Nyheter
Järnvägen omformar det amerikanska energisystemet

Järnvägen, som kom att utveckla det europeiska transportnätet i början av 1800-talet, har kommit att få en betydande roll för oljan under 2000-talet. Järnvägstransporter har kommit att bli ett alternativ till pipelines när de amerikanska oljeproducenterna ökar sin produktion och det inte går att använda rörledningssystemen på grund av att kapacitetstaket redan är nått.
När rörledningarna inte längre kan erbjuda oljeproducenterna de oljetransporter som dessa behöver har företagen istället börjat transportera oljan på andra sätt, till exempel genom järnvägstransporter, precis som för över 100 år sedan.
Vad som tidigare ansågs vara en tillfällig åtgärd för att hantera ett kraftigt ökat produktionsutbud har kommit att bli ett permanent komplement till pipelines och utgör nu en betydande del av den amerikanska energiinfrastrukturen. Järnvägsnätet bedöms få en ökad betydelse i framtiden, detta sedan det amerikanska energidepartementet prognosticerat att oljeproduktionen kommer att stiga till 8,15 miljoner fat per dag i slutet av 2014, en ökning från dagens 6,89 miljoner fat.
Bland marknadsanalytiker i USA är det en allmän uppfattning att pipelinesystemet inte kommer att kunna klara av att hålla jämna steg med den nordamerikanska råoljeproduktionen. Järnvägsnätet behövs i dag för att kunna flytta råolja från Williston- och Albertabassängerna samt skifferolja från Eagle Ford.
Järnvägstransporterna ökade med 256 procent under 2012
Under 2012 sade Association of American Railroads att det transporterades rekordstora mängder råolja på järnvägsnätet, 233 811 järnvägslaster, att jämföra med 65 671 järnvägslaster under 2011, vilket ger en ökning om 256 procent på årsbasis. Totalt sett motsvarade detta en produktion om 350 000 fat råolja per dag under 2012. Taket är emellertid ännu inte nått, Morgan Stanley räknar med att transporterna kommer att uppgå till 450 000 järnvägslaster under 2014.
Det är emellertid fortfarande så att järnvägstransporter endast svarar för en bråkdel av all överföring av olja, men den data från 2012 som vi redovisat ovan visar hur snabbt både energibranschen och järnvägsföretagen har anpassat sig till att transportera olja på räls. I dag kan ingen säga att järnvägsnätet inte har en betydande inverkan på oljans logistik.
Den enorma tillväxten i oljeproduktionen i North Dakotas Bakkenregion sporrade användandet av järnvägssystemet eftersom det inte fanns tillräckligt med rörledningar för att hantera produktionen. Det finns tre skäl till varför energibranschen förblir intresserade av detta transportsätt.
- Systemtåg, dvs godståg där alla vagnar dras från en gemensam utgångspunkt till en gemensam destination. Dvs inget trassel och tidsslöseri med att koppla av och på vagnar längs vägen.
- Möjligheten att sälja oljan till en mängd olika köpare på olika destinationer.
- Möjligheten att teckna sig för korta kontrakt vilket inte alltid är möjligt när det gäller rörledningssystemet.
Ökad efterfrågan på järnvägsvagnar
Det finns fortfarande inget alternativ som kan konkurrera med pipelinetransporter av olja när det gäller effektivitet och bekvämlighet. Men systemtåg helt dedikerade till en produkt hjälper signifikant till att sänka kostnaderna för att transportera olja på räls. Detta har lett till en boom för järnvägsföretagen.
Burlington Northern, som äger majoriteten av spåren i Bakkenregionen, säger att företaget planerar att lägga ned 4,1 miljarder USD på expansions- och effektivitetsprojekt under de kommande åren. I första hand kommer detta kapital att läggas på att öka kapaciteten för produktionen från Bakken Shale.
Tågvagnstillverkarna gynnas av detta. Under de första två veckorna i januari erhöll tillverkarna order på fler än 2 500 nya tankvagnar, och det finns en eftersläpande orderstock på fler än 40 000 vagnar, vilket gör att leveranstiden från beställning för en vagn ligger på cirka 18 månader.
Även pipelineoperatörerna investerar i järnvägar. Kinder Morgan meddelade i februari att bolaget tillsammans med Mercuria Energy Trading planerar att bygga ett järnvägsprojekt med kapacitet att hantera 210 000 fat per dag.
Enligt en analys från Morgan Stanley byggs eller planeras en utbyggnad av järnvägsnätet i USA vilket kommer att öka kapaciteten med en miljon fat råolja per dag, vilket kommer att tredubbla den nuvarande kapaciteten. Vidare spår Morgan Stanley “betytande investeringar”, vilket definieras som investeringar i nivån 100 till 500 MUSD, kommer att fortsätta göras av Master Limited Partnerships (en juridiskt definierad investeringsform) i form av förvärv eller organisk utbyggnad av järnvägsterminaler.
En mängd olika destinationer
Oljeproducenterna har fördelen av att de kan utnyttja järnvägsnätet för att reagera på marknadskrafterna och skicka sin råolja dit priserna är som högst istället för att låta den fastna där rörledningar slutar, vilket öppnar nya marknader. I dag ser vi hur oljan i Cushing, Oklahama där en stor del av råoljan lagras, handlas med en rabatt. Vi ser också hur överskottet av råolja i de mellersta delarna av USA har gjort att olja nu transporteras från North Dakota till den amerikanska östkusten, västkusten och Gulfkusten.
I Morgan Stanleys analys konstateras att pipelines vanligen är ett billigare alternativ än järnvägen, när både alternativ finns byggda på samma sträcka. Men att nya pipelineprojekt kommer att ha svårt att konkurrera med järnvägen på grund av kostnaden för att bygga pipelines i nya områden. Dessutom är inte pipelines praktiskt möjliga i vissa regioner.
Importen förskjuts
Den tredje fördelen med tågtransporter är att dessa erbjuder oljeproducenterna kortare kontrakt, ofta så pass korta som mellan ett till fyra år, vilket skall ställas i jämförelse med rörledningarna där avtalen oftast löper på mellan tio och femton år.
Fram till dess att den amerikanska regeringen tillåter export av råolja kommer produktionen att stanna innanför landets gränser, vilket gör att det finns en gräns för hur pass mycket den amerikanska oljeproduktionen kan påverka priset på de globala marknaderna. Däremot ser vi att en del av Kanadas oljeproduktion kan och till viss del redan har, flyttat utomlands. Detta beror bland annat på att det finns ett utbyggt järnvägsnät till den amerikanska västkusten och att det finns förslag om att bygga exportterminaler i både Kanada och USA.
Morgan Stanley säger i sin rapport att USA kanske inte kommer att börja exportera råolja inom en snar framtid, men att det finns skäl att anta att landets import kommer att minska snabbt som en följd av järnvägarnas utveckling.
Nyheter
Nickelmarknaden under fortsatt press – överskott väntas bestå till 2026

Nickelpriserna har fallit kraftigt de senaste åren, och enligt investmentbanken UBS ser återhämtningen ut att dröja. Trots en viss dämpning i produktionstakten och fördröjda projekt, kvarstår ett globalt överskott som väntas hålla i sig åtminstone till 2026.
Efter en period av kraftig utbyggnad och stora förväntningar kopplade till batterimarknaden har efterfrågan inte levt upp till hypen. Visserligen har nickel klarat sig bättre än många andra basmetaller, men efterfrågan räcker inte till för att absorbera det fortsatta utbudet.
Indonesien, världens största producent, förändrar också spelplanen. Tillväxten av låggradigt nickel (NPI) bromsar in, medan nya projekt för höggradigt nickel med HPAL-teknik nu tas i drift – mer lämpade för batteritillverkning, men som ändå ökar utbudet.
Stålindustrin, som är nicklets största kund, minskar sina inköp i både USA och Europa. Samtidigt växer batterisegmentet långsammare än väntat, utan att bidra med någon betydande uppsida.
Indonesiens regering har börjat strama åt exportkvoterna, vilket driver upp råvarukostnaderna och sätter press på producenter med lägre marginaler. Trots att cirka 250 000 ton i produktionsneddragningar har annonserats, räcker det inte för att återställa balansen.
UBS räknar med en global efterfrågetillväxt på 4-5 % per år fram till 2028, men med fortsatt stigande lager och priser nära produktionskostnaden, förblir marknaden överutbudspräglad.
För investerare innebär detta att nickelpriserna sannolikt kommer att förbli pressade under överskådlig tid. De dagar då batteriboomen drev priserna uppåt ser ut att vara över – nu väntar en långsam och kostnadsdriven väg tillbaka mot balans.
Nyheter
Westinghouse planerar tio nya stora kärnreaktorer i USA – byggstart senast 2030

Det amerikanska kärnkraftsbolaget Westinghouse meddelar planer på att bygga tio nya stora kärnreaktorer i USA, med byggstart planerad till senast 2030. Beskedet kom under en energikonferens med fokus på AI vid Carnegie Mellon University i Pittsburgh, där tillförordnade vd:n Dan Sumner presenterade satsningen direkt för president Donald Trump.
De nya reaktorerna som planeras är av modellen AP1000 – en avancerad tryckvattenreaktor som enligt Westinghouse kan leverera el till över 750 000 hushåll vardera.
Satsningen på kärnkraften sker i skenet av president Trumps nyligen utfärdade fyra exekutiva order från maj månad, som syftar till att fyrdubbla USA:s kärnkraftsproduktion till år 2050. Bland annat vill han se minst tio kärnkraftverk under uppförande inom 25 år och har beordrat en omfattande översyn av regelverket för kärnkraftsindustrin.
Samtidigt som Westinghouse presenterade sina planer tillkännagavs även investeringar på över 90 miljarder dollar i datacenter och energiinfrastruktur från ett brett spektrum av teknik-, energi- och finansföretag. Konferensen anordnades av senator Dave McCormick.
Westinghouse har tidigare haft en turbulent resa inom ny kärnkraft. De senaste reaktorerna som byggts i USA – två AP1000-enheter vid Vogtle-anläggningen i Georgia – blev kraftigt försenade och budgeten överskreds med hela 18 miljarder dollar. Projektet bidrog starkt till att Westinghouse tvingades begära konkurs 2017. Bolaget återhämtade sig dock och ägs idag av det kanadensiska uranbolaget Cameco och investeringsjätten Brookfield Asset Management.
För att minska risken för framtida förseningar och kostnadsöverdrag inleder Westinghouse nu ett samarbete med Google. Med hjälp av AI-teknik ska man effektivisera och standardisera byggprocessen för AP1000-reaktorerna, enligt bolaget.
Med de nya planerna tar USA ett stort steg mot att åter bygga ut sin kärnkraftskapacitet – något som både energipolitiker och industrin ser som nödvändigt för att möta framtidens elbehov och klimatmål.
Nyheter
Eurobattery Minerals förvärvar majoritet i spansk volframgruva

Eurobattery Minerals har tagit ett stort steg i sin utveckling genom att underteckna ett avtal om att förvärva en majoritetsandel i volframgruvan San Juan i Galicien, Spanien. Genom en investering på totalt 1,5 miljoner euro i det spanska bolaget Tungsten San Juan S.L. (TSJ), säkrar Eurobattery Minerals en ägarandel på 51 procent – och kontroll över projektet redan efter första delbetalningen.
Investeringen syftar till att bygga en pilotanläggning för mineralbearbetning och starta gruvdriften, som redan har alla nödvändiga licenser och ett preliminärt leveransavtal med Wolfram Bergbau und Hütten AG – en ledande volframproducent inom Sandvik-koncernen. Första leveranserna till Europa väntas ske under andra halvåret 2026, då även positivt kassaflöde förväntas genereras.
”Detta är en game-changer för oss. För första gången går vi från ett prospekteringsbolag till ett bolag med faktiskt intäktspotential inom en snar framtid,” säger VD Roberto García Martínez.
San Juan-projektet har bekräftade malmreserver på cirka 60 000 ton med en volframoxidhalt på 1,3 %. Volfram är en kritisk råvara med ökande strategisk betydelse för industri och försvar, och priset har stigit med över 40 % under 2025.
Med detta förvärv stärker Eurobattery Minerals både sin finansiella ställning och sin position som en europeisk leverantör av kritiska råmaterial – ett viktigt steg mot en hållbar och självförsörjande batterivärdekedja i Europa.
-
Nyheter4 veckor sedan
Mahvie Minerals växlar spår – satsar fullt ut på guld
-
Analys4 veckor sedan
A muted price reaction. Market looks relaxed, but it is still on edge waiting for what Iran will do
-
Nyheter3 veckor sedan
Jonas Lindvall är tillbaka med ett nytt oljebolag, Perthro, som ska börsnoteras
-
Nyheter3 veckor sedan
Oljan, guldet och marknadens oroande tystnad
-
Nyheter3 veckor sedan
Domstolen ger klartecken till Lappland Guldprospektering
-
Analys3 veckor sedan
Tightening fundamentals – bullish inventories from DOE
-
Nyheter2 veckor sedan
Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter
-
Nyheter2 veckor sedan
Sommarvädret styr elpriset i Sverige