Nyheter
Mjölk gör Nya Zeeland till vinnare på valutamarknaden
Mjölk är inte bara bra för benen, det är bra för valutakursens utveckling också, något som bevisas av den nyzeeländska dollarn som för 2012 rankas bland de valutor som utvecklats bäst, vilket till stor del beror på landets starka ställning som världens största mejeriexportör.
Under 2012 steg terminerna baserade på den nyzeeländska dollarn mot USD på CME Group med cirka tio procent. Av alla andra valutapar listade på CME är det bara den mexikanska peson mot USD som har presterat starkare med en uppgång på över tolv procent. Som en jämförelse skall nämnas att den amerikanska dollarn tappat dryga två procent mot euron.
Den 14 december 2012 noterades valutaparet den nyzeeländska dollarn/amerikanska dollarn för leverans i mars 84,89 cent, den högsta nivån sedan september 2011, innan det föll tillbaka. Strax innan jul handlades samma valutapar till 82,96 cent.
Trots en något skakig resa har den nyzeeländska dollarn, även känd som kiwi, också varit den ledande valutan bland G10-valutor, och många investerare förväntar sig fortsatta vinster bland annat som en följd av prognoser om att landets ekonomi kommer att expandera cirka 3,2 % under 2013 från drygt 2 % under 2012.
De förbättrade tillväxtutsikterna, tillsammans med landets relativt höga styrräntor, har gett ytterligare medvind för kiwin som snabbt kommit att bli en favoritvaluta bland de kinesiska investerarna, asiatiska centralbanker och räntehandlare. Innehavarna av nyzeeländska statsobligationer har under 2012 fått en avkastning på närmare 16 procent, mätt i amerikanska dollar.
Kiwins styrka har även berott på en kraftig ökning av handeln. I genomsnitt omsattes det varje dag 14.254 terminskontrakt på nyzeeländska dollar mot amerikanska dollar under de första elva månaderna under 2012, en ökning om 73 procent jämfört med samma period under 2011. Under november 2012 omsattes mer än 16.000 kontrakt per dag.
Denna kraftiga tillväxt beror bland annat på landets cirka 4,5 miljoner mjölkkor som producerar den råvara som årligen genererar en export av mjölkprodukter till ett värde överstigande 10 miljarder NZ. Cirka 95 procent av Nya Zeelands mjölk exporteras till Kina, Japan och andra marknader.
Styrräntan lockar
Dessutom är styrräntan som fastställts av Nya Zeelands centralbank, för närvarande 2,5%, lockande jämfört med alternativen på noll eller nära noll som korta räntorna för USA och andra stora nationer för närvarande ligger på.
Med en export som ligger närmare 30 procent av Nya Zeelands BNP har kiwin tagit plats i den korg som ”trackar” de globala råvarumarknaderna och speglar det dagliga investerarsentimentet. Under de senaste åren har kiwins utveckling varit starkt korrelerad till denna korg och den australiska dollarn (CMEs näst mest omsatta terminskontrakt, bredvid euroterminer).
Ändå står varje ekonomi som utgår från en låg tillväxt inför ett problem när dess valuta stiger kraftigt och New Zeeland utgör inget undantag. Exportintäkterna kan så småningom komma att pressas eftersom det blir allt dyrare att köpa nyzeeländska produkter. Mjölkpriserna i Nya Zeeland har sedan juli 2012 stigit med närmare en fjärdedel och landets regering verkar oförmögen att styra kiwin till lägre nivåer.
Det spekuleras i att Reserve Bank New Zealand helt enkelt inte har verktygen som behövs för att effektivt stödja landets exportörer och producenter.
Nyheter
Sommarväder skapar prisrally på elbörsen
Det råder speciella förutsättningar på elmarknaden just nu och allt styrs till största delen av vädret. Sol och bitvis god vindkraftsproduktion under maj, i kombination med svag hydrologi och begränsad kärnkraft har lett till stora svängningar i elpriset. Juni inleds liknande och idag tangerar elpriserna nivåer från krisåret 2022. Dock förväntas elpriserna gå ner då kärnkraften ökar.

Juni börjar med höga elpriser och orsakerna är brist på vindkraft, torra väderprognoser och mindre kärnkraft. Prisuppgången i maj var särskilt tydlig i norra Sverige, elområde 1 och 2, och ligger just nu nära en krona per kWh. I elområdena 3 och 4, södra Sverige, blev månadsmedelspotpriset för maj 35–40 procent högre jämfört med april men har rusat idag till nivåer på mellan 130–160 öre/kWh.
– Dagens höga priser visar tydligt på hur snabbt förändrade väderprognoser får genomslag på elpriset. Sommarens väder påverkar även priserna inför hösten och vintern. Ska det bli mer stabila elpriser behövs ett typiskt svenskt sommarväder, dvs. en blandning av regn, vind och sol, snarare än extremvärme och högtryck. Särskilt viktig är nederbörden i Norge och norra Sverige där vattenkraften dominerar, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
Den hydrologiska balansen, dvs. det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är väldigt ansträngt efter en snöfattig vinter. Det stora underskottet håller i sig och är starkt beroende av mer nederbörd i närtid. På grund av pågående revisioner, bland annat Ringhals 3 och Forsmark 2, är elproduktionen från svensk kärnkraft begränsad just nu. Oskarshamn 3 har planerad återstart den 10 juni och Ringhals 4, som för närvarande producerar med halv effekt, går upp till full effekt den 12 juni. Det innebär att den installerade effekten då kommer att stiga från 40 till 60 procent i Sverige.
Det geopolitiska läget är fortsatt ett orosmoment men ryktet om ett fredsförslag har lugnat marknaden något. Gas- och oljepriserna fortsätter att falla och de stigande temperaturerna på kontinenten och den stora andelen solkraft kan ha en stabiliserande effekt.
| Medelspotpris | Elområde 1, Norra Sverige | Elområde 2, Norra Mellansverige | Elområde 3, Södra Mellansverige | Elområde 4, Södra Sverige |
| Maj 2026 | 46,36 öre/kWh | 48,95 öre/kWh | 70,86 öre/kWh | 87,05 öre/kWh |
| Maj 2025 | 14,09 öre/kWh | 15,09 öre/kWh | 42,94 öre/kWh | 60,01 öre/kWh |
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Nyheter
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.

