Analys
Ingen tvärbroms på råvarornas supercykel
När Kina ställer om ekonomin till att drivas mer av inhemsk konsumtion lär det leda till både lägre tillväxttal och ändrad råvarukonsumtion. Betyder det att råvarornas så kallade supercykel är över? Både ja och nej.
Kina håller i snabb takt på att ställa om ekonomin från infrastrukturinvesteringar och export av lågförädlade varor som största drivkrafter, till en mer uthållig tillväxt driven av inhemsk konsumtion. Det kommer att leda till lägre tillväxttal framöver, och till en helt annan profil på Kinas råvarukonsumtion.
I det stora perspektivet kan omställningen av Kinas tillväxtmodell bara beskrivas som helt naturlig. Det är en utveckling som ska komma när människor får det bättre, blir bättre utbildade, ökar medvetenheten om miljöpåverkan och så vidare. Drivkraften hos invånarna skiftar: Från att arbeta maximalt för att kunna skicka hem pengar till anhöriga, arbetar de för att njuta mer av livet eller kunna leva lite mer västerländskt.
Men utvecklingen har också lett till resonemang runt att råvarornas så kallade ”supercykel” (se faktaruta), skapad av Kinas oerhörda tillväxt de senaste tio åren, är över. Det finns ett väldigt tydligt samband mellan å ena sidan hur nationer tar sig ur fattigdom och utvecklar en medelklass, och å andra sidan hur efterfrågan på råvaror ser ut. Förenklat kan man säga att industrialisering leder till stigande ekonomiskt välstånd som bygger på att en fysisk infrastruktur utvecklas, med allt från bostäder och vägar till fabriker, bilar, broar, järnvägar och flygplatser. I Kina har dessa infrastrukturprojekt antagit närmast ofattbara proportioner under de senaste två decennierna. Det har skapat en gigantisk efterfrågan på råvaror, som i sin tur lett till kraftiga prisökningar. Det mest framträdande exemplet är koppar som under de senaste tio åren stigit med 390 procent.
Kina har under de senaste tio åren gått från cirka 3 000 dollar i BNP per capita till strax under 10 000 dollar. Just det intervallet brukar vara den mest råvaruintensiva fasen i ett lands utveckling. Efter att BNP per capita överstigit 12 000 dollar planar råvarukonsumtionen normalt ut, och ändrar framför allt karaktär.
Det kan dock visa sig vara lite tidigt att dra slutsatser angående den kinesiska drakens aptit på de mer basala råvarorna såsom metaller och annat som behövs för infrastrukturbyggen. Kina är som bekant en gigantisk nation. Det är dessutom en nation med stora regionala skillnader. Detta gör att det kan vara vanskligt att använda samma analys som i andra, mindre länder. De regioner i Kina som nått längst i ”industrialiseringen” och som vid utgången av 2012 låg över 20 000 dollar i BNP per capita är Beijing och Shanghai, samt de regioner som ligger i dessa megastäders närhet. Det är dock viktigt att ha i åtanke att i dessa regioner bor ”endast” cirka 60 miljoner invånare. Tittar man på hur stor del av Kinas befolkning som ligger över 12 000 dollar i BNP per capita så landar summan på strax under en halv miljard invånare. Det är närmast ofattbart stora siffror.
Men – det betyder i sin tur att 850 miljoner människor, framför allt i inlandet, ligger kvar på väldigt låga nivåer när det gäller välstånd, utveckling och urbanisering. Det är 100 miljoner fler invånare än vad som bor i hela Europa (inklusive Ryssland). Dessa 850 miljoner har inte gjort den resa som den mer utvecklade delen av Kina gjort, och det är dit som en allt större del av tillverkning och ysselsättning nu flyttar.
Megastäderna har nämligen blivit väldigt dyra för arbetssökande att flytta till, och löneinflationen har varit mycket hög i de heta regionerna. Det skapar ett tryck att utveckla nya regioner inne i landet, och öka urbaniseringsgraden där. Och just urbanisering är inte bara väldigt en väldig drivkraft i efterfrågan på råvaror – det är också en av de starkaste trender vi ser i världen. Enligt FN:s prognoser kommer det redan år 2030 finnas 221 städer i Kina som är större än Stockholm, och det kommer att finnas 23 städer med fler än fem miljoner invånare.
Urbaniseringstakten är i princip lika hög var man än tittar i Asien, oavsett urbaniseringsgraden. Med andra ord finns det få anledningar att tro att urbaniseringen i Kina ska avstanna, även om landet nu nått en bit över 50 procents urbaniseringsgrad. Som jämförelse ligger motsvarande siffra i Japan runt 90 procent, och där fortsätter folk att flytta till städer. Liksom här i Sverige…
Biltätheten, som är intimt knuten till den ekonomiska aktiviteten, är också den ojämnt spridd mellan den utvecklade delen av landet och de delar som inte kommit lika långt. En växande bilflotta kommer inte bara att påverka förbrukningen av bensin och diesel – den kräver också fortsatta stora investeringar i infrastruktur som vägar, broar och tunnlar.
Kinas enorma storlek i sig gör alltså att nationella jämförelser blir svåra. Skillnaderna mellan olika provinser är väldigt stora och skillnaderna mellan stad och landsbygd är enorma. Det finns all anledning att tro att Kina kommer att ha väldigt stor påverkan på den globala råvaruefterfrågan under lång tid ännu. Därför måste vi svara både ja och nej på frågan om supercykeln är över: Ja, den är över för de utvecklade och industrialiserade regionerna. Men också nej: För en gigantisk del av befolkningen har den bara börjat.
Analys
Brent prices slip on USD surge despite tight inventory conditions
Brent crude prices dropped by USD 1.4 per barrel yesterday evening, sliding from USD 74.2 to USD 72.8 per barrel overnight. However, prices have ticked slightly higher in early trading this morning and are currently hovering around USD 73.3 per barrel.
Yesterday’s decline was primarily driven by a significant strengthening of the U.S. dollar, fueled by expectations of fewer interest rate cuts by the Fed in the coming year. While the Fed lowered borrowing costs as anticipated, it signaled a more cautious approach to rate reductions in 2025. This pushed the U.S. dollar to its strongest level in over two years, raising the cost of commodities priced in dollars.
Earlier in the day (yesterday), crude prices briefly rose following reports of continued declines in U.S. commercial crude oil inventories (excl. SPR), which fell by 0.9 million barrels last week to 421.0 million barrels. This level is approximately 6% below the five-year average for this time of year, highlighting persistently tight market conditions.
In contrast, total motor gasoline inventories saw a significant build of 2.3 million barrels but remain 3% below the five-year average. A closer look reveals that finished gasoline inventories declined, while blending components inventories increased.
Distillate (diesel) fuel inventories experienced a substantial draw of 3.2 million barrels and are now approximately 7% below the five-year average. Overall, total commercial petroleum inventories recorded a net decline of 3.2 million barrels last week, underscoring tightening market conditions across key product categories.
Despite the ongoing drawdowns in U.S. crude and product inventories, global oil prices have remained range-bound since mid-October. Market participants are balancing a muted outlook for Chinese demand and rising production from non-OPEC+ sources against elevated geopolitical risks. The potential for stricter sanctions on Iranian oil supply, particularly as Donald Trump prepares to re-enter the White House, has introduced an additional layer of uncertainty.
We remain cautiously optimistic about the oil market balance in 2025 and are maintaining our Brent price forecast of an average USD 75 per barrel for the year. We believe the market has both fundamental and technical support at these levels.
Analys
Oil falling only marginally on weak China data as Iran oil exports starts to struggle
Up 4.7% last week on US Iran hawkishness and China stimulus optimism. Brent crude gained 4.7% last week and closed on a high note at USD 74.49/b. Through the week it traded in a USD 70.92 – 74.59/b range. Increased optimism over China stimulus together with Iran hawkishness from the incoming Donald Trump administration were the main drivers. Technically Brent crude broke above the 50dma on Friday. On the upside it has the USD 75/b 100dma and on the downside it now has the 50dma at USD 73.84. It is likely to test both of these in the near term. With respect to the Relative Strength Index (RSI) it is neither cold nor warm.
Lower this morning as China November statistics still disappointing (stimulus isn’t here in size yet). This morning it is trading down 0.4% to USD 74.2/b following bearish statistics from China. Retail sales only rose 3% y/y and well short of Industrial production which rose 5.4% y/y, painting a lackluster picture of the demand side of the Chinese economy. This morning the Chinese 30-year bond rate fell below the 2% mark for the first time ever. Very weak demand for credit and investments is essentially what it is saying. Implied demand for oil down 2.1% in November and ytd y/y it was down 3.3%. Oil refining slipped to 5-month low (Bloomberg). This sets a bearish tone for oil at the start of the week. But it isn’t really killing off the oil price either except pushing it down a little this morning.
China will likely choose the US over Iranian oil as long as the oil market is plentiful. It is becoming increasingly apparent that exports of crude oil from Iran is being disrupted by broadening US sanctions on tankers according to Vortexa (Bloomberg). Some Iranian November oil cargoes still remain undelivered. Chinese buyers are increasingly saying no to sanctioned vessels. China import around 90% of Iranian crude oil. Looking forward to the Trump administration the choice for China will likely be easy when it comes to Iranian oil. China needs the US much more than it needs Iranian oil. At leas as long as there is plenty of oil in the market. OPEC+ is currently holds plenty of oil on the side-line waiting for room to re-enter. So if Iran goes out, then other oil from OPEC+ will come back in. So there won’t be any squeeze in the oil market and price shouldn’t move all that much up.
Analys
Brent crude inches higher as ”Maximum pressure on Iran” could remove all talk of surplus in 2025
Brent crude inch higher despite bearish Chinese equity backdrop. Brent crude traded between 72.42 and 74.0 USD/b yesterday before closing down 0.15% on the day at USD 73.41/b. Since last Friday Brent crude has gained 3.2%. This morning it is trading in marginal positive territory (+0.3%) at USD 73.65/b. Chinese equities are down 2% following disappointing signals from the Central Economic Work Conference. The dollar is also 0.2% stronger. None of this has been able to pull oil lower this morning.
”Maximum pressure on Iran” are the signals from the incoming US administration. Last time Donald Trump was president he drove down Iranian oil exports to close to zero as he exited the JCPOA Iranian nuclear deal and implemented maximum sanctions. A repeat of that would remove all talk about a surplus oil market next year leaving room for the rest of OPEC+ as well as the US to lift production a little. It would however probably require some kind of cooperation with China in some kind of overall US – China trade deal. Because it is hard to prevent oil flowing from Iran to China as long as China wants to buy large amounts.
Mildly bullish adjustment from the IEA but still with an overall bearish message for 2025. The IEA came out with a mildly bullish adjustment in its monthly Oil Market Report yesterday. For 2025 it adjusted global demand up by 0.1 mb/d to 103.9 mb/d (+1.1 mb/d y/y growth) while it also adjusted non-OPEC production down by 0.1 mb/d to 71.9 mb/d (+1.7 mb/d y/y). As a result its calculated call-on-OPEC rose by 0.2 mb/d y/y to 26.3 mb/d.
Overall the IEA still sees a market in 2025 where non-OPEC production grows considerably faster (+1.7 mb/d y/y) than demand (+1.1 mb/d y/y) which requires OPEC to cut its production by close to 700 kb/d in 2025 to keep the market balanced.
The IEA treats OPEC+ as it if doesn’t exist even if it is 8 years since it was established. The weird thing is that the IEA after 8 full years with the constellation of OPEC+ still calculates and argues as if the wider organisation which was established in December 2016 doesn’t exist. In its oil market balance it projects an increase from FSU of +0.3 mb/d in 2025. But FSU is predominantly part of OPEC+ and thus bound by production targets. Thus call on OPEC+ is only falling by 0.4 mb/d in 2025. In IEA’s calculations the OPEC+ group thus needs to cut production by 0.4 mb/d in 2024 or 0.4% of global demand. That is still a bearish outlook. But error of margin on such calculations are quite large so this prediction needs to be treated with a pinch of salt.
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: OPEC+ meeting postponement adds new uncertainties
-
Nyheter4 veckor sedan
Oklart om drill baby drill-politik ökar USAs oljeproduktion
-
Nyheter2 veckor sedan
Vad den stora uppgången i guldpriset säger om Kina
-
Nyheter3 veckor sedan
Meta vill vara med och bygga 1-4 GW kärnkraft, begär in förslag från kärnkraftsutvecklare
-
Nyheter3 veckor sedan
Kina gör stor satsning på billig kol i Xinjiang
-
Analys2 veckor sedan
Brent crude rises 0.8% on Syria but with no immediate risk to supply
-
Analys2 veckor sedan
OPEC takes center stage, but China’s recovery remains key
-
Nyheter4 veckor sedan
Ytterligare tolv stora industriföretag ansluter till Industrikraft för bygga ny elproduktion i Sverige