Nyheter
Nordic Iron Ore har alla tillstånd och en positiv genomförbarhetsstudie

Gruvutvecklingsbolaget Nordic Iron Ore har, med en positiv genomförandestudie i bagaget och alla tillstånd för gruvdrift redan på plats, för avsikt att starta byggprojekt för gruvbrytning till sommaren:

”Tack vare att alla tillstånd redan är på plats för vårt projekt Blötberget är vi redo att direkt sätta igång med bygget så fort vi säkrat finansieringen.”
Det berättar bolagets vd Lennart Eliasson i en intervju. Lennart Eliasson berättar att Nordic Iron Ores verksamhet består i att återstarta två järnmalmsgruvor i Ludvika-området, samt prospektera nya intilliggande områden. För det förstnämnda har bolaget nyligen presenterat resultatet för en genomförbarhetsstudie för området Blötberget, en studie som utfördes av konsultbolaget Golder Associates, i syfte att ge en väl underbyggd uppskattning av vilka investeringar som krävs och vilken avkastning som är rimlig att förvänta sig:
”Utfallet av studien var mycket glädjande, med ett nettonuvärde på 1 miljard, ett årligt rörelseresultat på 596 miljoner, ett rörelseresultat för hela projekt på 6.640 miljoner kronor, och en rörelsemarginal på 44 procent. Detta innebär att investeringarna är beräknade att vara återbetalade efter 5,6 år”, beskriver Lennart Eliasson.
Tittar på effektiviseringar
Lennart Eliasson ser dock möjligheter att nå ytterligare högre lönsamhet än studien kom fram till:
”Kalkylen för Blötberget är gjord med antagande om traditionell drift med dieseldrivna fordon och transportband för malmuppfordring. Vi håller bland annat på att utvärdera möjligheterna att använda batteridrivna fordon istället, som så klart är miljövänligare, men också medför mindre ventilationsbehov vilket minskar både investeringen och driftskostnaden. Därtill kommer vi att arbeta för få ner investeringskostnaden genom val av utrustning, förhandlingar med leverantörer och genom att utkontraktera vissa tjänster”, berättar Lennart Eliasson.
Finansiering för byggstart
Att alla tillstånd för projektstart för Blötberget redan finns menar Lennart Eliasson är ganska unikt inom gruvbranschen:
”Att vi har alla tillstånd innebär att vi kan påbörja projektet direkt när finansieringen är klar. Att få tillstånd tar som regel lång tid och innebär en stor osäkerhetsfaktor. För Blötberget är den osäkerhetsfaktorn helt eliminerad”, säger Lennart Eliasson.
”Vår bransch är speciell. Vi jobbar med projekt på många års sikt. Studierna för Blötberget påbörjades till exempel redan 2011, och att vi nu har en positiv genomförbarhetsstudie är verkligen en viktig milstolpe för projektet. Nu återstår att få ihop finansiering på över 2 miljarder för att börja bygga, och för det arbetet har vi anlitat Swedbank Norge, som har gedigen erfarenhet från vår bransch som finansiell rådgivare.”, fortsätter Lennart Eliasson.
Väsmanfältet visar potential
Parallellt med Blötberget har en första studie för att undersöka potentialen, en så kallad scoping study, för det närliggande Väsmanfältet gjorts:
”Vi blev glatt överraskade av resultatet. Vi fick, förutom positiva indikationer på betydande potential för järnmalm, även ett förslag från konsultbolaget SRK Consulting på design på en gruva med positiva siffror för projektets ekonomiska potential. Nu är nästa steg att gå vidare med fler borrhål för att få högre säkerhet i analysen”, säger Lennart Eliasson, och berättar samtidigt att det inte finns någon risk att projekten konkurrerar med varandra:
”Blötberget är prioriterat, och där står vi redo att starta projektet. Med tanke på hur tidskrävande förberedelsen för projektstart är känns det bra att redan nu vara igång med förberedelserna för Väsmanfältet. Det finns såklart många synergier med att ha två gruvor nära varandra som kan dela på en stor del av investeringarna. Ambitionen är att prospektera vidare samtidigt som vi sätter igång Blötberget”, berättar Lennart Eliasson.
”Både i Blötberget och Väsmanfältet kan malmen förädlas till en produkt med järnhalt på över 66 och som mest över 70 procent, en halt som innebär att produkten handlas till premie på råvarumarknaden”, påpekar Lennart Eliasson.
Nyheter
USA ska införa 50 procent tull på koppar

USA:s president Donald Trump har precis meddelat att landet ska införa en tull på 50 procent på basmetallen koppar. Priset på råvarubörsen i USA stiger omgående med 10 procent.
USA har viss inhemsk produktion av koppar, men den inhemska efterfrågan överstiger produktionen. Därför måste landet importera koppar för att täcka behovet, särskilt för användning inom elnät, elektronik, byggindustri och fordonssektorn. De största exportörerna till USA är Chile, Kanada, Mexiko och Peru.
När tullar av denna typ införs uppstår prisskillnader i världen. Handlar man koppar på börsen är det därför viktigt att veta vilken börs man handlar på eller om man använder certifikat så är det viktigt att veta vilka underliggande värdepapper de följer.
Sedan är det som alltid med Trump, begreppet är som bekant TACO, Trump Always Chickens Out. Man ska alltså inte ta några definitiva stora beslut baserat på vad han säger. Saker och ting kan ändra sig från dag till dag.
Nyheter
Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter

En våg av panik sprider sig bland Moskvas elit sedan Vladimir Putins regim inlett en dramatisk offensiv för att beslagta tillgångarna hos Konstantin Strukov – en av Rysslands rikaste affärsmän och ägare till landets största guldgruvföretag, Yuzhuralzoloto. Åtgärden ses som ett tydligt tecken på hur långt Kreml är villigt att gå för att säkra ekonomiska resurser i takt med att kostnaderna för kriget i Ukraina stiger.
Strukovs förmögenhet, som uppskattas till över 3,5 miljarder dollar, byggdes upp under decennier i nära relation med maktens centrum i Ryssland. Men den 5 juli stoppades hans privatjet från att lyfta mot Turkiet. Enligt flera ryska medier deltog den federala säkerhetstjänsten FSB i ingripandet, och Strukovs pass beslagtogs. Händelsen ska vara kopplad till en omfattande rättsprocess där åklagare kräver att hela hans företagsimperium förverkas – med hänvisning till påstådd korruption och användning av skalbolag och familjemedlemmar för att dölja tillgångar.
Företaget själva förnekar att något inträffat och kallar rapporteringen för desinformation. De hävdar att Strukov befann sig i Moskva hela tiden. Trots det bekräftar rättsdokument att både han och hans familj förbjudits att lämna landet, och att myndigheterna snabbt verkställt beslutet.
Det som nu sker är en del av ett större mönster i ett Ryssland präglat av krigsekonomi: staten tar tillbaka kontrollen över strategiska sektorer som guld, olja och försvarsindustri – industrier som nu allt mer mobiliseras för att finansiera och stödja krigsinsatsen. Intressant nog handlar det inte om att Strukov ska ha varit illojal mot regimen – tvärtom har han varit en lojal allierad, med politiska uppdrag knutna till Putins parti. Men lojalitet räcker inte längre som skydd.
Medan tidigare utrensningar ofta riktade sig mot krigskritiker eller de som flydde landet, drivs dagens tillgångsövertaganden av något mer fundamentalt: ekonomisk nöd. De växande sanktionerna har nästan helt strypt inflödet av utländskt kapital. Statens oljeintäkter minskar och budgetunderskotten växer. Putins lösning är att vända sig inåt – till de oligarker han själv lyfte fram – för att fylla statskassan.
Det här är inte ett enskilt fall. På senare tid har flera framstående affärspersoner hamnat i plötsliga rättsliga tvister, omkommit under mystiska omständigheter eller sett sina bolag tas över av staten. Den oskrivna överenskommelsen som länge gällde i Putins Ryssland – rikedom i utbyte mot lojalitet – håller på att kollapsa.
Den 8 juli väntar en rättsförhandling som kan avgöra framtiden för Strukovs affärsimperium. Men budskapet till Rysslands näringslivselit är redan tydligt: ingen är för rik, för lojal eller för nära den politiska makten för att gå säker. I ett Ryssland där kriget kräver allt större uppoffringar riskerar oligarker att snabbt förvandlas till måltavlor.
Nyheter
Hur säkrar vi Sveriges tillgång till kritiska metaller och mineral i en ny geopolitisk verklighet?

När världsläget förändras ställs Europas beroende av metaller och mineral på sin spets. Geopolitiska spänningar, handelskonflikter och ett mer oförutsägbart USA gör att vi inte längre kan ta gamla allianser för givna. Samtidigt kontrolleras en stor del av de kritiska råvarorna vi är beroende av av andra makter – inte minst Kina. Vad händer med Sveriges industriella förmåga i ett läge där importen stryps? Hur påverkas försvarsindustrin av Kinas exportrestriktioner? Är EU:s nya råvarupolitik tillräcklig för att minska sårbarheten – eller krävs ytterligare statliga insatser och beredskapslagring? Svemin anordnade den 25 juni ett seminarium som bestod av bestod av deltagare från myndigheter, politik och industri. Man diskuterar Sveriges och EU:s strategiska vägval i en ny global verklighet – och vad som krävs för att säkra tillgången till metaller när vi behöver dem som mest.
-
Nyheter4 veckor sedan
Stor uppsida i Lappland Guldprospekterings aktie enligt analys
-
Nyheter4 veckor sedan
Silverpriset släpar efter guldets utveckling, har mer uppsida
-
Nyheter3 veckor sedan
Uppgången i oljepriset planade ut under helgen
-
Nyheter2 veckor sedan
Mahvie Minerals växlar spår – satsar fullt ut på guld
-
Nyheter3 veckor sedan
Låga elpriser i sommar – men mellersta Sverige får en ökning
-
Analys3 veckor sedan
Very relaxed at USD 75/b. Risk barometer will likely fluctuate to higher levels with Brent into the 80ies or higher coming 2-3 weeks
-
Nyheter2 veckor sedan
Oljan, guldet och marknadens oroande tystnad
-
Nyheter2 veckor sedan
Jonas Lindvall är tillbaka med ett nytt oljebolag, Perthro, som ska börsnoteras