Nyheter
Kina erbjuder skatterabatt på solkraften
Att solkraftsindustrin har problem är inget nytt, det gäller hela industrin men i synnerhet den kinesiska marknaden. Under våren 2013 klarade inte den största tillverkaren, SunTech, av att betala räntorna på sina obligationer vilket gjorde att dess långivare förklarade företaget bankrutt. Att enstaka företag har svårt att tjäna pengar är inte alls ovanligt i en industri som växer så pass snabbt som solindustrin. Konkurrensen blir inte sällan mycket hård, där alla försöker att bjuda under varandra vilket leder till ett överutbud och små vinstmarginaler. Nästa effekt är att de minsta och sämst finansierade aktörerna försvinner från marknaden.
Lösningen är konsolidering, något som brukar ske när marknaden mognar och den höga tillväxttakten avtar vilket gör att det är färre nya företag som försöker etablera sig i industrin. När detta sker brukar de största aktörerna köpa upp de svagare företagen vilket gör att spelplanen förändras. Kvar blir ett antal större aktörer som inte längre slåss lika hårt och inte längre är lika intresserade av att ta marknadsandelar på bekostnad av ett negativt resultat. Solpanelsindustrin är ännu inte där, vilket är bra för dem som köper solpanelerna, men dåligt för de enskilda företagen. Fördelen för industrin är att det betyder att den tvingas till att utveckla snabbare och bättre innovationer.
Statliga ingripanden komplicerar situationen
Det som komplicerar saker är att vissa regeringar, till exempel den kinesiska, har valt att stödja sina solpanelsföretag med olika typer av incitament. Kina är inte ensamma om detta, de flesta regeringar gör detta när det gäller satsningar på förnyelsebar energi, men effekten är att de företag som inte erhåller stöd eller bidrag hamnar i ett underläge. Ur ett miljöperspektiv är detta emellertid bra, det gör att industrin får större resurser att arbeta med och därför kommer att bli större än den annars skulle blivit. Det finns flera skolor kring detta, vissa anser att subventionerna och stöden skall tas bort då det skapar konkurrensfördelar för vissa företag. Andra anser däremot att subventionerna och stöden skall ökas på bekostnad av motsvarande stöd för de företag som arbetar med fossila bränslen. Förespråkarna för den senare åsikten anser att deras synpunkt skulle spara mer pengar och vara rättvisare eftersom dessa stöd funnits i decennier medan förnyelsebar energi fortfarande är en liten bransch.
Tillbaka till Kina
Den kinesiska regeringen har beslutat att återbetala hälften av den mervärdesskatt som landets solpaneltillverkare betalar under perioden oktober 2013 till och med den 31 december 2015.
De amerikanska och europeiska paneltillverkarna har anklagat kinesiska företag för att spela en stor roll i detta. De har även framfört anklagelser som att de kinesiska bolagen översvämmar marknaden och sälja panelerna under tillverkningskostnaderna, en företeelse känd som ”dumpning”.
Det har också förekommit uppgifter om att Kina ger stöd och subventioner till sina företag, vilket hjälper dessa att hålla nere kostnader och som en följd kan sälja sina solpaneler till lägre priser, vilket resulterat i tullar från länder såsom USA. Kina har förnekat anklagelserna.
Fakta är emellertid att dessa tvister och de fallande priserna på solpaneler har skadat de kinesiska solcellsföretagen, och medfört tvivel om deras och hela industrins långsiktighet. En effekt av dessa farhågor och de ökade föroreningarna i landet är att Kina försöker öka den inhemska efterfrågan på solceller, något som kommer att reta upp icke-kinesiska solcellstillverkare. Den positiva effekten är att det kommer stödja de redan relativt låga solcellspriserna och öka den kinesiska efterfrågan på solenergi vilket i sin tur gynnar miljön.
Nyheter
Gruvbolaget Boliden överträffade analytikernas förväntningar
Gruvbolaget Boliden överträffade analytikernas förväntningar med bred marginal när man presenterade resultatet för det tredje kvartalet. Mikael Staffas, vd för Boliden, kommenterar kvartalet och hur han ser på råvarumarknaden och bolagets olika gruvprojekt.
Nyheter
Australien och USA investerar 8,5 miljarder USD för försörjningskedja av kritiska mineraler
USA:s president Donald Trump och Australiens premiärminister Anthony Albanese undertecknade på måndagen ett avtal som ska tillföra miljarder dollar till projekt inom kritiska mineraler.
Länderna kommer tillsammans att bidra med 1-3 miljarder dollar till projekten under de kommande sex månaderna. Den totala projektportföljen är värd 8,5 miljarder dollar, enligt regeringarna.
Galliumraffinaderi med kapacitet för 5x USA:s efterfrågan
Som en del av avtalet kommer det amerikanska försvarsdepartementet även att investera i ett galliumraffinaderi i västra Australien med en kapacitet på 100 ton per år. För närvarande importerar USA omkring 21 ton gallium, vilket motsvarar hela den inhemska konsumtionen, enligt den amerikanska geologiska myndigheten.
Initiativet kommer samtidigt som Kina har infört exportrestriktioner på vissa mineraler, däribland sällsynta jordartsmetaller, som är avgörande för tillverkningen av elektronik och elmotorer. Gallium används till exempel i mikrovågskretsar samt blå och violetta lysdioder (LED), vilka kan användas för att skapa kraftfulla lasrar.
Nyheter
Vad guldets uppgång egentligen betyder för världen
Guldpriset har nyligen nått rekordnivåer, över 4 000 dollar per uns. Denna uppgång är inte bara ett resultat av spekulation, utan speglar djupare förändringar i den globala ekonomin. Bloomberg analyserar hur detta hänger samman med minskad tillit till dollarn, geopolitisk oro och förändrade investeringsmönster.
Guldets roll som säker tillgång har stärkts i takt med att förtroendet för den amerikanska centralbanken minskat. Osäkerhet kring Federal Reserves oberoende, inflationens utveckling och USA:s ekonomiska stabilitet har fått investerare att söka alternativ till fiatvalutor. Donald Trumps handelskrig har också bidragit till att underminera dollarns status som global reservvaluta.
Samtidigt ökar den geopolitiska spänningen, särskilt mellan USA och Kina. Kapitalflykt från Kina, driven av oro för övertryckta valutor och instabilitet i det finansiella systemet, har lett till ökad efterfrågan på guld. Även kryptovalutor som bitcoin stiger i värde, vilket tyder på ett bredare skifte mot hårda tillgångar.
Bloomberg lyfter fram att derivatmarknaden för guld visar tecken på spekulativ överhettning. Positioneringsdata och avvikelser i terminskurvor tyder på att investerare roterar bort från aktier och obligationer till guld. ETF-flöden och CFTC-statistik bekräftar denna trend.
En annan aspekt är att de superrika nu köper upp alla tillgångsslag – aktier, fastigheter, statsobligationer och guld – vilket bryter mot traditionella investeringslogiker där vissa tillgångar fungerar som motvikt till andra. Detta tyder på att marknaden är ur balans och att kapitalfördelningen är skev.
Sammanfattningsvis är guldets prisrally ett tecken på en värld i ekonomisk omkalibrering. Det signalerar misstro mot fiatvalutor, oro för geopolitisk instabilitet och ett skifte i hur investerare ser på risk och trygghet.
-
Nyheter4 veckor sedanOPEC+ missar produktionsmål, stöder oljepriserna
-
Nyheter2 veckor sedanGoldman Sachs höjer prognosen för guld, tror priset når 4900 USD
-
Nyheter3 veckor sedanBlykalla och amerikanska Oklo inleder ett samarbete
-
Nyheter3 veckor sedanGuld nära 4000 USD och silver 50 USD, därför kan de fortsätta stiga
-
Analys4 veckor sedanAre Ukraine’s attacks on Russian energy infrastructure working?
-
Nyheter2 veckor sedanLeading Edge Materials är på rätt plats i rätt tid
-
Nyheter2 veckor sedanNytt prisrekord, guld stiger över 4000 USD
-
Nyheter3 veckor sedanEtt samtal om guld, olja, koppar och stål

