Nyheter
Margarita Louis-Dreyfus tar utdelningar

Margarita Louis-Dreyfus tog ytterligare en rejäl utdelning från det samordnade jordbrukshandelshuset hon kontrollerar, samtidigt som miljardären fortsätter att tömma verksamheten på kontanter.

Under årets sex första månader betalade Louis Dreyfus Co ut en utdelning på 302 miljoner dollar. Utdelningen relaterade till förra årets vinst, försäljning av flera tillgångar i Kanada och dess tidigare metallhandel, enligt företagets delårsrapport. Utdelningen minskade företagets eget kapital till 4,48 miljarder dollar i slutet av juni, en minskning från 4,79 miljarder dollar sex månader tidigare.
Den ryskfödda Margarita Louis-Dreyfus, som kontrollerar mer än 96 procent av holdingbolaget som äger LDC, har tagit stora utdelningar under de senaste åren för att hjälpa till att återbetala cirka en miljard dollar hon lånade för att köpa ut andra familjemedlemmar. Utbetalningarna, som ofta överträffar handelshusets vinst, har stadigt minskat företagets värde.
Miljardföretagets ägare har varit i samtal för att sälja en minoritetsandel i företaget och har nyligen förhandlat med Abu Dhabis förmögenhetsfond ADQ. En framgångsrik affär skulle ge handelshuset en injektion av välbehövliga kontanter.
Utöver ägarens problem har företaget under de senaste åren kämpat med både återkommande ledningsförändringar och sjunkande resultat. Veteranen Michael Gelchie kommer att bli verkställande direktör senare i veckan. Han är den sjunde verkställande direktören som utsetts av Dreyfus på åtta år. Gelchie kommer att ersätter Ian McIntosh.
Trots de senaste problemen visade första halvåret 2020 en viss förbättring för LDC. Nettoresultatet steg med 77 procent till 126 miljoner dollar jämfört med året innan, trots betydande förluster från Luckin Coffee-kollapsen. Nettoomsättningen minskade emellertid till 16,3 miljarder dollar, eftersom både priser och leveransvolymer föll från året innan.
”De resultat som rapporteras idag sätter LDC i en stark position för att främja sina ambitiösa tillväxtplaner”, säger Gelchie.
Nettoskulden sjönk till 6,7 miljarder dollar i slutet av juni 2020, från 6,9 miljarder dollar i slutet av 2019, vilket minskade den justerade skuldsättningsgraden till 2,8 gånger.
Nyheter
USA ska införa 50 procent tull på koppar

USA:s president Donald Trump har precis meddelat att landet ska införa en tull på 50 procent på basmetallen koppar. Priset på råvarubörsen i USA stiger omgående med 10 procent.
USA har viss inhemsk produktion av koppar, men den inhemska efterfrågan överstiger produktionen. Därför måste landet importera koppar för att täcka behovet, särskilt för användning inom elnät, elektronik, byggindustri och fordonssektorn. De största exportörerna till USA är Chile, Kanada, Mexiko och Peru.
När tullar av denna typ införs uppstår prisskillnader i världen. Handlar man koppar på börsen är det därför viktigt att veta vilken börs man handlar på eller om man använder certifikat så är det viktigt att veta vilka underliggande värdepapper de följer.
Sedan är det som alltid med Trump, begreppet är som bekant TACO, Trump Always Chickens Out. Man ska alltså inte ta några definitiva stora beslut baserat på vad han säger. Saker och ting kan ändra sig från dag till dag.
Nyheter
Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter

En våg av panik sprider sig bland Moskvas elit sedan Vladimir Putins regim inlett en dramatisk offensiv för att beslagta tillgångarna hos Konstantin Strukov – en av Rysslands rikaste affärsmän och ägare till landets största guldgruvföretag, Yuzhuralzoloto. Åtgärden ses som ett tydligt tecken på hur långt Kreml är villigt att gå för att säkra ekonomiska resurser i takt med att kostnaderna för kriget i Ukraina stiger.
Strukovs förmögenhet, som uppskattas till över 3,5 miljarder dollar, byggdes upp under decennier i nära relation med maktens centrum i Ryssland. Men den 5 juli stoppades hans privatjet från att lyfta mot Turkiet. Enligt flera ryska medier deltog den federala säkerhetstjänsten FSB i ingripandet, och Strukovs pass beslagtogs. Händelsen ska vara kopplad till en omfattande rättsprocess där åklagare kräver att hela hans företagsimperium förverkas – med hänvisning till påstådd korruption och användning av skalbolag och familjemedlemmar för att dölja tillgångar.
Företaget själva förnekar att något inträffat och kallar rapporteringen för desinformation. De hävdar att Strukov befann sig i Moskva hela tiden. Trots det bekräftar rättsdokument att både han och hans familj förbjudits att lämna landet, och att myndigheterna snabbt verkställt beslutet.
Det som nu sker är en del av ett större mönster i ett Ryssland präglat av krigsekonomi: staten tar tillbaka kontrollen över strategiska sektorer som guld, olja och försvarsindustri – industrier som nu allt mer mobiliseras för att finansiera och stödja krigsinsatsen. Intressant nog handlar det inte om att Strukov ska ha varit illojal mot regimen – tvärtom har han varit en lojal allierad, med politiska uppdrag knutna till Putins parti. Men lojalitet räcker inte längre som skydd.
Medan tidigare utrensningar ofta riktade sig mot krigskritiker eller de som flydde landet, drivs dagens tillgångsövertaganden av något mer fundamentalt: ekonomisk nöd. De växande sanktionerna har nästan helt strypt inflödet av utländskt kapital. Statens oljeintäkter minskar och budgetunderskotten växer. Putins lösning är att vända sig inåt – till de oligarker han själv lyfte fram – för att fylla statskassan.
Det här är inte ett enskilt fall. På senare tid har flera framstående affärspersoner hamnat i plötsliga rättsliga tvister, omkommit under mystiska omständigheter eller sett sina bolag tas över av staten. Den oskrivna överenskommelsen som länge gällde i Putins Ryssland – rikedom i utbyte mot lojalitet – håller på att kollapsa.
Den 8 juli väntar en rättsförhandling som kan avgöra framtiden för Strukovs affärsimperium. Men budskapet till Rysslands näringslivselit är redan tydligt: ingen är för rik, för lojal eller för nära den politiska makten för att gå säker. I ett Ryssland där kriget kräver allt större uppoffringar riskerar oligarker att snabbt förvandlas till måltavlor.
Nyheter
Hur säkrar vi Sveriges tillgång till kritiska metaller och mineral i en ny geopolitisk verklighet?

När världsläget förändras ställs Europas beroende av metaller och mineral på sin spets. Geopolitiska spänningar, handelskonflikter och ett mer oförutsägbart USA gör att vi inte längre kan ta gamla allianser för givna. Samtidigt kontrolleras en stor del av de kritiska råvarorna vi är beroende av av andra makter – inte minst Kina. Vad händer med Sveriges industriella förmåga i ett läge där importen stryps? Hur påverkas försvarsindustrin av Kinas exportrestriktioner? Är EU:s nya råvarupolitik tillräcklig för att minska sårbarheten – eller krävs ytterligare statliga insatser och beredskapslagring? Svemin anordnade den 25 juni ett seminarium som bestod av bestod av deltagare från myndigheter, politik och industri. Man diskuterar Sveriges och EU:s strategiska vägval i en ny global verklighet – och vad som krävs för att säkra tillgången till metaller när vi behöver dem som mest.
-
Nyheter3 veckor sedan
Mahvie Minerals växlar spår – satsar fullt ut på guld
-
Nyheter4 veckor sedan
Uppgången i oljepriset planade ut under helgen
-
Nyheter4 veckor sedan
Låga elpriser i sommar – men mellersta Sverige får en ökning
-
Nyheter3 veckor sedan
Oljan, guldet och marknadens oroande tystnad
-
Analys3 veckor sedan
A muted price reaction. Market looks relaxed, but it is still on edge waiting for what Iran will do
-
Nyheter3 veckor sedan
Jonas Lindvall är tillbaka med ett nytt oljebolag, Perthro, som ska börsnoteras
-
Analys4 veckor sedan
Very relaxed at USD 75/b. Risk barometer will likely fluctuate to higher levels with Brent into the 80ies or higher coming 2-3 weeks
-
Nyheter3 veckor sedan
Domstolen ger klartecken till Lappland Guldprospektering