Nyheter
Kina blir världens näst största importör av LNG
Under 2017 blev Kina blir världens näst största importör av LNG, flytande naturgas, sedan landet överträffade Sydkoreas import. Uppgifterna kommer från data från IHS Markit och officiell kinesisk statsstatistik. Den kinesiska importen av LNG uppgick i genomsnitt till 5 miljarder kubikfot per dag (Bcf/d) år 2017. Den kinesiska importen överträffades endast av Japan, vars import under 2017 uppgick till 11 Bcf/d.
Importen av LNG till Kina, som drivs av regeringens politik som syftar till att minska luftföroreningar, ökade med 1,6 Bcf/d, motsvarade 46 procent under 2017. Under december 2017 uppgick Kinas månatliga import till 7,8 Bcf/d.
Kinas import av naturgas har ökat för att möta landets ökade inhemska naturgasförbrukning, som främst drivits av miljöpolitiken. Kina håller på att övergå från koleldad elproduktion till naturgaseldad elproduktion. I de norra provinserna av Kina som traditionellt varit beroende av koluppvärmning på vintern har de kinesiska myndigheterna uppmuntrat till användandet av naturgaseldade pannor istället.

Källa: GIIGNL LNG reports (2013-16), Global Trade Tracker export-import trade statistics (2017) och IHS Markit.
Begränsad lagringskapacitet
Lagringskapaciteten för naturgas i Kina är relativt begränsad, och beräknas endast uppgå till tre procent av landets naturgasförbrukning. Kinas efterfrågan möts därför främst genom naturgasimport, antingen genom rörledning från Centralasien eller genom transporter av LNG. Ökningen av Kinas hushållskonsumtion hanterades av naturgasimport genom pipelines under 2017, men detta till trots uppstod en brist på naturgas i landets norra regioner. Denna brist ledde i sin tur till rekordnivåer av LNG-import under vintern 2017. Sammantaget utgjorde importen av naturgas 40 procent av Kinas 2017 naturgasförsörjning och LNG svarade för mer än hälften av importen.

Källa: IHS Markit, China National Development and Reform Commission, China Customs, National Bureau of Statistics.
14 hamnar tar emot importen
Kina har 17 LNG-importterminaler vid 14 hamnar längs kusten vilka tillsammans har en kombinerad förgasningskapacitet på 7,4 Bcf/d. Under åren mellan 2013 till och med 2016 uppgick kapacitetsutnyttjandet till cirka 50 procent. Under 2017 steg emellertid denna siffra kraftigt, till 69 procent.
Kallare än normalt vinterväder ökade efterfrågan på naturgas. Detta fick LNG-importterminalerna Kinas i norra och centrala kustregionerna att öka kapaciteten med 30 % respektive 20 % i december 2017.
EIA förväntar sig att naturgaskonsumtionen i Kina fortsätter att öka på grund av ekonomiska orsaker, men också på grund av landets miljöpolitik. Import och ökad inhemsk produktion kommer att användas för att möta den växande efterfrågan.
Kinas LNG-importkapacitet förväntas nå 11,2 Bcf/d före 2021, när kapacitetsutökningar vid befintliga terminaler och nya terminaler som för närvarande är under uppbyggnad är färdiga. EIA förväntar sig också att Kinas import av naturgas genom rörledningar kommer att öka, särskilt när rörledningen Power of Siberia från Ryssland tas i bruk i slutet av 2019.
USAs LNG-export till Kina ökade avsevärt 2017. Den steg från 17,2 miljarder år 2016 till 103 miljarder under 2017. Kina svarade därmed för nästan 15 procent av den amerikanska LNG-exporten 2017. Endast Mexiko och Sydkorea var mottagare av större mängder amerikansk naturgas än Kina.
I november 2017 tecknade USA och Kina flera preliminära avtal om amerikansk LNG-export till Kina, inklusive export från Sabine Pass på Gulf Coast of Louisiana, det fullt godkända Delfin LNG-offshore-exportprojektet utanför Louisianas kust och det föreslagna Alaska LNG-projektet.
I februari 2018 tecknade Cheniere Energy och China National Petroleum Corporation två långsiktiga kontrakt för leverans av LNG från Sabine Pass och uppbyggnaden av en ny LNG anläggning nära Corpus Christi, Texas.
Nyheter
Sommarväder skapar prisrally på elbörsen
Det råder speciella förutsättningar på elmarknaden just nu och allt styrs till största delen av vädret. Sol och bitvis god vindkraftsproduktion under maj, i kombination med svag hydrologi och begränsad kärnkraft har lett till stora svängningar i elpriset. Juni inleds liknande och idag tangerar elpriserna nivåer från krisåret 2022. Dock förväntas elpriserna gå ner då kärnkraften ökar.

Juni börjar med höga elpriser och orsakerna är brist på vindkraft, torra väderprognoser och mindre kärnkraft. Prisuppgången i maj var särskilt tydlig i norra Sverige, elområde 1 och 2, och ligger just nu nära en krona per kWh. I elområdena 3 och 4, södra Sverige, blev månadsmedelspotpriset för maj 35–40 procent högre jämfört med april men har rusat idag till nivåer på mellan 130–160 öre/kWh.
– Dagens höga priser visar tydligt på hur snabbt förändrade väderprognoser får genomslag på elpriset. Sommarens väder påverkar även priserna inför hösten och vintern. Ska det bli mer stabila elpriser behövs ett typiskt svenskt sommarväder, dvs. en blandning av regn, vind och sol, snarare än extremvärme och högtryck. Särskilt viktig är nederbörden i Norge och norra Sverige där vattenkraften dominerar, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
Den hydrologiska balansen, dvs. det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är väldigt ansträngt efter en snöfattig vinter. Det stora underskottet håller i sig och är starkt beroende av mer nederbörd i närtid. På grund av pågående revisioner, bland annat Ringhals 3 och Forsmark 2, är elproduktionen från svensk kärnkraft begränsad just nu. Oskarshamn 3 har planerad återstart den 10 juni och Ringhals 4, som för närvarande producerar med halv effekt, går upp till full effekt den 12 juni. Det innebär att den installerade effekten då kommer att stiga från 40 till 60 procent i Sverige.
Det geopolitiska läget är fortsatt ett orosmoment men ryktet om ett fredsförslag har lugnat marknaden något. Gas- och oljepriserna fortsätter att falla och de stigande temperaturerna på kontinenten och den stora andelen solkraft kan ha en stabiliserande effekt.
| Medelspotpris | Elområde 1, Norra Sverige | Elområde 2, Norra Mellansverige | Elområde 3, Södra Mellansverige | Elområde 4, Södra Sverige |
| Maj 2026 | 46,36 öre/kWh | 48,95 öre/kWh | 70,86 öre/kWh | 87,05 öre/kWh |
| Maj 2025 | 14,09 öre/kWh | 15,09 öre/kWh | 42,94 öre/kWh | 60,01 öre/kWh |
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Nyheter
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.




