Följ oss

Nyheter

Kol, råvaran som styr priset på energimarknaden

Publicerat

den

Kol - Energi som styr priset på energimarknadenPriset på kol är av största vikt när det gäller att fastställa priset på många andra råvaror då kol utgör den allra viktigaste källan till elektrisk energi och är ett primärt bränsle för elproduktionen i världen. Nyheter avseende elektrisk energiproduktion och -konsumtion, den globala efterfrågan på kol, konsumtionen av koks från stålverk är exempel på faktorer som styr priset på denna råvara. Priset på kol är av största betydelse för produktionen av stål då det i dag finns underskott på kolreserver hos stålverken som behöver cirka 600 ton kol för att hantera ett ton råstål.

Kol, en kort bakgrund

Grundämnet kol vars latinska namn är carbo har atomnummer 6. Kol är universums fjärde vanligaste grundämne, endast väte, helium och syre är vanligare. Som rent material förekommer detta grundämne i fem olika former, så kallade allotroper:

  • Grafit är kol ordnat i lager, där bindningarna i varje lager är mycket starka medan bindningarna mellan lagren är betydligt svagare. Detta gör att grafit används i både blyertspennor och som smörjmedel. Endast ett enkelt lager av grafit kallas grafen, ett ämne forskarna Andre Geim och Konstantin Novoselov utfört experiment med, experiment som belönade dem med Nobelpriset i fysik 2010.
  • Grafen är kolatomer formade i ”bollar” eller rör, med ett flertal olika möjliga varianter av båda. Båda har intressanta egenskaper för nanoteknik, bland annat för att rören är extremt hållfasta samtidigt som den elektriska ledningsförmågan varierar mellan olika varianter av dem.
  • Diamant som är det hårdaste ämnet människan känner till som förekommer i naturen. Det används därför som skärverktyg och i borrspetsar. Dessutom är den en ädelsten och används ofta i smycken.
  • Fullerener är kolatomer formade i ”bollar” eller rör, med ett flertal olika möjliga varianter av båda. Båda har intressanta egenskaper för nanoteknik, bland annat för att rören är extremt hållfasta samtidigt som den elektriska ledningsförmågan varierar mellan olika varianter av dem.
  • Amorft kol

Livet vi känner är baserat på grundämnet kol. Av detta skäl kallas alla molekyler, där kol- och väteatomer ingår, för organiska. Icke-organiska ämnen är således de ämnen som innehåller vilket som helst av de över 110 övriga grundämnena, utom både kol och väte samtidigt. Trots detta känner vi idag till fler organiska ämnen än icke-organiska.

Det rena kolets egenskaper och dess användning beskrivs under respektive uppslagsord (se nedan). Grafit, diamant och stenkol bryts i gruvor. Alla allotroper av kol är kemiskt motståndskraftiga, men kan oxideras med syre eller halogener. De flesta sorters stål och järn innehåller några procent kole som då är legerat i järnet och bidrar till järnets hårdhet.

Av de oorganiskta kemiska kolföreningarna kan speciellt nämnas:

  • kiselkarbid (SiC) ett mycket hårt syntetiskt ämne som bland annat används som slipmedel,
  • koldioxid (CO2) spelar stor biologisk roll, och produceras när levande varelser andas, används för att få piff på läskedrycker och för viss eldsläckning, koldioxid är även en viktig växthusgas
  • kolmonoxid (CO) en mycket giftig gas som produceras vid ofullständig förbränning, men som också används för ett stort antal tekniskt/kemiska processer, bland annat nickelframställning,
  • karbonater (metall + CO32-) av många former finns i naturen som mineral,
  • cyanider (ämne + CN-) är mycket giftiga eftersom de liksom kolmonoxid har förmågan att blockera hem-gruppen i hemoglobin, som därmed förhindras att uppta syre.

Kol är också en beteckning på ett antal bränslen i fast form, med en hög andel av grundämnet kol. Inget av dem utgörs emellertid av grundämnet i ren form, vilket ibland skapar viss begreppsförvirring på svenska. På de flesta andra språk har grundämnet och bränslet olika namn, exempelvis carbon (grundämnet) respektive coal (bränslet) på engelska och Kohlenstoff (grundämnet) respektive Kohle (bränslet) på tyska.

Kol, bränsle i fast form

Förekomster av kol globalt - Karta

Förekomster av kol globalt

Kol är en mörkbrun till svart, organisk och brännbar stenliknande råvara som främst består av kol, väte och syre som utvinns från underjorden genom gruvbrytning. Detta sedimentära material används som bränsle och är den primära energikällan i dag. Kol bildades i jordskorpan då växter och djur förstenades i denna. Det är därför som kol också definieras som de förändrade resterna av en förhistorisk vegetation som har konsoliderats och omvandlats med konsekvent effekt av värme och tryck över miljoner år.

Kol spelade också en viktig roll i industriella revolutionen. Kolens betydelse har emellertid minskat sedan oljan upptäcktes, men fortfarande produceras större delen av världens el, cirka 40 procent, med hjälp av kol. Detta fasta bränsle kan omvandlas till gasform eller flytande form av bränslen såsom kolgas, bensin eller diesel. Även koks kommer från kol som används för produktion av stenkolstjära, ammoniak, oljejus etcetera

Reserver, produktion och konsumtion av kol

Det finns uppskattningsvis 909 miljarder ton bevisade kolreserver i omkring 70 länder världen över. De största kolfyndigheterna finns i USA, följt av Ryssland och Kina. Kina är emellertid en betydligt större producent av denna råvara.

Bevisade, utvinningsbara kolreserver 2008 i miljoner ton (teragrams)

Bevisade, utvinningsbara kolreserver 2008 i miljoner ton (teragrams)

Reserver/år är en uppskattad siffra baserad på nuvarande produktionsnivåer samt bevisade reserver och tar inte hänsyn till framtida produktion eller trender. I tabellen nedan framgår endast länder med en årlig produktion överstigande 100 miljoner ton. I jämförande syfte har även samma siffror för den Europeiska Unionen tagits med i sin helhet. Andelarna är baserade på data uttryckt i ton oljeekvivalenter.

Den globala produktionen av kol ligger runt 400 miljoner ton per år och på grund av den nuvarande stigande trenden i produktionen beräknas den uppgå till 7 miljarder ton år 2030. Under de senaste tjugo åren har den globala produktionen av kol ökat med närmare 38 procent.

Tabell över kolproduktion per land

Asien står för cirka 56 procent av den globala konsumtionen av kol, med Kina som det enskilt största konsumentlandet. Merparten av allt kol konsumeras i anslutning till de platser där den utvinns, endast 18 procent når världsmarknaden. Totalt sett står utvecklingsländerna för den största efterfrågan av kol eftersom de behöver betydligt större mängder energi för att fortsätta sin utveckling.

Den globala världshandeln med kol uppgår till cirka 718 miljoner ton där Australien är den enskilt största aktören. De största kolexporterande länderna är:

Export av kol fördelat på land och år (miljoner ton)

Endast länder med en årlig export överstigande 10 miljoner ton redovisas. Större delen av allt kol når världsmarknaderna genom fartygstransporter till havs.

Transport av kol utgör den största kostnaden för kostnaden för kol. Majoriteten av länderna uppfyller sin inhemska efterfrågan genom import av kol. Följande lista visar de största importländerna av kol i världen och deras importuppgifterna för år 2009.

Import av kol i miljoner ton fördelat på land och år

Handel i kolterminer

Den största marknadsplatsen för terminskontrakt på kol är New York Mercantile Exchange (NYMEX) där huvudkontraktet handlas under tickersymbolen QL och prissätts i USD och cent per ton.

Kontraktsspecifikationer

Kontraktstorlek

Ett terminskontrakt på kol på New York Mercantile Exchange avser 1,550 ton kol av typen Central Appalachian (CAPP).

Tick Value

$0,01 (1 ¢) per ton ($15,50 per kontrakt).

Trading Hours

Handeln på NYMEX ClearPort elektroniska handelsplattform pågår nästan dygnet runt, från 7:00 PM på söndagskväll till 2:30 PM fredag eftermiddag, med ett 45-minuter långt handelsuppehåll varje dag mellan 2:30 PM och 3:15 PM, New York Time.

Nymex Cleared Futures och standardiserade OTC Produkter

En betydande andel av all kol handlas emellertid på OTC-marknaden vars handel i huvudsak bygger på

  • Central Appalachian Big Sandy barge coal 12.000 Btu/lb
  • Central Appalachian CSX rail coal 12.500 Btu/lb
  • Powder River Basin 8.800 Btu/lb coal

Även om handeln i dessa tre kontrakt handlas i form av standardiserade kontrakt på den fysiska OTC-marknaden så handlas de också enligt de kontraktsregler och den kreditgaranti som gäller för NYMEX.

Central Appalachian Big Sandy är ett fysiskt terminskontrakt till skillnad från Central Appalachian CSX och Powder River Basin som är finansiella produkter som kontantavräknas mot Platts OTC Monthly Broker Index. Alla dessa tre kolprodukter som handlas på OTC-marknaden handlas i Nymex Clearport system.

Följande tabell innehåller kolprodukter och deras standardiserade egenskaper som handeln gäller för den fysiska OTC kolmarknaden.

Specifikationer för kontrakt på kol

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Sandvik vinner större order på gruvautomation från Codelco

Publicerat

den

Sandvik LH307, AutoMine UG

Sandvik har erhållit en större order från världens största kopparproducent Codelco avseende leverans av AutoMine automationssystem för lastare och gruvtruckar, som ska användas i det nya Andesita-projektet vid El Teniente-gruvan i Chile. Ordern är värd cirka 300 miljoner kronor och har bokats i det första kvartalet 2024.

Enligt det nya avtalet, som följer på flera order på automationslösningar från Codelco under 2023, så ska Sandvik implementera ett avancerat automationssystem och leverera en ny automatiserad lastare av modell Toro LH621i under 2024.

— Vi är väldigt glada över att kunna expandera vårt partnerskap med Codelco. Vi ser fram emot att leverera våra ledande gruvautomationslösningar till det nya Andesita-projektet och därigenom bidra till förbättrad säkerhet, effektivitet och produktivitet i driften, säger Mats Eriksson, affärsområdeschef för Sandvik Mining and Rock Solutions.

Fortsätt läsa

Nyheter

Våren inleds med lägre elpriser

Publicerat

den

Elledning

Mycket blåst, milt väder och minskad elkonsumtion bidrog till en halvering av elpriset i februari jämfört med i januari. Mars inleds med god tillgång på energi i hela landet. Vintervädret är inte över och nu startar dessutom de årliga underhållen vid kärnkraftverken, först i Finland, vilket kan komma att påverka elpriserna uppåt igen.

Jonas Stenbeck på Vattenfall
Jonas Stenbeck, Vattenfall

Elpriserna på den nordiska elbörsen Nord Pool (utan påslag och exklusive moms) landade för februari på cirka 44,8 – 55,4 öre/kWh i alla elområden. De tidigare stora prisskillnaderna mellan elområdena har minskat betydligt tack vare att överföringskapaciteten är god, så den el som efterfrågas kan distribueras mellan norra och södra Sverige.

– Vi närmar oss slutet av vintern och mars månad kan bjuda på överraskningar vädermässigt, men det är ett bra produktionsläge i Norden vilket lugnar marknaden. I Sverige är vi också fortsatt bra på att hålla nere vår elförbrukning vilket bidragit till lägre elpriser, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning Norden.

Månadsmedel för spotpriser på elektricitet på Nordpool åren 2022-2024

I början av februari stod vindkraften vissa timmar för mer än hälften av den totala produktionen vilket bidrog till timmar med negativa priser. Den nordiska vattenkraften ger fortsatt hög effekt och den hydrologiska balansen, måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten, ligger på normal nivå. Kärnkraftverket Olkiluoto 3 i Finland, med en installerad kapacitet på ungefär 1600 MW, startar sin årliga revision den 2 mars och kopplas bort från elnätet. Det kan påverka elpriserna även i Sverige.

Elpriser per elområde
Fortsätt läsa

Nyheter

Jäst och tångflugor kan ersätta fiskmjöl i foder till odlad lax

Publicerat

den

Två laxbitar

Tångflugor och marin jäst som odlas på biprodukter från matindustrin kan användas i foder till odlad lax. Genom att ersätta fiskmjöl och sojabönor kan det skapas en mer hållbar och cirkulär matproduktion, enligt en avhandling från Göteborgs universitet.

Mat från vattenbruk, som till exempel odlad fisk, är den snabbast växande sektorn i matindustrin. En viktig anledning är att det är näringsriktig och proteinrik mat som generellt sett är mer hållbart producerad än protein från landlevande djur.

Men odlingen av fisk har också sina utmaningar och det är fiskfodret som är mest problematiskt. Laxfiskarnas foder står i dag för ungefär hälften av odlingarnas klimatavtryck och utgör även hälften av produktionskostnaden. Genom att studera alternativa och mer hållbara ingredienser i fiskfodret hoppas forskare vid Göteborgs universitet kunna göra vattenbruket ännu mer hållbart.

I en ny avhandling lanseras tångflugornas larver och odlad marin jäst som bra alternativ till fiskmjöl och sojabönor i fodret. Det är två råvaror som kan odlas på biprodukter från den marina livsmedelsindustrin, som annars skulle slängas. Fluglarver och marin jäst har över 50 procent högkvalitativa proteiner och höga halter av nyttiga omega 3-fettsyror som fisken behöver för att växa och må bra, vilket i slutänden också ger ett nyttigt livsmedel.

Aktiverar fiskens immunsystem

– Både fluglarverna och jästen har goda näringsvärden och jag kunde notera att fisken åt fodret med god aptit. En annan viktig fördel är att dessa ingredienser kan stärka immunsystemet och därmed skydda fisken från sjukdomar, säger Niklas Warwas, doktorand vid Göteborgs universitet.

Fokuset för Niklas Warwas avhandling är att undersöka möjligheterna för en mer cirkulär matproduktion som minskar miljö- och klimatpåverkan. Den marina jästen odlades i näringsrikt lakvatten från sillkonservindustrin. Lakvattnet är en biprodukt som i dag är en kostnad för industrin eftersom vattnet måste renas innan det får släppas ut i havet. Nu kunde vattnet återanvändas för att producera en ny råvara för fiskfoder. På liknande sätt lät han farma tångflugor på en restprodukt från odling av alger.

Ökad livsmedelssäkerhet

Ett stort plus är att varken jästen eller fluglarverna kräver någon större bearbetning innan den kan användas som råvara i fiskmaten, vilket kan minska energiåtgången i fodertillverkningen.

– Både jästen och insekterna kan odlas på en lång rad olika organiska material. Det är en viktig poäng att skapa lokala cirkulära system där fiskfodret kan produceras i närheten av förädlingsfabrikerna, som i sin tur kan anläggas i närheten av fiskodlingarna. Det minskar transportbehovet och gör dessa alternativ till traditionella foderingredienser mer konkurrenskraftiga, säger Niklas Warwas.

I dagens fiskfoder används oftast fiskmjöl eller sojabönor som proteinkälla. Båda två är även av intresse som föda för människan. Att minska åtgången av dessa i fiskfoder bidrar till en ökad livsmedelssäkerhet, i en tid då den globala handeln står inför flera utmaningar.  

– Min forskning kan hjälpa Sverige att få en mer cirkulär matproduktion där biprodukterna återanvänds i stället för att slängas bort. Det bidrar till en resurssnålare matindustri som är viktig när tillgången på odlingsbar mark och rent vatten hotas samtidigt som befolkningen ökar, säger Niklas Warwas.

Fortsätt läsa

Populära