Nyheter
Nya enorma oljefynd rapporteras i Iran
”The National Iranian Oil Company (NIOC) has announced the discovery of a huge oil field with considerable crude reserves in southern Iran.
NIOC’s Director for Exploration Seyyed Mahmoud Mohaddes said Saturday that an exploratory oil well has already been drilled in the area.
”The newly-discovered oil field must be considered among the biggest fields ever discovered in Iran,” he said.
The Iranian official also added that initial tests have indicated the high quality of the oil in the new field.
Mohaddes went on to say that the details about two or three more oil fields will be announced in the near future.
A total of 18 heavy and extra heavy oilfields have so far been discovered in Iran, including Ferdowsi oil field in the Persian Gulf, which is one of the country’s biggest heavy oil fields with proven reserves of more than 31 billion barrels.
Iran’s total in-place oil reserves have been estimated at more than 560 billion barrels with about 140 billion barrels of extractable oil. Moreover, heavy and extra heavy varieties of crude oil account for roughly 70-100 billion barrels of the total reserves.”
De potentiella följdeffekterna är många: Dels visar det på att även om sanktionerna kan komma att bli omfattande så berör det inte Irans oljeindustri i det minsta. Tvärtom skickar det här en motsatt signal: Iran har olja och en jädrans massa av den varan. Och för att göra saker och ting värre har EU har passerat en lag som förhindrar att de får ta en del av den kakan.
Kineserna och indierna bevakar det här med en stor spänning (och förståeligt med enorm entusiasm), alltmedan EU nu förmodligen börjar undra om man inte vill ta risken och kolla om saudiernas mytomspunna reservkapacitet (som enbart räcker 4 månader enligt väldigt optimistiska beräkningar) verkligen håller måttet. För Irans kommande kunder är det här en signal som pekar på att den rätta investeringen har gjorts.
Det som förmodligen kommer att hända är att EU med all sannolikhet kommer att börja käbbla med USA om andelar av den libyska oljan och förmodligen att titta på läget hos Nigeria och Angola, Afrikas två andra signifikanta oljeproducenter. Jag tänker tillbaks på John Ghazvinians bok ”Untapped: The Scramble for Africa’s Oil” och hur det händelseförloppet har införlivats. Vi har till exempel redan haft svenska oljehandlare nere i Sudan (och framförallt Sydsudan).
Moodys nedgraderade Greklands kreditbetyg till den lägsta möjliga och varnar för att konkurs. Moodys var sena med beskedet; S&P gjorde samma bedömning för ett bra tag sen. Eurozonen har råd att kicka ut grekerna, men har definitivt inte råd att göra detsamma med Italien eller Spanien (såvida man inte köper Max Keisers utlåtande om att man preppar både länderna för samma tyska kannibalisering av ekonomin som för Greklands del).
Igår kom dessutom in en rapport där oljeleveranser till Medelhavet inte bara har bibehållits, men också ökat. The Guardian gick ut med att Iran innehar en 46%-ig andel av SuMed-pipelinen. Alldeles riktigt följde även ett reportage om hur italienska raffineringsbolaget Iplom SpA nyligen kommissionerat ett tankerfartyg för en leverans på 80,000 ton av iransk råolja från Kharg-terminalen.
Det här är dock inte problemfritt för Iran. Frågan återstår, hur betalar man för allt det här? Iran får inte handla med EU ens i guld. Skall transaktioner ske i förväg? Har sanktionerna ytterligare kryphål så avbetalningar kan ske löpande för ickeupplösta kontrakt? Har Iran återstående skulder som betalas av med oljeleveranser? Det är mycket vi inte vet och luddigheterna i sanktionerna späder på osäkerheten i situationen.
En sak är dock säker: Irans industriella apparat är den riktiga vinnaren. Oljefyndigheter som inte behöver allokeras till EU går med fördel till den inhemska marknaden. Oljan kan säljas mycket billigare till branscher inom Irans tungt subventionerade ekonomi, i och med att cost-benefit-kvotan går genom taket. Statens regulationer styr i dessa inhemska farvatten.
Samtliga händelser har en synergistisk inverkan på den globala oljemarknaden. Oljeproducenterna blir förstås skitlyckliga över höjda oljepriser, men bara till en viss nivå. De här upptäckterna av nya oljefält gör att de redan höga normalnivåerna av oljepriserna är här för att stanna (trots bristen på stabilitet; årsprognosen för WTI ligger en bit över 120 USD/fat). Det kan gå upp och ner några dollar på en dag, men det går i det stora hela upp. Den fortsatta inflationen av dollarn kommer att tvinga oljepriset att hålla ”tjugan” gentemot guldet.
Situationen hjälps inte heller av att jänkarna bankar på krigstrummorna och låter massmedia regurgitera alltihopa non-stop.
Skribent: Amir Askari Yahyavi
Nyheter
Ett samtal om guld, silver, olja och skog
Ett samtal om råvarorna guld, silver, olja och skog. Experter som ger sin syn i programmet är Daniel Karlgren, investeringschef på Captor, Rhona O’Connell, chef för marknadsanalys på Stone X och Ole Hansen råvarustrategichef på Saxo Bank.
Rhona O’Connell beskriver silver som en “askungenmetall”, en metall som ibland behandlas som industriråvara och ibland som ädelmetall. Panelen håller med om att volatiliteten är extrem och att prisrörelser ofta drivs av spekulation snarare än fundamenta. Likviditeten gör att silver snabbt stiger och lika snabbt faller.
Nyheter
Gruvbolaget Boliden överträffade analytikernas förväntningar
Gruvbolaget Boliden överträffade analytikernas förväntningar med bred marginal när man presenterade resultatet för det tredje kvartalet. Mikael Staffas, vd för Boliden, kommenterar kvartalet och hur han ser på råvarumarknaden och bolagets olika gruvprojekt.
Nyheter
Australien och USA investerar 8,5 miljarder USD för försörjningskedja av kritiska mineraler
USA:s president Donald Trump och Australiens premiärminister Anthony Albanese undertecknade på måndagen ett avtal som ska tillföra miljarder dollar till projekt inom kritiska mineraler.
Länderna kommer tillsammans att bidra med 1-3 miljarder dollar till projekten under de kommande sex månaderna. Den totala projektportföljen är värd 8,5 miljarder dollar, enligt regeringarna.
Galliumraffinaderi med kapacitet för 5x USA:s efterfrågan
Som en del av avtalet kommer det amerikanska försvarsdepartementet även att investera i ett galliumraffinaderi i västra Australien med en kapacitet på 100 ton per år. För närvarande importerar USA omkring 21 ton gallium, vilket motsvarar hela den inhemska konsumtionen, enligt den amerikanska geologiska myndigheten.
Initiativet kommer samtidigt som Kina har infört exportrestriktioner på vissa mineraler, däribland sällsynta jordartsmetaller, som är avgörande för tillverkningen av elektronik och elmotorer. Gallium används till exempel i mikrovågskretsar samt blå och violetta lysdioder (LED), vilka kan användas för att skapa kraftfulla lasrar.
-
Nyheter3 veckor sedanGoldman Sachs höjer prognosen för guld, tror priset når 4900 USD
-
Nyheter4 veckor sedanBlykalla och amerikanska Oklo inleder ett samarbete
-
Nyheter4 veckor sedanGuld nära 4000 USD och silver 50 USD, därför kan de fortsätta stiga
-
Nyheter2 veckor sedanLeading Edge Materials är på rätt plats i rätt tid
-
Nyheter3 veckor sedanNytt prisrekord, guld stiger över 4000 USD
-
Nyheter4 veckor sedanEtt samtal om guld, olja, koppar och stål
-
Analys4 veckor sedanOPEC+ will likely unwind 500 kb/d of voluntary quotas in October. But a full unwind of 1.5 mb/d in one go could be in the cards
-
Nyheter4 veckor sedanNeptune Energy bekräftar enorma litiumfyndigheter i Tyskland

