Följ oss

Nyheter

Kaffe – svart som synden

Publicerat

den

Kaffekopp och bönor - En av de största råvarorna

Kaffekopp och bönor - En av de största råvarornaKaffet har en tusenårig historia. Ursprungligen var kaffet en religiös dryck, men idag är det religiösa ursprunget ett minne blott. Kaffet är istället en populär sällskapsdryck; inte ens kyrkkaffet har någon annan uppgift än att främja det sociala samspelet mellan besökarna, efter mässans slut.

Den globala kaffeexporten uppgick i juli 2008 7.970.000 säckar, en minskning från 8.310.000 i juli 2007. Totalt under 2008 minskade produktionen i kombination med stigande globala efterfrågan på kaffe vilket dramatiskt har ökat priset på denna råvara. Under samma period steg kaffepriserna cirka 21 procent.

I kaffets ursprungsregion vid Afrikas horn heter kaffeplantan, -bönan och -drycken bun, bunna, eller liknande (tigrinska, amhariska och andra etiopiska språk). Ordet bunn används också i arabiskan, men drycken kallas vanligen för qahwa [qɒhwæ]. Det ordet spred sig tillsammans med drycken först till Persien och Turkiet (kahve) och sedan till Italien och på andra vägar till Europa. Där ersattes sekvensen [hw] eller [hv] med [f:], så att det blev [kaf:e] i italienskan liksom även i svenskan. Närmare originaluttalet kunde man inte komma. Européerna gjorde sedan drycken och dess namn – ett av de mest spridda internationella orden – känd i alla delar av världen som araberna ännu inte hade nått. Den finska formen kahvi, som är inlånad från svenskan, är mer lik det turkiska uttalet.

Kaffemarknaden

De största konsumenterna av kaffe är utvecklade länder som USA, Tyskland och Italien, som står för majoriteten av världen kaffeimport, men räknat per capita är det länder såsom Finland, Aruba och Island som leder konsumtionen. I tillväxtmarknader som Brasilien, Vietnam och Colombia har kaffe blivit en allt viktigare inkomstkälla, där export av kaffe i vissa fall genererar 80 procent av all utländsk valuta som flyter in i landet.

Näst efter råolja är kaffet världens mest handlade råvara. Kaffe handlas på större råvarubörser, till exempel New York Board of Trade (NYBOT), Kansai i Osaka, Japan, råvarubörsen SICOM i Singapore och Londonbaserade Euronext. På senare tid har även den vietnamesiska kaffebörsen Buon Ma Thuot Exchange fått en allt viktigare roll. De allra viktigaste marknaderna är emellertid sedan lång tid tillbaka London och New York.

Rörelserna på kaffemarknaden styrs till största delen av fundamenta, och bestäms av utbud och efterfrågan. Det betyder att priset på kaffe stiger när det finns fler köpare än säljare och vice versa. Det är däremot sällan som det stiger på grund av spekulationer om framtida leveransbrister.

Det finns två olika typer av kaffe som handlas på den globala råvarumarknaden, Arabica och Robusta, medan den tredje av det cirka hundra arter som odlas kommersiellt, Liberica, inte handlas på råvarubörserna. Priset på Robusta ligger normalt på 70 % av kursen på Arabica. ”The Big Four”, kafferosteriföretagen Kraft, Nestlé, Procter & Gamble och Sara Lee köper cirka 50 % av allt det kaffe som produceras i världen.

Vilka företag gynnas av lägre kaffepriser?

Samtliga de företag som på detaljhandelsnivå säljer kaffe till slutkonsumenterna gynnas av lägre priser på kaffebönor. Företagens kostnad för sålda varor minskar och rörelsemarginalerna ökar. Det tydligaste exemplet såg vi 2001 då kaffepriserna sjönk med cirka 15 % vilket ledde till att Starbucks bruttomarginal ökade med cirka 5 %.

Nedanstående företag säljer samtliga kaffe till konsumenter och skulle sannolikt gynnas av lägre priser på kaffemarknaderna:

  • Starbucks (SBUX)
  • Kraft Foods (KFT) – Maxwell House. Kraft Foods äger sedan 1971 även svenska Gevalia.
  • JM Smucker Company (SJM) – Folgers
  • Nestle (NSRGY)
  • Sara Lee (SLE)
  • Tim Hortons (THI)
  • Peet’s Coffee & Tea (PEET)
  • Dunkin Donuts

Diagram över genomsnittliga kaffepriser

Vilka företag gynnas av stigande kaffepriser?

Generell sett så finns det inga företag bland de utvecklade länderna som direkt skulle gynnas av högre priser kaffe eftersom dessa inte är producenter av kaffe. De jordbrukare som producerar kaffe finns främst i utvecklingsländer och är de som har mest att vinna på ökade kaffepriser då deras produktionskostnader sannolikt skulle förbli de samma och därför skulle vinsterna öka.

Det går emellertid att hävda att det finns indirekta fördelar för bolag som Deere & Co som tillverkar jordbruksmaskiner och har en dominerande marknadsandel för jordbruksutrustning. Enligt detta argument så skulle högre kaffepriser leda till att jordbrukarnas vinster ökar, vilket kommer att locka fler bönder till att odla kaffe samtidigt som de odlare som finns kommer att ha råd att investera i nya maskiner och bättre utrustning.

Kaffeproducenter

De tio största kaffeproducerande länderna 2007.

De tio största kaffeproducerande länderna år 2007

 

Vart finns konsumtionen?

De tio länder med högst konsumtion per capita.

Kaffekonsumtion per capita

 

Vilka faktorer påverkar kaffepriset?

Vädret

En viktig faktor som påverkar kaffepriserna är väder, som är en okontrollerbar kraft som allvarligt kan skada skördarna av kaffe under ett enskilt år. I de fall som bönderna inte kan producera så pass mycket kaffe som efterfrågas leder detta till en obalans i fråga om utbud och efterfrågan vilket i detta exempel leder till stigande kaffepriser.

Diagrammet ovan visar att under 2004 översteg efterfrågan på kaffe avsevärt utbudet, delvis beronde på att de brasilianska kaffefälten drabbades av extremt dåligt väder och inte kunde producera tillräckligt med kaffe för att möta den globala efterfrågan. Eftersom Brasilien står för 29 % av kaffeproduktionen leder en minskad brasiliansk produktion ofelbart till ett bristande utbud.

Arabica vs. Robusta

Prisskillnaden mellan de olika kaffesorterna Arabica och Robusta har historiskt sett varit mycket större än den är idag. Att priserna närmat sig varandra beror på att de stora kafferosterierna gick över till att enbart köpa Robusta-bönor, vilket drev upp priserna på dessa. Som en följd av detta ökade Robusta priser, medan efterfrågan på Arabica minskade med följd av att kursen på Arabica-bönor föll kraftigt.

Då Arabica-bönor produceras i större mängder än Robusta-bönorna sjönk det genomsnittliga priset på kaffe, vilket ledde till betydligt längre inkomster för jordbrukarna i utvecklingsländerna.

Eftersom kaffe är en perenn växt tar det tid att ställa om produktionen från en typ av kaffe till en annan. Detta skapade en världsomspännande kaffekris eftersom många jordbrukare bokstavligen inte hade råd att producera något mer då deras marginaler minskat och i vissa fall till och med försvunnit.

Under 2007 och 2008 hade jordbrukarna börjat anpassa sig till den nya efterfrågan på marknaden och fokuserat mer av sina resurser på Robusta vilket har lett till att prisskillnaden mellan Arabica och Robusta priserna fortsatt att minska.

Kaffe-futures

Kaffe handlas i huvudsak på New York Mercantile Exchange. Handeln sker under kortnamnet KC och kaffet prissätts i dollar per pund (cirka 0,4535 kilo).

Leveransdatum

Kaffeterminerna går till leverans årligen i mars, maj, juli, september och december.

Kaffe - Tickersymbol och leveransdatum

*2 avser årtalet, vilket betyder att tickern KCH2 avser leverans av kaffe i mars 2012.

Kontraktsspecifikationer

Kontraktstorlek

På New York Mercantile Exchange avser ett futureskontrakt på 37.500 pund kaffe, cirka 17.000 kilo kaffe.

Tick Size

.05 eller 5/100 cent per pund (motsvarande 18,75 USD/kontrakt). 1 cent per pund motsvarar 375 USD per kontrakt

Daglig prisavvikelse

Ingen

Trading Hours

Kaffefutures handlas på CME Globex handelsplattform från 18:00 söndagar till 17:15 på fredagar, östkusttid med ett dagligt avbrott på 45 minuter mellan 17:15 och 18:00.

Sista handelsdagen

Handeln i kaffefutures på New York Mercantile Exchange upphör direkt efter den sista handelsdagen som föregår lösenmånaden på New York Bord of Trade (NYBOT).

Leveranskvalité

Leveransbetyget på det kaffe som handlas som futures på New York Mercantile Exchange baseras på en certifiering som görs baserat på tester av kaffebönorna och genom att avsmaka kaffet koppvis.

Råvarubörsens kontrollanter använder vissa sorters kaffe för att fastställa en standard. Kaffe som betygssätts bättre premieras medan de som bedöms som sämre handlas med rabatt.

  • Bas: Mexiko, El Salvador, Guatemala, Costa Rica, Nicaragua, Kenya, Nya Guinea, Panama, Tanzania, Uganda, Honduras och Peru.
  • Plus 200 poäng: Colombia, minus 100 poäng: Venezuela, Burundi och Indien
  • Minus 300 poäng: Rwanda; Minus 400 poäng: Dominikanska republiken och Ecuador

 

Visste Du detta om kaffe?

En del forskningsrön har visat att lågpriskaffe innehåller mer nickel än etablerade märken – bra att veta för dig som är storkonsument.

Konstigt nog tycks alla – oavsett hemland – blint acceptera McDonald’s kaffe.

Fortsätt läsa
Annons
1 kommentar

1 kommentar

  1. Peter Flodin

    10 februari, 2012 vid 20:51

    Tack!
    Lättläst och gav mycket information om kaffe som jag undrat över.

    Mvh
    /Peter Flodin

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Jäst och tångflugor kan ersätta fiskmjöl i foder till odlad lax

Publicerat

den

Två laxbitar

Tångflugor och marin jäst som odlas på biprodukter från matindustrin kan användas i foder till odlad lax. Genom att ersätta fiskmjöl och sojabönor kan det skapas en mer hållbar och cirkulär matproduktion, enligt en avhandling från Göteborgs universitet.

Mat från vattenbruk, som till exempel odlad fisk, är den snabbast växande sektorn i matindustrin. En viktig anledning är att det är näringsriktig och proteinrik mat som generellt sett är mer hållbart producerad än protein från landlevande djur.

Men odlingen av fisk har också sina utmaningar och det är fiskfodret som är mest problematiskt. Laxfiskarnas foder står i dag för ungefär hälften av odlingarnas klimatavtryck och utgör även hälften av produktionskostnaden. Genom att studera alternativa och mer hållbara ingredienser i fiskfodret hoppas forskare vid Göteborgs universitet kunna göra vattenbruket ännu mer hållbart.

I en ny avhandling lanseras tångflugornas larver och odlad marin jäst som bra alternativ till fiskmjöl och sojabönor i fodret. Det är två råvaror som kan odlas på biprodukter från den marina livsmedelsindustrin, som annars skulle slängas. Fluglarver och marin jäst har över 50 procent högkvalitativa proteiner och höga halter av nyttiga omega 3-fettsyror som fisken behöver för att växa och må bra, vilket i slutänden också ger ett nyttigt livsmedel.

Aktiverar fiskens immunsystem

– Både fluglarverna och jästen har goda näringsvärden och jag kunde notera att fisken åt fodret med god aptit. En annan viktig fördel är att dessa ingredienser kan stärka immunsystemet och därmed skydda fisken från sjukdomar, säger Niklas Warwas, doktorand vid Göteborgs universitet.

Fokuset för Niklas Warwas avhandling är att undersöka möjligheterna för en mer cirkulär matproduktion som minskar miljö- och klimatpåverkan. Den marina jästen odlades i näringsrikt lakvatten från sillkonservindustrin. Lakvattnet är en biprodukt som i dag är en kostnad för industrin eftersom vattnet måste renas innan det får släppas ut i havet. Nu kunde vattnet återanvändas för att producera en ny råvara för fiskfoder. På liknande sätt lät han farma tångflugor på en restprodukt från odling av alger.

Ökad livsmedelssäkerhet

Ett stort plus är att varken jästen eller fluglarverna kräver någon större bearbetning innan den kan användas som råvara i fiskmaten, vilket kan minska energiåtgången i fodertillverkningen.

– Både jästen och insekterna kan odlas på en lång rad olika organiska material. Det är en viktig poäng att skapa lokala cirkulära system där fiskfodret kan produceras i närheten av förädlingsfabrikerna, som i sin tur kan anläggas i närheten av fiskodlingarna. Det minskar transportbehovet och gör dessa alternativ till traditionella foderingredienser mer konkurrenskraftiga, säger Niklas Warwas.

I dagens fiskfoder används oftast fiskmjöl eller sojabönor som proteinkälla. Båda två är även av intresse som föda för människan. Att minska åtgången av dessa i fiskfoder bidrar till en ökad livsmedelssäkerhet, i en tid då den globala handeln står inför flera utmaningar.  

– Min forskning kan hjälpa Sverige att få en mer cirkulär matproduktion där biprodukterna återanvänds i stället för att slängas bort. Det bidrar till en resurssnålare matindustri som är viktig när tillgången på odlingsbar mark och rent vatten hotas samtidigt som befolkningen ökar, säger Niklas Warwas.

Fortsätt läsa

Nyheter

Bixias vårprognos: Låga elpriser väntas i vår

Publicerat

den

Våren är på intåg med milt väder, minskande elförbrukning och fallande elpriser.  Elpriset väntas nästan halveras till runt 50 öre per kWh i snitt under mars-april, jämfört med i fjol.  Låga bränslepriser och svag konjunktur i Europa bidrar till prisfallet. Det visar elbolaget Bixias prognos för våren 2024. 

Kylan börjar släppa på allvar både i Norden och i Europa och våren är på intåg efter en långdragen vinter med återkommande köldtoppar.

– I vår väntas elpriserna falla markant, tack vare milt väder och bättre hydrologi samt svag konjunktur och väldigt låga bränslepriser i Europa. Vårpriserna blir de lägsta av sitt slag sedan 2021 då priserna började sticka i väg, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

Elpriset i system på elbörsen Nord Pool väntas i mars bli ungefär 50 öre per kWh jämfört med 91 öre i fjol. I april ser det ut att bli runt 45 öre, jämfört med 88 öre ifjol.

Från extremläge till normalitet

Vårens elpris väntas bli klart mer stabilt än förra året. Energibalansen är betydligt starkare, med mer förnybar energi, mer kärnkraft och lägre förbrukning, särskilt i Europa. De numera kontrollerade elpriserna i Europa spiller också över på de svenska priserna. 

– Elkrisen är helt borta för stunden. Elpriset har snabbt gått från ett extremläge 2021 – 2022, via en sakta utförslöpa för i fjol, till ett mer normalt läge i år.  Den allra största orsaken till utvecklingen är det stora prisfallet i Tyskland, där elpriset toppade på 2,50 kronor i snitt för 2022 men hittills i vinter landat på 75 öre, säger Johan Sigvardsson.

Även om vädret i Sverige blir kallt och vindstilla vissa dagar i mars och vi importerar el, finns en övre gräns hur mycket elpriset kan sticka i väg till följd av priskopplingen mot Tyskland. Elpriset i Tyskland väntas ligga på endast runt 60 öre per kWh, att jämföra med 114 öre per kWh i fjol.

Stort fall även i vintras

När årets vinter summeras kan konstateras att vi haft en relativt kall vinter. Under november, december och januari var det i snitt 2 grader lägre temperatur än normalt.  Samtidigt har vintern bjudit på en temperaturmässig berg- och dalbana.  

– Kyla och högre förbrukning borde normalt sett betyda högre elpriser. Men i och med att både bränslepriser och därmed de kontinentala priserna fallit så mycket får vi istället ett betydligt lägre elpris i år, säger Johan Sigvardsson.

I februari landade systempriset på 45 öre per kWh, jämfört med 91 öre per kWh året innan.

Fortsätt läsa

Nyheter

Stora investmentbanker och hedgefonder ökar handeln med fysiskt uran

Publicerat

den

Kärnkraftverk som använder uran

Goldman Sachs, Macquarie och flera hedgefonder har ökat sin fysiska handel i uran i en tid då råvaran handlas till höga priser. Detta eftersom många länder ökar sin kärnkraftsproduktion för att uppfylla sina klimatmål samtidigt som de minskar behovet av import av fossila bränslen.

Goldman Sachs har ökat handeln med fysiskt uran och har även börjat ställa ut optioner på uran till hedgefonder.

Medan den amerikanska investmentbanken Goldman Sachs mestadels gör affärer med hedgefonder och andra finansiella kunder, har Macquarie ökat handeln med uranproduktion från gruvbolag, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Uran befinner sig på en tjurmarknad eftersom många ekonomier vill använda mer kärnkraftsproduktion i en renässans för tekniken efter energikrisen och den ryska invasionen av Ukraina.

Vid klimattoppmötet COP28 i slutet av förra året lovade USA och 21 andra länder att tredubbla kärnkraftskapaciteten till 2050. De sa att det är avgörande att införliva mer kärnkraft i sin energimix för att uppnå sina nettonollmål under de kommande decennierna.

”Deklarationen erkänner kärnenergins nyckelroll för att uppnå globala netto-nollutsläpp av växthusgaser till 2050 och att hålla målet på 1,5 grader Celsius inom räckhåll”, sade det amerikanska utrikesdepartementet.

Uranpriserna har fördubblats under det senaste året till kring 100 dollar per pound.

Fortsätt läsa

Populära