Följ oss

Nyheter

Kaffe – svart som synden

Publicerat

den

Kaffekopp och bönor - En av de största råvarorna

Kaffekopp och bönor - En av de största råvarornaKaffet har en tusenårig historia. Ursprungligen var kaffet en religiös dryck, men idag är det religiösa ursprunget ett minne blott. Kaffet är istället en populär sällskapsdryck; inte ens kyrkkaffet har någon annan uppgift än att främja det sociala samspelet mellan besökarna, efter mässans slut.

Den globala kaffeexporten uppgick i juli 2008 7.970.000 säckar, en minskning från 8.310.000 i juli 2007. Totalt under 2008 minskade produktionen i kombination med stigande globala efterfrågan på kaffe vilket dramatiskt har ökat priset på denna råvara. Under samma period steg kaffepriserna cirka 21 procent.

I kaffets ursprungsregion vid Afrikas horn heter kaffeplantan, -bönan och -drycken bun, bunna, eller liknande (tigrinska, amhariska och andra etiopiska språk). Ordet bunn används också i arabiskan, men drycken kallas vanligen för qahwa [qɒhwæ]. Det ordet spred sig tillsammans med drycken först till Persien och Turkiet (kahve) och sedan till Italien och på andra vägar till Europa. Där ersattes sekvensen [hw] eller [hv] med [f:], så att det blev [kaf:e] i italienskan liksom även i svenskan. Närmare originaluttalet kunde man inte komma. Européerna gjorde sedan drycken och dess namn – ett av de mest spridda internationella orden – känd i alla delar av världen som araberna ännu inte hade nått. Den finska formen kahvi, som är inlånad från svenskan, är mer lik det turkiska uttalet.

Kaffemarknaden

De största konsumenterna av kaffe är utvecklade länder som USA, Tyskland och Italien, som står för majoriteten av världen kaffeimport, men räknat per capita är det länder såsom Finland, Aruba och Island som leder konsumtionen. I tillväxtmarknader som Brasilien, Vietnam och Colombia har kaffe blivit en allt viktigare inkomstkälla, där export av kaffe i vissa fall genererar 80 procent av all utländsk valuta som flyter in i landet.

Näst efter råolja är kaffet världens mest handlade råvara. Kaffe handlas på större råvarubörser, till exempel New York Board of Trade (NYBOT), Kansai i Osaka, Japan, råvarubörsen SICOM i Singapore och Londonbaserade Euronext. På senare tid har även den vietnamesiska kaffebörsen Buon Ma Thuot Exchange fått en allt viktigare roll. De allra viktigaste marknaderna är emellertid sedan lång tid tillbaka London och New York.

Rörelserna på kaffemarknaden styrs till största delen av fundamenta, och bestäms av utbud och efterfrågan. Det betyder att priset på kaffe stiger när det finns fler köpare än säljare och vice versa. Det är däremot sällan som det stiger på grund av spekulationer om framtida leveransbrister.

Det finns två olika typer av kaffe som handlas på den globala råvarumarknaden, Arabica och Robusta, medan den tredje av det cirka hundra arter som odlas kommersiellt, Liberica, inte handlas på råvarubörserna. Priset på Robusta ligger normalt på 70 % av kursen på Arabica. ”The Big Four”, kafferosteriföretagen Kraft, Nestlé, Procter & Gamble och Sara Lee köper cirka 50 % av allt det kaffe som produceras i världen.

Vilka företag gynnas av lägre kaffepriser?

Samtliga de företag som på detaljhandelsnivå säljer kaffe till slutkonsumenterna gynnas av lägre priser på kaffebönor. Företagens kostnad för sålda varor minskar och rörelsemarginalerna ökar. Det tydligaste exemplet såg vi 2001 då kaffepriserna sjönk med cirka 15 % vilket ledde till att Starbucks bruttomarginal ökade med cirka 5 %.

Nedanstående företag säljer samtliga kaffe till konsumenter och skulle sannolikt gynnas av lägre priser på kaffemarknaderna:

  • Starbucks (SBUX)
  • Kraft Foods (KFT) – Maxwell House. Kraft Foods äger sedan 1971 även svenska Gevalia.
  • JM Smucker Company (SJM) – Folgers
  • Nestle (NSRGY)
  • Sara Lee (SLE)
  • Tim Hortons (THI)
  • Peet’s Coffee & Tea (PEET)
  • Dunkin Donuts

Diagram över genomsnittliga kaffepriser

Vilka företag gynnas av stigande kaffepriser?

Generell sett så finns det inga företag bland de utvecklade länderna som direkt skulle gynnas av högre priser kaffe eftersom dessa inte är producenter av kaffe. De jordbrukare som producerar kaffe finns främst i utvecklingsländer och är de som har mest att vinna på ökade kaffepriser då deras produktionskostnader sannolikt skulle förbli de samma och därför skulle vinsterna öka.

Det går emellertid att hävda att det finns indirekta fördelar för bolag som Deere & Co som tillverkar jordbruksmaskiner och har en dominerande marknadsandel för jordbruksutrustning. Enligt detta argument så skulle högre kaffepriser leda till att jordbrukarnas vinster ökar, vilket kommer att locka fler bönder till att odla kaffe samtidigt som de odlare som finns kommer att ha råd att investera i nya maskiner och bättre utrustning.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Kaffeproducenter

De tio största kaffeproducerande länderna 2007.

De tio största kaffeproducerande länderna år 2007

 

Vart finns konsumtionen?

De tio länder med högst konsumtion per capita.

Kaffekonsumtion per capita

 

Vilka faktorer påverkar kaffepriset?

Vädret

En viktig faktor som påverkar kaffepriserna är väder, som är en okontrollerbar kraft som allvarligt kan skada skördarna av kaffe under ett enskilt år. I de fall som bönderna inte kan producera så pass mycket kaffe som efterfrågas leder detta till en obalans i fråga om utbud och efterfrågan vilket i detta exempel leder till stigande kaffepriser.

Diagrammet ovan visar att under 2004 översteg efterfrågan på kaffe avsevärt utbudet, delvis beronde på att de brasilianska kaffefälten drabbades av extremt dåligt väder och inte kunde producera tillräckligt med kaffe för att möta den globala efterfrågan. Eftersom Brasilien står för 29 % av kaffeproduktionen leder en minskad brasiliansk produktion ofelbart till ett bristande utbud.

Arabica vs. Robusta

Prisskillnaden mellan de olika kaffesorterna Arabica och Robusta har historiskt sett varit mycket större än den är idag. Att priserna närmat sig varandra beror på att de stora kafferosterierna gick över till att enbart köpa Robusta-bönor, vilket drev upp priserna på dessa. Som en följd av detta ökade Robusta priser, medan efterfrågan på Arabica minskade med följd av att kursen på Arabica-bönor föll kraftigt.

Då Arabica-bönor produceras i större mängder än Robusta-bönorna sjönk det genomsnittliga priset på kaffe, vilket ledde till betydligt längre inkomster för jordbrukarna i utvecklingsländerna.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Eftersom kaffe är en perenn växt tar det tid att ställa om produktionen från en typ av kaffe till en annan. Detta skapade en världsomspännande kaffekris eftersom många jordbrukare bokstavligen inte hade råd att producera något mer då deras marginaler minskat och i vissa fall till och med försvunnit.

Under 2007 och 2008 hade jordbrukarna börjat anpassa sig till den nya efterfrågan på marknaden och fokuserat mer av sina resurser på Robusta vilket har lett till att prisskillnaden mellan Arabica och Robusta priserna fortsatt att minska.

Kaffe-futures

Kaffe handlas i huvudsak på New York Mercantile Exchange. Handeln sker under kortnamnet KC och kaffet prissätts i dollar per pund (cirka 0,4535 kilo).

Leveransdatum

Kaffeterminerna går till leverans årligen i mars, maj, juli, september och december.

Kaffe - Tickersymbol och leveransdatum

*2 avser årtalet, vilket betyder att tickern KCH2 avser leverans av kaffe i mars 2012.

Kontraktsspecifikationer

Kontraktstorlek

På New York Mercantile Exchange avser ett futureskontrakt på 37.500 pund kaffe, cirka 17.000 kilo kaffe.

Tick Size

.05 eller 5/100 cent per pund (motsvarande 18,75 USD/kontrakt). 1 cent per pund motsvarar 375 USD per kontrakt

Daglig prisavvikelse

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Ingen

Trading Hours

Kaffefutures handlas på CME Globex handelsplattform från 18:00 söndagar till 17:15 på fredagar, östkusttid med ett dagligt avbrott på 45 minuter mellan 17:15 och 18:00.

Sista handelsdagen

Handeln i kaffefutures på New York Mercantile Exchange upphör direkt efter den sista handelsdagen som föregår lösenmånaden på New York Bord of Trade (NYBOT).

Leveranskvalité

Leveransbetyget på det kaffe som handlas som futures på New York Mercantile Exchange baseras på en certifiering som görs baserat på tester av kaffebönorna och genom att avsmaka kaffet koppvis.

Råvarubörsens kontrollanter använder vissa sorters kaffe för att fastställa en standard. Kaffe som betygssätts bättre premieras medan de som bedöms som sämre handlas med rabatt.

  • Bas: Mexiko, El Salvador, Guatemala, Costa Rica, Nicaragua, Kenya, Nya Guinea, Panama, Tanzania, Uganda, Honduras och Peru.
  • Plus 200 poäng: Colombia, minus 100 poäng: Venezuela, Burundi och Indien
  • Minus 300 poäng: Rwanda; Minus 400 poäng: Dominikanska republiken och Ecuador

 

Visste Du detta om kaffe?

En del forskningsrön har visat att lågpriskaffe innehåller mer nickel än etablerade märken – bra att veta för dig som är storkonsument.

Konstigt nog tycks alla – oavsett hemland – blint acceptera McDonald’s kaffe.

Nyheter

Samtal om när oljepriserna vänder och gruvindustrins största frågor

Publicerat

den

Olika råvaror

Samtal med två råvaruanalytiker. Handelsbankens råvaruanalytiker Christian Kopfer ger sin syn på vad som kommer att styra oljepriserna framåt. Sedan berättar EFN:s expertkommentator Clara My Lernborg om gruvindustrins största frågor.

Fortsätt läsa

Nyheter

Förenade Arabemiraten siktar på att bygga ett datacenter på 5 GW, motsvarande fem stora kärnkraftsreaktorer

Publicerat

den

Stad med elektricitet

Förenade Arabemiraten uppges enligt Bloomberg sikta på att bygga ett datacenter på massiva 5 GW. En stor kärnkraftsreaktor är på omkring 1 GW, detta datacenter skulle således motsvara fem stycken stora kärnkraftsreaktorer. Storleken på själva datacentret skulle vara större än hela Monaco.

Datacentrets fokus ska vara AI och ska utvecklas av OpenAI i samarbete med det Abu Dhabi-baserade techkonglomeratet G42.

Ett datacenter kan delvis skruva upp och ner hur mycket elektricitet det använder, men i grund och botten handlar det ändå om att det som önskas är stabil tillgång på elektricitet 24/7. Att bara driva ett datacenter när solen lyser skulle bli makalöst dyrt eftersom de massiva kapitalinvesteringarna då skulle stå oanvända större delen av tiden. Det återstår att se i vilken takt datacentret byggs, men det måste göras i samklang med utbyggnaden av elproduktion.

Fortsätt läsa

Nyheter

Stark affär för Pan American – men MAG Silvers aktieägare kan bli förlorare

Publicerat

den

Representation av silvertackor

Pan American Silver tar ett stort steg mot silvertronen genom uppköpet av MAG Silver – men inte alla jublar. Enligt David McAlvany, VD och portföljförvaltare vid McAlvany Financial Companies, är det här en affär med tydliga vinnare och potentiella förlorare.

I en intervju på BNN Bloomberg om det uppmärksammade förvärvet av MAG Silver, uttrycker McAlvany en tydlig syn: Pan American stärker sin position dramatiskt, medan MAG:s aktieägare kan få det svårare att motivera sin investering framåt.

Ett klipp för Pan American

Pan American får i och med affären tillgång till en högkvalitativ silvergruva i Mexico – Juanicipro-projektet – där bolaget redan äger en andel. Projektet omfattar nästan 8 000 hektar, där stora delar ännu inte har utforskats.

”Det här är ett område med fantastisk potential och höggradig malm. Det är ett tydligt lyft för Pan American, särskilt med tanke på att man också siktar på att öka produktionen med nästan 70 % i år,” säger McAlvany.

Pan American har redan planer på att relansera projektet Basket Lake, som kan tillföra 20 miljoner uns silver i produktion. Lägg till de 8 miljoner uns från MAG – och Pan American kan bli en av världens två största silverproducenter.

MAG Silvers utdelning – en unik fördel som går förlorad

För MAG Silvers aktieägare ser bilden annorlunda ut. Enligt McAlvany har bolaget varit en sällsynt pärla inom sektorn genom att använda 30 % av sitt fria kassaflöde till att betala en direktavkastning på över 4 % – något som få gruvbolag erbjuder i dag.

”Det var en unik egenskap – en hårdtillgång med kassaflöde som påminde om en räntebärande investering. Den försvinner nu för MAG:s aktieägare,” menar han.

Även om uppköpet kan ses som ett logiskt steg strategiskt, är förlusten av utdelningen något som många investerare sannolikt inte kommer att uppskatta.

En trend inom gruvbranschen

McAlvany noterar också en bredare trend: allt fler gruvbolag prioriterar aktieåterköp framför utdelningar. Det kan vara skattemässigt fördelaktigt, men innebär också att stabilt kassaflöde till aktieägarna blir ovanligare.

”Jag är inte emot återköp – så länge man inte gör det vid toppnivåer. Men MAG:s utdelningsstrategi var verkligen något särskilt, och det är inget man lätt ersätter i en portfölj.”

Stöd från Fresnillo – men inga garantier

Ett frågetecken i affären är hur Fresnillo, majoritetsägaren i gruvan och ägare till cirka 9 % av MAG Silver, kommer att agera. Enligt McAlvany uttrycker de stöd för affären – men vill inte uttala sig om hur de kommer att rösta.

Eftersom minst två tredjedelar av MAG:s aktieägare måste godkänna uppköpet, är det inte omöjligt att affären möter visst motstånd.

Affären gynnar långsiktighet – men inte alla

McAlvany är tydlig: För Pan American är detta ett strategiskt kap som stärker bolaget på flera fronter. De får tillgång till en högklassig tillgång med låg produktionskostnad och stora utvecklingsmöjligheter.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Men för MAG:s aktieägare innebär affären att en mycket attraktiv utdelningsmodell går upp i rök, och det återstår att se om förvärvet ger samma värde i deras portföljer framöver.

”På lång sikt är det här en affär som gör stor skillnad för Pan American. Men jag förstår om MAG:s aktieägare känner en viss besvikelse,” avslutar han.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära