Nyheter
Marspriset på elektricitet sätter bottenrekord

Elpriset i Norden har nått ett nytt historiskt bottenrekord. Mars 2020 har haft det lägsta elpriset för mars någonsin, noterat i euro, skriver Entelios.

Observera att detta rekord är noterat i euro, inte i norska kronor. Den svaga norska kronan gör nämligen att elpriset inte sjunker fullt så lågt för norrmän. Bottenrekordet noteras däremot både i euro och i svenska kronor.
Ändå måste vi gå ända tillbaka till mars 2000 för att hitta ett lägre norskt marspris än det vi fick i år. Det nordiska elpriset för mars landade på € 9,01/ MWh. I norska kronor blir det 10,05 öre/kWh, medan det i svenska kronor blir 9,74 öre/kWh.
För mycket el
Mycket handlar just nu om corona, men orsaken till Nordens extremt låga priser har väldigt lite med pandemin att göra. Däremot handlar det mycket om vädret.
Sedan nyår har både mycket vind och stora nederbördsmängder lett till att energireserverna har byggts upp i Norden. Nederbörden lagras i vattenmagasin och som snö i fjällen, medan vinden har sett till att Nordens tusentals vindturbiner har gått på högvarv och levererat gott och väl sin maxpotential när det gäller energiproduktion. Vindkraften har utvecklats väldigt mycket på bara några år. Idag levererar den en betydande andel av den nordiska elförbrukningen och mer är på ingång.
För låg förbrukning
Årets vinter har inte bara varit blöt. Den har även varit mild. Det betyder lägre elförbrukning, något som har bidragit till att energin har ansamlats i magasinen. Och nu när vi går mot ännu varmare tider, brukar som regel förbrukningen sjunka ytterligare, något som i sin tur leder till ännu mer prispress.
Hittills har inte elförbrukningen påverkats så mycket av coronasiffrorna. Den fortsatta utvecklingen när det gäller åtgärder, både nationellt och internationellt, blir avgörande för om corona kommer att ge en effekt på förbrukningen. Men vi ser redan vad som händer i andra länder där det råder utegångsförbud eller där industrin av andra skäl har börjat stänga ner: Detta leder också till reducerad elförbrukning.
Corona präglar de långsiktiga priserna på elmarknaden
Om du funderar på att säkra elpriset framåt i tid, måste vi se vad som händer på terminsmarknaden för el. Där handlas det kontrakt för leveranser av el i framtiden med mycket olika tidshorisonter – allt från leveranser imorgon till leveranser om tio år.
Priserna på denna terminsmarknad fluktuerar i takt med hur förväntningarna på det framtida elpriset förändras. Det är bland annat beroende av två saker: framtida råvarupriser och framtida efterfrågan på energi.
Dessa två faktorer ska nu granskas närmare, för det alla frågar sig just nu är i hur stor grad for coronakrisen kommer att prägla ekonomin på lång sikt. Vi har redan sett att oro för långvariga konsekvenser samt en minskad efterfrågan på energi har fått råvarupriserna att falla kraftigt de senaste veckorna.
För bedömare av elpriset är det viktigast att följa med i prisutvecklingen på råvaror som kol och gas. Men även priset på utsläppsrätter (koldioxidpriset) är mycket viktigt som en indikation på framtida elpriser. Och just koldioxidpriset har också fallit kraftigt de senaste veckorna. Detta är huvudorsaken till att priset på ström med leverans nästa år nu ligger på den lägsta nivån sedan februari 2016. Men då låg dock koldioxidpriset avsevärt lägre än vad är fallet idag.
Sammansatt marknad
Osäkerheten är med andra ord mycket stor just nu: Marknadsaktörerna oroar sig för ekonomin framöver och ser fallande råvarupriser. Utöver detta tillkommer även oro för fallande framtida elförbrukning i Norden. Ett sådant fall kan göra det mindre lönsamt att lagra energi och därmed skapa större press på att leverera el i närtid. Detta i sin tur bidrar till att pressa ner priserna närmast i tid.
Så utöver oro för vårflod och det enorma elöverskottet i Norden, så pressas alltså priserna för resten av året neråt även av fallet på priserna längre fram i tiden. Marknadsaktörerna har därför prisat in ett fortsatt fall i spotpriset fram mot sommaren, där juli hittills ser ut att vara lågvattenmärket – med ett pris strax över € 5/ MWh.
Nyheter
USA ska införa 50 procent tull på koppar

USA:s president Donald Trump har precis meddelat att landet ska införa en tull på 50 procent på basmetallen koppar. Priset på råvarubörsen i USA stiger omgående med 10 procent.
USA har viss inhemsk produktion av koppar, men den inhemska efterfrågan överstiger produktionen. Därför måste landet importera koppar för att täcka behovet, särskilt för användning inom elnät, elektronik, byggindustri och fordonssektorn. De största exportörerna till USA är Chile, Kanada, Mexiko och Peru.
När tullar av denna typ införs uppstår prisskillnader i världen. Handlar man koppar på börsen är det därför viktigt att veta vilken börs man handlar på eller om man använder certifikat så är det viktigt att veta vilka underliggande värdepapper de följer.
Sedan är det som alltid med Trump, begreppet är som bekant TACO, Trump Always Chickens Out. Man ska alltså inte ta några definitiva stora beslut baserat på vad han säger. Saker och ting kan ändra sig från dag till dag.
Nyheter
Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter

En våg av panik sprider sig bland Moskvas elit sedan Vladimir Putins regim inlett en dramatisk offensiv för att beslagta tillgångarna hos Konstantin Strukov – en av Rysslands rikaste affärsmän och ägare till landets största guldgruvföretag, Yuzhuralzoloto. Åtgärden ses som ett tydligt tecken på hur långt Kreml är villigt att gå för att säkra ekonomiska resurser i takt med att kostnaderna för kriget i Ukraina stiger.
Strukovs förmögenhet, som uppskattas till över 3,5 miljarder dollar, byggdes upp under decennier i nära relation med maktens centrum i Ryssland. Men den 5 juli stoppades hans privatjet från att lyfta mot Turkiet. Enligt flera ryska medier deltog den federala säkerhetstjänsten FSB i ingripandet, och Strukovs pass beslagtogs. Händelsen ska vara kopplad till en omfattande rättsprocess där åklagare kräver att hela hans företagsimperium förverkas – med hänvisning till påstådd korruption och användning av skalbolag och familjemedlemmar för att dölja tillgångar.
Företaget själva förnekar att något inträffat och kallar rapporteringen för desinformation. De hävdar att Strukov befann sig i Moskva hela tiden. Trots det bekräftar rättsdokument att både han och hans familj förbjudits att lämna landet, och att myndigheterna snabbt verkställt beslutet.
Det som nu sker är en del av ett större mönster i ett Ryssland präglat av krigsekonomi: staten tar tillbaka kontrollen över strategiska sektorer som guld, olja och försvarsindustri – industrier som nu allt mer mobiliseras för att finansiera och stödja krigsinsatsen. Intressant nog handlar det inte om att Strukov ska ha varit illojal mot regimen – tvärtom har han varit en lojal allierad, med politiska uppdrag knutna till Putins parti. Men lojalitet räcker inte längre som skydd.
Medan tidigare utrensningar ofta riktade sig mot krigskritiker eller de som flydde landet, drivs dagens tillgångsövertaganden av något mer fundamentalt: ekonomisk nöd. De växande sanktionerna har nästan helt strypt inflödet av utländskt kapital. Statens oljeintäkter minskar och budgetunderskotten växer. Putins lösning är att vända sig inåt – till de oligarker han själv lyfte fram – för att fylla statskassan.
Det här är inte ett enskilt fall. På senare tid har flera framstående affärspersoner hamnat i plötsliga rättsliga tvister, omkommit under mystiska omständigheter eller sett sina bolag tas över av staten. Den oskrivna överenskommelsen som länge gällde i Putins Ryssland – rikedom i utbyte mot lojalitet – håller på att kollapsa.
Den 8 juli väntar en rättsförhandling som kan avgöra framtiden för Strukovs affärsimperium. Men budskapet till Rysslands näringslivselit är redan tydligt: ingen är för rik, för lojal eller för nära den politiska makten för att gå säker. I ett Ryssland där kriget kräver allt större uppoffringar riskerar oligarker att snabbt förvandlas till måltavlor.
Nyheter
Hur säkrar vi Sveriges tillgång till kritiska metaller och mineral i en ny geopolitisk verklighet?

När världsläget förändras ställs Europas beroende av metaller och mineral på sin spets. Geopolitiska spänningar, handelskonflikter och ett mer oförutsägbart USA gör att vi inte längre kan ta gamla allianser för givna. Samtidigt kontrolleras en stor del av de kritiska råvarorna vi är beroende av av andra makter – inte minst Kina. Vad händer med Sveriges industriella förmåga i ett läge där importen stryps? Hur påverkas försvarsindustrin av Kinas exportrestriktioner? Är EU:s nya råvarupolitik tillräcklig för att minska sårbarheten – eller krävs ytterligare statliga insatser och beredskapslagring? Svemin anordnade den 25 juni ett seminarium som bestod av bestod av deltagare från myndigheter, politik och industri. Man diskuterar Sveriges och EU:s strategiska vägval i en ny global verklighet – och vad som krävs för att säkra tillgången till metaller när vi behöver dem som mest.
-
Nyheter3 veckor sedan
Mahvie Minerals växlar spår – satsar fullt ut på guld
-
Nyheter4 veckor sedan
Uppgången i oljepriset planade ut under helgen
-
Nyheter4 veckor sedan
Låga elpriser i sommar – men mellersta Sverige får en ökning
-
Nyheter3 veckor sedan
Oljan, guldet och marknadens oroande tystnad
-
Analys3 veckor sedan
A muted price reaction. Market looks relaxed, but it is still on edge waiting for what Iran will do
-
Nyheter3 veckor sedan
Jonas Lindvall är tillbaka med ett nytt oljebolag, Perthro, som ska börsnoteras
-
Analys4 veckor sedan
Very relaxed at USD 75/b. Risk barometer will likely fluctuate to higher levels with Brent into the 80ies or higher coming 2-3 weeks
-
Nyheter3 veckor sedan
Domstolen ger klartecken till Lappland Guldprospektering