Nyheter
Kol, råvaran som styr priset på energimarknaden
Priset på kol är av största vikt när det gäller att fastställa priset på många andra råvaror då kol utgör den allra viktigaste källan till elektrisk energi och är ett primärt bränsle för elproduktionen i världen. Nyheter avseende elektrisk energiproduktion och -konsumtion, den globala efterfrågan på kol, konsumtionen av koks från stålverk är exempel på faktorer som styr priset på denna råvara. Priset på kol är av största betydelse för produktionen av stål då det i dag finns underskott på kolreserver hos stålverken som behöver cirka 600 ton kol för att hantera ett ton råstål.
Kol, en kort bakgrund
Grundämnet kol vars latinska namn är carbo har atomnummer 6. Kol är universums fjärde vanligaste grundämne, endast väte, helium och syre är vanligare. Som rent material förekommer detta grundämne i fem olika former, så kallade allotroper:
- Grafit är kol ordnat i lager, där bindningarna i varje lager är mycket starka medan bindningarna mellan lagren är betydligt svagare. Detta gör att grafit används i både blyertspennor och som smörjmedel. Endast ett enkelt lager av grafit kallas grafen, ett ämne forskarna Andre Geim och Konstantin Novoselov utfört experiment med, experiment som belönade dem med Nobelpriset i fysik 2010.
- Grafen är kolatomer formade i ”bollar” eller rör, med ett flertal olika möjliga varianter av båda. Båda har intressanta egenskaper för nanoteknik, bland annat för att rören är extremt hållfasta samtidigt som den elektriska ledningsförmågan varierar mellan olika varianter av dem.
- Diamant som är det hårdaste ämnet människan känner till som förekommer i naturen. Det används därför som skärverktyg och i borrspetsar. Dessutom är den en ädelsten och används ofta i smycken.
- Fullerener är kolatomer formade i ”bollar” eller rör, med ett flertal olika möjliga varianter av båda. Båda har intressanta egenskaper för nanoteknik, bland annat för att rören är extremt hållfasta samtidigt som den elektriska ledningsförmågan varierar mellan olika varianter av dem.
- Amorft kol
Livet vi känner är baserat på grundämnet kol. Av detta skäl kallas alla molekyler, där kol- och väteatomer ingår, för organiska. Icke-organiska ämnen är således de ämnen som innehåller vilket som helst av de över 110 övriga grundämnena, utom både kol och väte samtidigt. Trots detta känner vi idag till fler organiska ämnen än icke-organiska.
Det rena kolets egenskaper och dess användning beskrivs under respektive uppslagsord (se nedan). Grafit, diamant och stenkol bryts i gruvor. Alla allotroper av kol är kemiskt motståndskraftiga, men kan oxideras med syre eller halogener. De flesta sorters stål och järn innehåller några procent kole som då är legerat i järnet och bidrar till järnets hårdhet.
Av de oorganiskta kemiska kolföreningarna kan speciellt nämnas:
- kiselkarbid (SiC) ett mycket hårt syntetiskt ämne som bland annat används som slipmedel,
- koldioxid (CO2) spelar stor biologisk roll, och produceras när levande varelser andas, används för att få piff på läskedrycker och för viss eldsläckning, koldioxid är även en viktig växthusgas
- kolmonoxid (CO) en mycket giftig gas som produceras vid ofullständig förbränning, men som också används för ett stort antal tekniskt/kemiska processer, bland annat nickelframställning,
- karbonater (metall + CO32-) av många former finns i naturen som mineral,
- cyanider (ämne + CN-) är mycket giftiga eftersom de liksom kolmonoxid har förmågan att blockera hem-gruppen i hemoglobin, som därmed förhindras att uppta syre.
Kol är också en beteckning på ett antal bränslen i fast form, med en hög andel av grundämnet kol. Inget av dem utgörs emellertid av grundämnet i ren form, vilket ibland skapar viss begreppsförvirring på svenska. På de flesta andra språk har grundämnet och bränslet olika namn, exempelvis carbon (grundämnet) respektive coal (bränslet) på engelska och Kohlenstoff (grundämnet) respektive Kohle (bränslet) på tyska.
Kol, bränsle i fast form
Kol är en mörkbrun till svart, organisk och brännbar stenliknande råvara som främst består av kol, väte och syre som utvinns från underjorden genom gruvbrytning. Detta sedimentära material används som bränsle och är den primära energikällan i dag. Kol bildades i jordskorpan då växter och djur förstenades i denna. Det är därför som kol också definieras som de förändrade resterna av en förhistorisk vegetation som har konsoliderats och omvandlats med konsekvent effekt av värme och tryck över miljoner år.
Kol spelade också en viktig roll i industriella revolutionen. Kolens betydelse har emellertid minskat sedan oljan upptäcktes, men fortfarande produceras större delen av världens el, cirka 40 procent, med hjälp av kol. Detta fasta bränsle kan omvandlas till gasform eller flytande form av bränslen såsom kolgas, bensin eller diesel. Även koks kommer från kol som används för produktion av stenkolstjära, ammoniak, oljejus etcetera
Reserver, produktion och konsumtion av kol
Det finns uppskattningsvis 909 miljarder ton bevisade kolreserver i omkring 70 länder världen över. De största kolfyndigheterna finns i USA, följt av Ryssland och Kina. Kina är emellertid en betydligt större producent av denna råvara.
Reserver/år är en uppskattad siffra baserad på nuvarande produktionsnivåer samt bevisade reserver och tar inte hänsyn till framtida produktion eller trender. I tabellen nedan framgår endast länder med en årlig produktion överstigande 100 miljoner ton. I jämförande syfte har även samma siffror för den Europeiska Unionen tagits med i sin helhet. Andelarna är baserade på data uttryckt i ton oljeekvivalenter.
Den globala produktionen av kol ligger runt 400 miljoner ton per år och på grund av den nuvarande stigande trenden i produktionen beräknas den uppgå till 7 miljarder ton år 2030. Under de senaste tjugo åren har den globala produktionen av kol ökat med närmare 38 procent.
Asien står för cirka 56 procent av den globala konsumtionen av kol, med Kina som det enskilt största konsumentlandet. Merparten av allt kol konsumeras i anslutning till de platser där den utvinns, endast 18 procent når världsmarknaden. Totalt sett står utvecklingsländerna för den största efterfrågan av kol eftersom de behöver betydligt större mängder energi för att fortsätta sin utveckling.
Den globala världshandeln med kol uppgår till cirka 718 miljoner ton där Australien är den enskilt största aktören. De största kolexporterande länderna är:
Endast länder med en årlig export överstigande 10 miljoner ton redovisas. Större delen av allt kol når världsmarknaderna genom fartygstransporter till havs.
Transport av kol utgör den största kostnaden för kostnaden för kol. Majoriteten av länderna uppfyller sin inhemska efterfrågan genom import av kol. Följande lista visar de största importländerna av kol i världen och deras importuppgifterna för år 2009.
Handel i kolterminer
Den största marknadsplatsen för terminskontrakt på kol är New York Mercantile Exchange (NYMEX) där huvudkontraktet handlas under tickersymbolen QL och prissätts i USD och cent per ton.
Kontraktsspecifikationer
Kontraktstorlek
Ett terminskontrakt på kol på New York Mercantile Exchange avser 1,550 ton kol av typen Central Appalachian (CAPP).
Tick Value
$0,01 (1 ¢) per ton ($15,50 per kontrakt).
Trading Hours
Handeln på NYMEX ClearPort elektroniska handelsplattform pågår nästan dygnet runt, från 7:00 PM på söndagskväll till 2:30 PM fredag eftermiddag, med ett 45-minuter långt handelsuppehåll varje dag mellan 2:30 PM och 3:15 PM, New York Time.
Nymex Cleared Futures och standardiserade OTC Produkter
En betydande andel av all kol handlas emellertid på OTC-marknaden vars handel i huvudsak bygger på
- Central Appalachian Big Sandy barge coal 12.000 Btu/lb
- Central Appalachian CSX rail coal 12.500 Btu/lb
- Powder River Basin 8.800 Btu/lb coal
Även om handeln i dessa tre kontrakt handlas i form av standardiserade kontrakt på den fysiska OTC-marknaden så handlas de också enligt de kontraktsregler och den kreditgaranti som gäller för NYMEX.
Central Appalachian Big Sandy är ett fysiskt terminskontrakt till skillnad från Central Appalachian CSX och Powder River Basin som är finansiella produkter som kontantavräknas mot Platts OTC Monthly Broker Index. Alla dessa tre kolprodukter som handlas på OTC-marknaden handlas i Nymex Clearport system.
Följande tabell innehåller kolprodukter och deras standardiserade egenskaper som handeln gäller för den fysiska OTC kolmarknaden.
Nyheter
Vattenfalls och Industrikrafts kärnkraftsbolag Videberg Kraft har valt Rolls-Royce SMR
Vattenfall har utvärderat ett 70-tal alternativ för ny kärnkaft och till slut stod valet mellan BWRX-300 från GE Vernova Hitachi och en SMR från brittiska Rolls-Royce. Idag meddelade Vattenfall att man har valt Rolls-Royce och deras SMR på 470 MW.
Det är Vattenfalls och Industrikrafts kärnkraftsbolag Videberg Kraft som ska bygga tre nya SMR-reaktorer på Väröhalvön, intill Ringhals.
Reaktorerna kommer att byggas i serie och den första är planerad att stå klar i mitten av 2030-talet.
Det finns en tydlig logik i att bygga i serie i stället för parallellt. Västvärlden har tappat en stor del av sin förmåga att bygga kärnkraft, eftersom man upphört att bygga och personerna med erfarenhet har gått i pension eller lämnat jordelivet helt och hållet. Varje ny reaktor som nu byggs kommer att vara billigare än den föregående, i takt med erfarenheten och leveranskedjorna byggs upp igen. Rimligtvis kommer också den erfarenhet som nu kommer att byggas upp kring den aktuella SMR-modellen att delas med hela kontinenten så att inte varje land börjar helt från grunden. När det gäller leveranskedjor så kan vi redan se hur de byggs upp över hela västvärlden, där exempelvis svenska Alleima redan levererar stålkonstruktioner till amerikanska kärnkraftsbolag.
– Vi tar nu ett stort steg framåt tillsammans med Industrikraft och Videberg Kraft AB på resan mot ny kärnkraft i Sverige, för första gången på mer än 40 år. Ny kärnkraft är en viktig del av det svenska energisystemet och kommer att stödja industrins omställning och därmed stärka Sveriges långsiktiga konkurrenskraft, säger Anna Borg, styrelseledamot i Videberg Kraft och VD och koncernchef för Vattenfall.
Rolls-Royce SMR erbjuder ett industrialiserat koncept som bygger på beprövad tryckvattenreaktorteknik (PWR), samma typ av teknik som används vid Ringhals i dag. Det är inte en lika spännande lösning som flera av de andra alternativen, men genom att använda en grundteknik som har många årtionden av användning så förväntas det hela bli enklare.
SMR-konceptet innebär att byggnationen, inklusive montering, sker i en industrialiserad och kontrollerad miljö, vilket minskar risken för förseningar på plats.
– Vi är mycket glada över att kunna meddela att Rolls-Royce SMR har valts av Videberg Kraft. Vår samlade bedömning är att de erbjuder de starkaste förutsättningarna för att leverera ett framgångsrikt projekt. Detta har varit en mycket grundlig process, som också har granskats av en oberoende part. Vattenfall kommer att fortsätta ge vårt fulla stöd i det fortsatta arbetet, säger Martin Darelius, tillförordnad chef för ny kärnkraft på Vattenfall.
Storbritannien och Tjeckien
I april undertecknade Rolls-Royce SMR ett kontrakt med Great British Energy – Nuclear för att påbörja platsanpassad design och genomförande av Storbritanniens första SMR:er, initialt bestående av tre enheter vid Wylfa i norra Wales.
Ett så kallat Early Works-kontrakt med ČEZ har också ingåtts för att driva fram licensiering, tillståndsprocesser och platsanpassad design för etablering vid Temelín-anläggningen i Tjeckien.
Nyheter
Sommarväder skapar prisrally på elbörsen
Det råder speciella förutsättningar på elmarknaden just nu och allt styrs till största delen av vädret. Sol och bitvis god vindkraftsproduktion under maj, i kombination med svag hydrologi och begränsad kärnkraft har lett till stora svängningar i elpriset. Juni inleds liknande och idag tangerar elpriserna nivåer från krisåret 2022. Dock förväntas elpriserna gå ner då kärnkraften ökar.

Juni börjar med höga elpriser och orsakerna är brist på vindkraft, torra väderprognoser och mindre kärnkraft. Prisuppgången i maj var särskilt tydlig i norra Sverige, elområde 1 och 2, och ligger just nu nära en krona per kWh. I elområdena 3 och 4, södra Sverige, blev månadsmedelspotpriset för maj 35–40 procent högre jämfört med april men har rusat idag till nivåer på mellan 130–160 öre/kWh.
– Dagens höga priser visar tydligt på hur snabbt förändrade väderprognoser får genomslag på elpriset. Sommarens väder påverkar även priserna inför hösten och vintern. Ska det bli mer stabila elpriser behövs ett typiskt svenskt sommarväder, dvs. en blandning av regn, vind och sol, snarare än extremvärme och högtryck. Särskilt viktig är nederbörden i Norge och norra Sverige där vattenkraften dominerar, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
Den hydrologiska balansen, dvs. det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är väldigt ansträngt efter en snöfattig vinter. Det stora underskottet håller i sig och är starkt beroende av mer nederbörd i närtid. På grund av pågående revisioner, bland annat Ringhals 3 och Forsmark 2, är elproduktionen från svensk kärnkraft begränsad just nu. Oskarshamn 3 har planerad återstart den 10 juni och Ringhals 4, som för närvarande producerar med halv effekt, går upp till full effekt den 12 juni. Det innebär att den installerade effekten då kommer att stiga från 40 till 60 procent i Sverige.
Det geopolitiska läget är fortsatt ett orosmoment men ryktet om ett fredsförslag har lugnat marknaden något. Gas- och oljepriserna fortsätter att falla och de stigande temperaturerna på kontinenten och den stora andelen solkraft kan ha en stabiliserande effekt.
| Medelspotpris | Elområde 1, Norra Sverige | Elområde 2, Norra Mellansverige | Elområde 3, Södra Mellansverige | Elområde 4, Södra Sverige |
| Maj 2026 | 46,36 öre/kWh | 48,95 öre/kWh | 70,86 öre/kWh | 87,05 öre/kWh |
| Maj 2025 | 14,09 öre/kWh | 15,09 öre/kWh | 42,94 öre/kWh | 60,01 öre/kWh |
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
-
Analys4 veckor sedanOil product price pain is set to rise as the Strait of Hormuz stays closed into summer
-
Nyheter2 veckor sedanSommarväder skapar prisrally på elbörsen
-
Nyheter2 dagar sedanVattenfalls och Industrikrafts kärnkraftsbolag Videberg Kraft har valt Rolls-Royce SMR
-
Analys2 dagar sedanSelling down on a ”deal”








