Nyheter
Kol, råvaran som styr priset på energimarknaden
Priset på kol är av största vikt när det gäller att fastställa priset på många andra råvaror då kol utgör den allra viktigaste källan till elektrisk energi och är ett primärt bränsle för elproduktionen i världen. Nyheter avseende elektrisk energiproduktion och -konsumtion, den globala efterfrågan på kol, konsumtionen av koks från stålverk är exempel på faktorer som styr priset på denna råvara. Priset på kol är av största betydelse för produktionen av stål då det i dag finns underskott på kolreserver hos stålverken som behöver cirka 600 ton kol för att hantera ett ton råstål.
Kol, en kort bakgrund
Grundämnet kol vars latinska namn är carbo har atomnummer 6. Kol är universums fjärde vanligaste grundämne, endast väte, helium och syre är vanligare. Som rent material förekommer detta grundämne i fem olika former, så kallade allotroper:
- Grafit är kol ordnat i lager, där bindningarna i varje lager är mycket starka medan bindningarna mellan lagren är betydligt svagare. Detta gör att grafit används i både blyertspennor och som smörjmedel. Endast ett enkelt lager av grafit kallas grafen, ett ämne forskarna Andre Geim och Konstantin Novoselov utfört experiment med, experiment som belönade dem med Nobelpriset i fysik 2010.
- Grafen är kolatomer formade i ”bollar” eller rör, med ett flertal olika möjliga varianter av båda. Båda har intressanta egenskaper för nanoteknik, bland annat för att rören är extremt hållfasta samtidigt som den elektriska ledningsförmågan varierar mellan olika varianter av dem.
- Diamant som är det hårdaste ämnet människan känner till som förekommer i naturen. Det används därför som skärverktyg och i borrspetsar. Dessutom är den en ädelsten och används ofta i smycken.
- Fullerener är kolatomer formade i ”bollar” eller rör, med ett flertal olika möjliga varianter av båda. Båda har intressanta egenskaper för nanoteknik, bland annat för att rören är extremt hållfasta samtidigt som den elektriska ledningsförmågan varierar mellan olika varianter av dem.
- Amorft kol
Livet vi känner är baserat på grundämnet kol. Av detta skäl kallas alla molekyler, där kol- och väteatomer ingår, för organiska. Icke-organiska ämnen är således de ämnen som innehåller vilket som helst av de över 110 övriga grundämnena, utom både kol och väte samtidigt. Trots detta känner vi idag till fler organiska ämnen än icke-organiska.
Det rena kolets egenskaper och dess användning beskrivs under respektive uppslagsord (se nedan). Grafit, diamant och stenkol bryts i gruvor. Alla allotroper av kol är kemiskt motståndskraftiga, men kan oxideras med syre eller halogener. De flesta sorters stål och järn innehåller några procent kole som då är legerat i järnet och bidrar till järnets hårdhet.
Av de oorganiskta kemiska kolföreningarna kan speciellt nämnas:
- kiselkarbid (SiC) ett mycket hårt syntetiskt ämne som bland annat används som slipmedel,
- koldioxid (CO2) spelar stor biologisk roll, och produceras när levande varelser andas, används för att få piff på läskedrycker och för viss eldsläckning, koldioxid är även en viktig växthusgas
- kolmonoxid (CO) en mycket giftig gas som produceras vid ofullständig förbränning, men som också används för ett stort antal tekniskt/kemiska processer, bland annat nickelframställning,
- karbonater (metall + CO32-) av många former finns i naturen som mineral,
- cyanider (ämne + CN-) är mycket giftiga eftersom de liksom kolmonoxid har förmågan att blockera hem-gruppen i hemoglobin, som därmed förhindras att uppta syre.
Kol är också en beteckning på ett antal bränslen i fast form, med en hög andel av grundämnet kol. Inget av dem utgörs emellertid av grundämnet i ren form, vilket ibland skapar viss begreppsförvirring på svenska. På de flesta andra språk har grundämnet och bränslet olika namn, exempelvis carbon (grundämnet) respektive coal (bränslet) på engelska och Kohlenstoff (grundämnet) respektive Kohle (bränslet) på tyska.
Kol, bränsle i fast form
Kol är en mörkbrun till svart, organisk och brännbar stenliknande råvara som främst består av kol, väte och syre som utvinns från underjorden genom gruvbrytning. Detta sedimentära material används som bränsle och är den primära energikällan i dag. Kol bildades i jordskorpan då växter och djur förstenades i denna. Det är därför som kol också definieras som de förändrade resterna av en förhistorisk vegetation som har konsoliderats och omvandlats med konsekvent effekt av värme och tryck över miljoner år.
Kol spelade också en viktig roll i industriella revolutionen. Kolens betydelse har emellertid minskat sedan oljan upptäcktes, men fortfarande produceras större delen av världens el, cirka 40 procent, med hjälp av kol. Detta fasta bränsle kan omvandlas till gasform eller flytande form av bränslen såsom kolgas, bensin eller diesel. Även koks kommer från kol som används för produktion av stenkolstjära, ammoniak, oljejus etcetera
Reserver, produktion och konsumtion av kol
Det finns uppskattningsvis 909 miljarder ton bevisade kolreserver i omkring 70 länder världen över. De största kolfyndigheterna finns i USA, följt av Ryssland och Kina. Kina är emellertid en betydligt större producent av denna råvara.
Reserver/år är en uppskattad siffra baserad på nuvarande produktionsnivåer samt bevisade reserver och tar inte hänsyn till framtida produktion eller trender. I tabellen nedan framgår endast länder med en årlig produktion överstigande 100 miljoner ton. I jämförande syfte har även samma siffror för den Europeiska Unionen tagits med i sin helhet. Andelarna är baserade på data uttryckt i ton oljeekvivalenter.
Den globala produktionen av kol ligger runt 400 miljoner ton per år och på grund av den nuvarande stigande trenden i produktionen beräknas den uppgå till 7 miljarder ton år 2030. Under de senaste tjugo åren har den globala produktionen av kol ökat med närmare 38 procent.
Asien står för cirka 56 procent av den globala konsumtionen av kol, med Kina som det enskilt största konsumentlandet. Merparten av allt kol konsumeras i anslutning till de platser där den utvinns, endast 18 procent når världsmarknaden. Totalt sett står utvecklingsländerna för den största efterfrågan av kol eftersom de behöver betydligt större mängder energi för att fortsätta sin utveckling.
Den globala världshandeln med kol uppgår till cirka 718 miljoner ton där Australien är den enskilt största aktören. De största kolexporterande länderna är:
Endast länder med en årlig export överstigande 10 miljoner ton redovisas. Större delen av allt kol når världsmarknaderna genom fartygstransporter till havs.
Transport av kol utgör den största kostnaden för kostnaden för kol. Majoriteten av länderna uppfyller sin inhemska efterfrågan genom import av kol. Följande lista visar de största importländerna av kol i världen och deras importuppgifterna för år 2009.
Handel i kolterminer
Den största marknadsplatsen för terminskontrakt på kol är New York Mercantile Exchange (NYMEX) där huvudkontraktet handlas under tickersymbolen QL och prissätts i USD och cent per ton.
Kontraktsspecifikationer
Kontraktstorlek
Ett terminskontrakt på kol på New York Mercantile Exchange avser 1,550 ton kol av typen Central Appalachian (CAPP).
Tick Value
$0,01 (1 ¢) per ton ($15,50 per kontrakt).
Trading Hours
Handeln på NYMEX ClearPort elektroniska handelsplattform pågår nästan dygnet runt, från 7:00 PM på söndagskväll till 2:30 PM fredag eftermiddag, med ett 45-minuter långt handelsuppehåll varje dag mellan 2:30 PM och 3:15 PM, New York Time.
Nymex Cleared Futures och standardiserade OTC Produkter
En betydande andel av all kol handlas emellertid på OTC-marknaden vars handel i huvudsak bygger på
- Central Appalachian Big Sandy barge coal 12.000 Btu/lb
- Central Appalachian CSX rail coal 12.500 Btu/lb
- Powder River Basin 8.800 Btu/lb coal
Även om handeln i dessa tre kontrakt handlas i form av standardiserade kontrakt på den fysiska OTC-marknaden så handlas de också enligt de kontraktsregler och den kreditgaranti som gäller för NYMEX.
Central Appalachian Big Sandy är ett fysiskt terminskontrakt till skillnad från Central Appalachian CSX och Powder River Basin som är finansiella produkter som kontantavräknas mot Platts OTC Monthly Broker Index. Alla dessa tre kolprodukter som handlas på OTC-marknaden handlas i Nymex Clearport system.
Följande tabell innehåller kolprodukter och deras standardiserade egenskaper som handeln gäller för den fysiska OTC kolmarknaden.
Nyheter
Kriget i Iran skapar en gödselkris som vi inte har sett tidigare
Kriget med Iran har fått oljepriserna att skjuta i höjden. Men det driver också upp kostnaderna för alla typer av kemikalier, inklusive gödningsmedel som urea, ammoniak och andra kväveprodukter som är nödvändiga för livsmedelsproduktion. Allt detta sker vid den värsta möjliga tidpunkten – strax före vårens sådd, när gödningsmedel behövs som mest. Och även om jordbrukarna har sett högre spotpriser på exempelvis urea tidigare, särskilt 2022, finns det redan tecken på att denna kris kan bli värre. Så hur tillverkas egentligen gödselmedel? Och vad innebär högre gödselmedelskostnader för jordbrukarna och för livsmedelspriserna? I det här avsnittet av Odd Lots-podden gästar Alexis Maxwell, senioranalytiker på Bloomberg Intelligences jordbruksteam, för att berätta mer.
Urea görs av naturgas och produceras där det finns billig sådan, och sedan fraktas urean till världens bönder. För att sätta betydelsen av gödsel i relation till något, så lyfter Maxvell fram att jorden har omkring 7 miljarder människor och utan gödsel skulle jorden sannolikt kunna klara att försörja bara 4 miljarder människor.
Nyheter
Bjarne Schieldrop, Iran backar inte, konflikten och högt oljepris fortsätter
Oljeanalytikern Bjarne Schieldrop beskriver i en intervju med Dagens industri en snabbt förvärrad situation i Mellanöstern där Irans agerande i Hormuzsundet driver upp oljepriserna och skapar global osäkerhet. Han menar att Iran, som redan är hårt pressat och delvis söndertrasat av konflikter, inte kommer att ge upp sitt främsta maktmedel, kontrollen över oljan och sundet. Detta gör att kriget och störningarna i oljehandeln sannolikt fortsätter. ”Det enda makten de har kvar, det är oljan och Hormuzsundet.”
Läget i Hormuzsundet och Irans strategi
Iran upplever sig ha ett strategiskt övertag genom kontrollen över Hormuzsundet, där omkring 20 procent av världens oljeproduktion passerar. En full eller delvis stängning får omedelbara effekter på Asien, som är starkt beroende av olja från Mellanöstern. ”Asien känner omedelbart effekten av det här.”
Iran använder denna position för att sätta press på USA och president Trump, som är känslig för stigande bensinpriser inför kommande val.
Effekter på oljepriset och globala lager
Den globala oljeproduktionen har fallit med cirka 20 procent. Enligt Schieldrop hade priset kunnat rusa till 500 dollar per fat om inte världen haft stora kommersiella lager att luta sig mot. ”Vi lever fortsatt på buffrene.”
USA har dessutom öppnat för att köpa tidigare sanktionerad rysk och iransk olja för att dämpa prisuppgången. Samtidigt förbereder sig G7-länderna på att släppa olja från sina strategiska reserver om situationen förvärras.
Begränsade möjligheter att skydda sjöfarten
Trump har talat om att skydda fartygstrafiken genom militära eskorter och försäkringsstöd, men Schieldrop är skeptisk. USA vill undvika risken att amerikanska soldater dödas i Hormuzsundet, vilket skulle bli en politisk katastrof. ”Det är inget mediaevent han har bjudit in oss att se.”
Iran behöver inte ens stänga sundet helt, attacker mot enstaka tankfartyg eller drönarattacker räcker för att störa flödet.
Asiens utsatthet och den globala logistikkedjan
Olje- och bränslelogistiken är ett komplext globalt system med långa transporttider. Stängningen av Hormuzsundet har redan lett till bränslebrist i delar av Asien och Mellanöstern. ”Det är en lång, komplex logistik som nu är bruten sönder.”
Historiskt klarar världen ungefär en månad av stora störningar genom att tömma lager – därefter riskerar priserna att explodera.
Risk för attacker mot iransk oljeinfrastruktur
USA och Israel har antytt att de kan slå till mot en strategisk ö där Irans oljeexport koncentreras. En attack skulle kunna förändra hela marknaden. Schieldrop menar att Israel sannolikt vill slå ut Irans förmåga att producera och exportera olja helt, medan USA främst vill förstöra vapensystem. ”Israel vill ödelegge allt som heter kapitalutstyr i Iran.”
En sådan attack skulle få långvariga effekter på oljepriset, även för 2027 och 2028.
Det avgörande framåt
Det viktigaste att bevaka nu är om Irans produktionsanläggningar, exempelvis på Kharg Island, blir attackerade. Om Iran förlorar sin exportförmåga kan landet i gengäld försöka stoppa andra länders export genom Hormuzsundet. ”Hvis Iran ikke har möjligheten til å producere og exportere olje, så har heller ikke Iran någon motivasjon til å tillåte andre länder att exportera olje ut ur hormonstredet.”
Nyheter
Studsvik förvärvar Kärnfull Next för att börja utveckla reaktorprojekt
Studsvik och Kärnfull Next har sedan tidigare ett nära samarbete, men idag meddelade Studsvik att man tar steget fullt ut och köper Kärnfull Next. Det utökar Studsviks affär, från att tillhandahålla tekniska tjänster för befintlig kärnkraft till att även utveckla nya reaktorprojekt. Med affären så tar Kärnfall Nexts grundare även plats i Studsviks koncernledning.
Studsvik har i decennier haft en global roll inom den tekniska infrastrukturen kring kärnkraft. Bolaget levererar bland annat bränsle- och materialprovning, analysprogramvara för reaktorer samt tjänster inom hantering av radioaktivt avfall till reaktoroperatörer och teknikutvecklare världen över.
Bolagets unika ställning i den nukleära industrin går tillbaka till den svenska kärnkraftens tidiga utveckling. Sverige utvecklade unika laboratorier och tekniska kompetens, dessa verksamheter kommersialiserades senare i stället för att stanna i statlig regi. Idag driver Studsvik en av världens få privatägda miljöer för kärnteknisk forskning och utveckling, och arbetar med reaktoroperatörer, teknikutvecklare och forskningsorganisationer inom den globala kärnkraftsindustrin.
Genom köpet av Kärnfull Next breddar Studsvik nu sin verksamhet till utveckling av nya reaktorprojekt. Kärnfull Next arbetar teknikneutralt med utveckling av projekt för små modulära reaktorer, SMR, och har byggt relationer med reaktorleverantörer, kommuner, investerare och beslutsfattare i takt med att Sverige förbereder sig för en ny generation kärnkraftsprojekt.
Vad Studsvik betalar
Studsvik betalar 6,5 miljoner euro för Kärnfull Next på kassa- och skuldfri basis, till vilket det etappvis kan tillkomma ytterligare 2 miljoner euro fram till 2029. Därutöver finns prestationsbaserade tilläggsköpeskillingar på upp till cirka 14 miljoner euro, kopplade till framgångsrik utveckling och försäljning av projektbolag.
-
Nyheter4 veckor sedanLappland Guldprospektering säkrar kapital för en påskyndad tidsplan
-
Nyheter3 veckor sedan1,5 timmar om varför guld och silver kommer att fortsätta att gå upp i pris
-
Nyheter4 veckor sedanEtt samtal om ädelmetaller ur ett längre perspektiv
-
Analys4 veckor sedanBrent above USD 71: Options skew and geopolitics argue against short positioning
-
Nyheter3 veckor sedanRekorddyr februari i norr, fortsatt höga elpriser i mars
-
Nyheter3 veckor sedanDatacenter på 300 MW byggs i Långsele
-
Nyheter2 veckor sedanChristian Kopfer kommenterar läget på oljemarknaden och Anders Wennberg halvmetallen antimon
-
Nyheter3 veckor sedanVärldens största batterisystem ska byggas i Minnesota, på massiva 30 gigawattimmar








