Mikael Söderman,
Sverigechef, Nordic Green Energy
I februari rusade spotpriserna. Även priserna på terminskontrakten nära i tid ökade markant. De höga elpriserna berodde främst på väderfenomenet ”plötslig stratosfärisk uppvärmning” som spred låga temperaturer över en stor del av Europa. Det skriver Mikael Söderman, Sverigechef på Nordic Green Energy, och fortsätter nedan.
Spotmarknaden
Det ovanligt kalla vädret i februari orsakade onormalt höga spotpriser för månaden. Priset steg med 24 % jämfört med januari och prisnivån var den högsta sedan november 2016. En anledning till de stigande priserna var att de låga temperaturerna bidrog till hög elproduktion. En annan anledning var en låg vindkraftsproduktion under månaden.
Temperaturerna var som lägst i slutet av månaden samtidigt som elkonsumtionen steg till årets högsta. Under denna period var det låg elproduktion i hela Norden och Svenska kraftnät blev tvungna att aktivera effektreserven.
Terminsmarknaden
Även på terminsmarknaden höjdes elpriserna avsevärt för kontrakten nära i tid. de höga elpriserna berodde också här på det kalla och torra vädret som bidrog till lägre nivåer i vattenmagasinen och därmed försvagade vattenresurser.
Priserna för terminskontrakten längre fram i tiden förändrades däremot inte lika mycket. Kolpriset, som har stor påverkan för kontrakten längre fram i tiden, sjönk något i februari. Anledningen var att det fanns en balans i utbud och efterfrågan på kol under februari.
I slutet på månaden steg dock priserna på utsläppsrätter på grund av ökad efterfrågan. Och den 27 februari godkände EU:s ministerråd formellt en reform för att minska överskottet av utsläppsrätter, något som kommer bidra till ytterligare prisökningar.
Elcertfikatmarknaden
Priserna på elcertifikat steg ytterligare under februari och nådde priser över 100 SEK/MWh. Detta berodde på månadens kalla och nederbördsfattiga väder, relativt lite vind och ett sjunkande överskott på elcertifikat till följd av höjd kvotplikt.
Kyligt väderfenomen bakom högt elpris
I februari ökade elpriserna markant. Detta berodde till stor del av väderfenomenet ”plötslig stratosfärisk uppvärmning” som enligt Fredrik Cronvall, meteorolog på SMHI, innebär att det lågtryck i stratosfären som låser kylan över Arktis försvunnit. På så sätt bryter sig kall luft loss och sprider sig över Europa. Väderfenomenet inträffar endast vintertid och med flera års mellanrum. Men vanligtvis blir konsekvenserna inte så påtagliga som de varit detta året.
