Följ oss

Nyheter

Kina blir världens näst största importör av LNG

Publicerat

den

Under 2017 blev Kina blir världens näst största importör av LNG, flytande naturgas, sedan landet överträffade Sydkoreas import. Uppgifterna kommer från data från IHS Markit och officiell kinesisk statsstatistik. Den kinesiska importen av LNG uppgick i genomsnitt till 5 miljarder kubikfot per dag (Bcf/d) år 2017. Den kinesiska importen överträffades endast av Japan, vars import under 2017 uppgick till 11 Bcf/d.

Importen av LNG till Kina, som drivs av regeringens politik som syftar till att minska luftföroreningar, ökade med 1,6 Bcf/d, motsvarade 46 procent under 2017. Under december 2017 uppgick Kinas månatliga import till 7,8 Bcf/d.

Kinas import av naturgas har ökat för att möta landets ökade inhemska naturgasförbrukning, som främst drivits av miljöpolitiken. Kina håller på att övergå från koleldad elproduktion till naturgaseldad elproduktion. I de norra provinserna av Kina som traditionellt varit beroende av koluppvärmning på vintern har de kinesiska myndigheterna uppmuntrat till användandet av naturgaseldade pannor istället.

Länderna som importerar mest LNG

Källa: GIIGNL LNG reports (2013-16), Global Trade Tracker export-import trade statistics (2017) och IHS Markit.

Begränsad lagringskapacitet

Lagringskapaciteten för naturgas i Kina är relativt begränsad, och beräknas endast uppgå till tre procent av landets naturgasförbrukning. Kinas efterfrågan möts därför främst genom naturgasimport, antingen genom rörledning från Centralasien eller genom transporter av LNG. Ökningen av Kinas hushållskonsumtion hanterades av naturgasimport genom pipelines under 2017, men detta till trots uppstod en brist på naturgas i landets norra regioner. Denna brist ledde i sin tur till rekordnivåer av LNG-import under vintern 2017. Sammantaget utgjorde importen av naturgas 40 procent av Kinas 2017 naturgasförsörjning och LNG svarade för mer än hälften av importen.

Kinas tillgång på naturgas

Källa: IHS Markit, China National Development and Reform Commission, China Customs, National Bureau of Statistics.

14 hamnar tar emot importen

Kina har 17 LNG-importterminaler vid 14 hamnar längs kusten vilka tillsammans har en kombinerad förgasningskapacitet på 7,4 Bcf/d. Under åren mellan 2013 till och med 2016 uppgick kapacitetsutnyttjandet till cirka 50 procent. Under 2017 steg emellertid denna siffra kraftigt, till 69 procent.

Kinas import av LNG och importkapacitet

Källa: China Customs trade statistics, IHS Markit.

Kallare än normalt vinterväder ökade efterfrågan på naturgas. Detta fick LNG-importterminalerna Kinas i norra och centrala kustregionerna att öka kapaciteten med 30 % respektive 20 % i december 2017.

Kinas import och importkapacitet för LNG per region

Källa: China Customs trade statistics, IHS Markit.

EIA förväntar sig att naturgaskonsumtionen i Kina fortsätter att öka på grund av ekonomiska orsaker, men också på grund av landets miljöpolitik. Import och ökad inhemsk produktion kommer att användas för att möta den växande efterfrågan.

Kinas import av LNG per region och terminal

Källa: China Customs trade statistics, IHS Markit.

Kinas LNG-importkapacitet förväntas nå 11,2 Bcf/d före 2021, när kapacitetsutökningar vid befintliga terminaler och nya terminaler som för närvarande är under uppbyggnad är färdiga. EIA förväntar sig också att Kinas import av naturgas genom rörledningar kommer att öka, särskilt när rörledningen Power of Siberia från Ryssland tas i bruk i slutet av 2019.

USAs LNG-export till Kina ökade avsevärt 2017. Den steg från 17,2 miljarder år 2016 till 103 miljarder under 2017. Kina svarade därmed för nästan 15 procent av den amerikanska LNG-exporten 2017. Endast Mexiko och Sydkorea var mottagare av större mängder amerikansk naturgas än Kina.

I november 2017 tecknade USA och Kina flera preliminära avtal om amerikansk LNG-export till Kina, inklusive export från Sabine Pass på Gulf Coast of Louisiana, det fullt godkända Delfin LNG-offshore-exportprojektet utanför Louisianas kust och det föreslagna Alaska LNG-projektet.

I februari 2018 tecknade Cheniere Energy och China National Petroleum Corporation två långsiktiga kontrakt för leverans av LNG från Sabine Pass och uppbyggnaden av en ny LNG anläggning nära Corpus Christi, Texas.

Nyheter

Blykalla och amerikanska Oklo inleder ett samarbete

Publicerat

den

VD för Blykalla och VD för Oklo blir intervjuade på Bloomberg TV

Kärnkraftsföretagen Oklo från USA och svenska Blykalla har ingått ett strategiskt partnerskap för att främja tekniksamarbete, samordna leverantörskedjor och dela regulatorisk kunskap mellan länderna. Samarbetet inkluderar att Oklo går in som en av de större investerarna i Blykallas kommande investeringsrunda med ett åtagande på cirka 5 miljoner dollar.

Genom ett gemensamt teknikutvecklingsavtal ska bolagen utbyta insikter om material, komponenter och licensieringspraxis i både USA och Sverige. Målet är att minska kostnader och tidsrisker i utvecklingen av små modulära reaktorer (SMR).

Blykalla utvecklar SEALER, en blykyld snabbreaktor på 55 MWe, medan Oklo fokuserar på natriumkylda reaktorer upp till 75 MWe för industriella och militära tillämpningar i USA.

“Det här samarbetet stärker det växande ekosystemet för avancerade reaktorer i en tid av globalt ökande energibehov,” säger Oklo-grundaren Jacob DeWitte. Blykallas vd Jacob Stedman tillägger: “Vår gemensamma industriella strategi kan hjälpa leverantörer att planera för uppskalning, oavsett vilken sida av Atlanten de befinner sig på.”

Intervju på Bloomberg om samarbetet

Intervju med Jacob DeWitte, VD för Oklo, och Jacob Stedman, VD för Blykalla, på Bloomberg.
Fortsätt läsa

Nyheter

Fortsatt stabilt elpris – men dubbelt så dyrt som i fjol

Publicerat

den

Snittpriset på el för höstmånaderna september till november väntas landa på strax under 50 öre per kilowattimme. Det är nästan en fördubbling jämfört med hösten 2024, då snittet låg på drygt 30 öre. Men nivåerna är fortfarande betydligt lägre än under elpriskrisen 2022. Det visar elbolaget Bixias höstprognos.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Att elpriserna är högre än i fjol beror främst på lägre tillgänglighet i kärnkraften och en svagare hydrologisk balans efter en torr sommar. Även om hösten har börjat blött och september ser ut att bli den nederbördsrikaste månaden sedan 2018, räcker det inte till för att vända vattenbalansen.

– Höstens elpriser är stabila, men klart högre än i fjol. Det är framför allt osäkerheten kring kärnkraften som påverkar där Oskarshamn 3 har varit ur drift längre än planerat. Samtidigt har den hydrologiska balansen inte återhämtat sig efter sommarens underskott, trots den blöta inledningen på hösten. Men jämfört med krisåren 2021 och 2022 ligger priserna fortfarande på en låg nivå, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

I september bidrog bristen på kärnkraft till att elpriset nästan fördubblades jämfört med samma månad i fjol. Priset landade på cirka 40 öre per kilowattimme, att jämföra med 22 öre i september 2024. Flera reaktorer stod stilla, däribland Oskarshamn 3, Forsmark 1 samt Lovisa 1 och 2 i Finland. Trots mycket regn under månaden var vattennivåerna fortsatt låga efter den torra sommaren, medan blåsiga perioder tillfälligt pressade ner priserna.

I oktober väntas elpriset hamna runt 45 öre per kilowattimme, jämfört med 27 öre i fjol, och i november kring 60 öre, mot 43 öre förra året. Sammantaget ger det ett höstsnitt i system på knappt 50 öre, jämfört med drygt 30 öre samma period i fjol. Under krisåret 2022 låg snittet för höstmånaderna på över 1,15 kronor per kilowattimme, med perioder på upp mot 4 kronor.

Liten risk för höga höstpriser

Bixia bedömer att priserna kan komma att stiga tillfälligt om vädret blir kallare än normalt eller om kärnkraftsreaktorer får fortsatt försening i återstart. Om till exempel Oskarshamn 3, vars återstart redan skjutits på fem gånger, inte kommer igång enligt plan i mitten av oktober, finns risk att priserna ökar under andra halvan av månaden.

– Risken för pristoppar ökar ju längre in på säsongen vi kommer, eftersom förbrukningen stiger när temperaturen sjunker. Men väderprognoserna ser i nuläget gynnsamma ut, och även om det skulle bli kallare än väntat ser vi inte någon risk för extremt höga priser, säger Johan Sigvardsson.

Dyrare el i syd

Södra Sverige har betalat betydligt mer för elen än norra delarna. Priserna har legat på runt 15 öre per kWh i norr under september, medan syd haft priser på omkring 70 öre. En differentierad prisbild väntas även under resten av hösten, särskilt om kärnkraftsproduktionen i söder fortsätter att vara begränsad och det fortsätter att vara gott om vatten i norr.

Fortsätt läsa

Nyheter

Ett samtal om guld, olja, koppar och stål

Publicerat

den

Olika råvaror

Samtal om att guldet ständigt slår nya prisrekord, att oljepriserna pressas och vad som händer på kopparmarknaden. Vidare kommenterar Jernkontorets Kristian Ljungblad läget i stålbranschen och hur de svenska stålbolagen mår.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära