaga samma mängd olja och en minskad efterfrågan.
Dessutom handlas oljan i dollar och har en direkt omvänd korrelation till värdet på en dollar, d.v.s. en starkare dollar försvagar oljepriset.
I Venezuela väntas inga stora förändringar inom kort utan nyvalet ser ut att vinnas av socialistpartiet. De har dock förlorat Chavez karisma och oppositionen står klar att försöka leda landet om möjlighet ges. Utvecklingen i Venezuela är definitivt något som man bör titta på eftersom landet har hela 17,9 procent av världens oljereserver att jämföra med Saudiarabiens 16 och Kanadas 11 procent.
I fredags kom mycket starka sysselsättningssiffror från USA och högre marknadsräntor följde snabbt då Fed nu kan komma att höja räntan tidigare än väntat om återhämtningen fortsätter att överträffa prognoserna. Statistiken stärkte dollarn kraftigt och oljan kom i kläm mellan å ena sidan stigande börser och stor riskaptit och å andra sidan fallande råvarupriser som följd av den starka dollarn.
Slutsatser
Att tyda en graf är såklart en subjektiv bedömning men de flesta är överrens om att mönstret från segment 5-7 är identiskt med segment 1-3 om än i mindre proportioner. Om mönstret upprepar sig står vi nu inför vad som skedde med priset i segment 4, d.v.s. en rätt stor nedsida. Ingen vet idag vad den utlösande faktorn skulle vara men vi har noterat att oljepriset och börserna gått åt skilda håll de två senaste veckorna vilket får oss att tro att oljan är väldigt sårbar för mer nedsida om börserna plötsligt skulle vända neråt. Börserna handlas nu upp på signaler om att åtminstone USA har börjat skapa tillväxt men med bättre konjunktur kommer högre räntor och generellt svagare råvarupriser.
Författare: Patric Tengelin
Om Modity Energy Trading
Modity Energy Trading erbjuder energibolag och större företag den erfarenhet, kompetens och analysredskap som krävs för en trygg och effektiv förvaltning av energiportföljen. Modity bedriver handel med allt från el, gas och biobränslen till elcertifikat, valutor och utsläppsrätter. Företagets kunder får dessutom ta del av deras analysprodukter som t.ex det fullständiga marknadsbrevet med ytterligare kommentarer och prognoser. För ytterligare information se hemsidan.
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Nyheter
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.
Nyheter
Svag vårflod dubblar elpriserna
Den norrländska vårfloden väntas dra igång den här veckan och pågå fram till slutet av maj. Att den är ovanligt svag i år bidrar till att elpriset i system fram till midsommar blir ungefär dubbelt så högt som under samma period i fjol. Det visar Bixias elprognos för maj och juni.

Efter en relativt dyr april väntas systempriset landa på 55 öre per kilowattimme i maj och 50 öre i juni, att jämföra med 31 respektive 21 öre förra året.
– Vi har inte haft så lite snö någon vinter sedan 2019 och det syns tydligt i vårfloden. Den prispress vi normalt sett räknar med den här tiden på året blir betydligt svagare än vanligt. Dessutom ligger bränslepriserna på en högre nivå än i fjol på grund av oron i Mellanöstern, vilket spiller över på de svenska elpriserna, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
Den hydrologiska balansen ligger på minus 20 terawattimmar, jämfört med ett överskott på 5–10 terawattimmar vid samma tidpunkt i fjol. Tillrinningen väntas kulminera på ungefär 7 terawattimmar per vecka i slutet av maj, långt under ett normalår.
Hur elpriserna utvecklas under resten av 2026 beror i hög grad på hur blöt sommaren blir. Terminspriset för fjärde kvartalet ligger på runt 70 öre per kilowattimme, vilket speglar marknadens oro inför hösten.
– Det krävs fyra till fem blöta veckor för att ta igen underskottet och fylla på vattenmagasinen. Det finns indikationer på att sommaren kan bli torr i mellersta och södra Skandinavien, men osäkerheten är stor. Om det blir så lär priserna stiga ytterligare, säger Johan Sigvardsson.
Elpris april–juni 2026 jämfört med utfall 2025 (öre/kWh)
| Område | Apr 2026 | Apr 2025 | Maj 2026 | Maj 2025 | Juni 2026 | Juni 2025 |
| System | 70 | 35 | 55 | 31 | 50 | 21 |
| SE1 | 27 | 14 | 27 | 14 | 23 | 3 |
| SE2 | 28 | 14 | 29 | 15 | 24 | 5 |
| SE3 | 50 | 38 | 57 | 43 | 47 | 23 |
| SE4 | 62 | 58 | 66 | 60 | 59 | 41 |
-
Nyheter4 veckor sedanChristian Kopfer om läget för oljan
-
Analys3 veckor sedanMarket Still Betting on Timely Resolution, But Each Day Raises Shortage Risk
-
Analys3 veckor sedanBrent crude up USD 9/bl on the week… ”deal around the corner” narrative fades
-
Nyheter2 veckor sedanMichel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
-
Nyheter2 veckor sedanSolkraften pressar elpriserna dagtid
-
Nyheter2 veckor sedanSvag vårflod dubblar elpriserna


