Nyheter
Högkvalitativ grafit från Vittangi förädlas i Luleå – Talga Resources ytterligare ett steg närmare produktion
Det australiensisk-svenska teknik- och materialföretaget Talga Resources (ASX:TLG) meddelade i förra veckan positiva resultat från sin förstudie för grafitgruvan i Vittangi. Studien innefattar även en planerad framtida produktionsanläggning för anodmaterial för batterier som planeras i Luleå. Detta följer efter att bolaget för sex år sedan fokuserade sin verksamhet på grafit i Sverige.
Talga har funnits i Sverige sedan 2011 och i Norrbotten satsar bolaget stort på̊ att utveckla grafit som ska vidareförädlas till anodmaterial som används i batterier, exempelvis till elbilar. Klimatsmarta grafitanoder är en viktig pusselbit både för industrins gröna omställning och för transportsektorns övergång till eldrift.
Positiva resultat i studie om genomförbarhet för gruvan i Vittangi
Bolaget har nu färdigställt en förstudie som mäter genomförbarheten och lönsamheten i projektet i Vittangi i Kiruna kommun. Grafitmalmen i Nunasvaara-fyndigheten är av världsledande kvalitet och studien visar på̊ mycket goda ekonomiska förutsättningar. Den totala omsättningen under de 22 år gruvan beräknas vara igång uppskattas till knappt 40 miljarder kr.
Nästa steg för Talga är att göra en definitiv genomförbarhetsstudie av projektet för att definiera utformningen av projektet i detalj. Under tiden arbetar bolaget också med att färdigställa ansökningar för bearbetningskoncession samt miljötillstånd. I planen ingår en provbrytning för ytterligare processutveckling och marknadskvalifikation i ett första steg i den planerade anläggningen i Luleå. Denna beräknas vara igång tidigast 2021. Fullskalig gruvbrytning och fullständigt utbyggd verksamhet i Luleå beräknas vara igång tidigast 2023.
”Talga har en mycket ambitiös agenda för satsningen i norra Sverige och är övertygade om detta kommer leda till nya jobb och ny kompetens i regionen, som del av det nya ekosystem för smart industri som vi nu ser växa fram i Europa, säger Talgas koncernchef Mark Thompson, och fortsätter: ”Norra Sverige har högkvalitativa grafitfyndigheter, högteknologisk basindustri och ambitiösa klimatmål. Därför är även norra Sverige ett strategiskt centrum i Talgas långsiktiga strategi.”

Väljer Luleå för produktion av anodmaterial
Den planerade gruvan i Nunasvaara väntas ha en produktionsvolym på 100 000 ton per år under 22 år, detta genom ett dagbrott. Malmen från gruvan i Vittangi kommer att användas för att tillverka anodmaterial till batterier, den av bolaget egna utvecklade produkten Talnode-C, med en årlig produktionsvolym på 19 000 ton. Därför är en viktig del i Talgas framtida verksamhet en planerad produktionsanläggning för anodmaterial.
Talga har även nyligen genomfört en urvalsprocess för lämpliga platser för denna anläggning och meddelar nu att man beslutat att välja Luleå̊ som lokaliseringsort. Vid full utbyggnad av projektet skulle det kunna ge ett sjuttiotal arbetstillfällen i Luleå. Gruvan i Vittangi beräknas sysselsätta ett femtiotal personer vid full drift.
”Vi är glada att kunna meddela att vi har vi har valt Luleå̊ och industriområdet vid Luleå hamn som plats för vår framtida förädlingsanläggning. Vi ser det som optimalt att kunna ha anläggningen förhållandevis nära utvinningen och samtidigt ha tillgång till spetskompetens, forskning, logistik och grön energi”, säger Talgas Sverigechef Anna Utsi.
Nyheter
Christian Kopfer om läget för oljan
Christian Kopfer, analytiker på Arctic Securities, kommenterar läget på oljemarknaden till följd av kriget i Gulfen. Ännu så länge prisar marknaden in att situationen ändå löser sig, för fortsätter det 2-3 månader så går priset till 150-200 USD per fat.
Nyheter
Marknaden måste börja betrakta de höga kopparpriserna som det nya normala
Johannes Grunselius, analytiker på SB1, lyfter fram koppar som den mest attraktiva råvaran i gruvsektorn just nu, och menar att det finns både starka strukturella och långsiktiga drivkrafter bakom efterfrågan. Historiskt har den globala efterfrågan på koppar vuxit med cirka 2–3 procent per år under de senaste 50 åren, men enligt honom står marknaden inför en ny fas där tillväxten kan accelerera till 3–4 procent årligen.
Denna uppväxling drivs framför allt av elektrifieringen av samhället. Koppar är en central komponent i allt från elnät och elfordon till den snabba utbyggnaden av datacenter kopplade till AI-investeringar. Det innebär att efterfrågan inte bara växer, utan gör det på ett mer strukturellt och långsiktigt sätt än tidigare.
Samtidigt pekar Grunselius på ett avgörande problem på utbudssidan. det finns inte tillräckligt med nya kopparprojekt för att möta den ökande efterfrågan. Den globala projektportföljen är otillräcklig, och det är enligt honom i praktiken “omöjligt” för industrin att öka produktionen i den takt som krävs. Slutsatsen blir att marknaden med stor sannolikhet går mot ett underskott, en global kopparbrist, inom några år.
Mot den bakgrunden blir stora nya fyndigheter extremt viktiga. Han lyfter särskilt fram Vicuna-projektet, där omkring 50 miljoner ton koppar har identifierats, motsvarande cirka två års global konsumtion. Det är den största kopparupptäckten på över 30 år och beskrivs som betydelsefull inte bara för enskilda bolag utan för hela industrin. Dessutom finns betydande inslag av guld och silver, vilket ytterligare stärker projektets ekonomiska värde.
Grunselius betonar också att kopparpriserna, trots viss nedgång från toppnivåer, fortfarande ligger på historiskt höga nivåer. Han menar att marknaden behöver börja betrakta dessa nivåer som ett “nytt normalt”, givet de starka fundamentala drivkrafterna i både efterfrågan och utbud.
Sammanfattningsvis är hans bild tydlig att kopparmarknaden står inför en period av strukturell tillväxt kombinerad med begränsat utbud, vilket skapar goda förutsättningar för fortsatt höga priser och gör koppar till en av de mest intressanta råvarorna för investerare.
I relation till koppar diskuterar Grunselius även utsikterna för Lundin Mining och Boliden.
Nyheter
Det fysiska spotpriset på brentolja har slagit nytt rekord
När man följer oljepriset så är det vanligtvis priset på terminen som är närmast förfall man tittar på. Den handlas på börsen, det finns en stor likviditet, har hög transparens och går till lösen inom varje månad. Det är dock bara 1-3 procent av terminerna som går till fysisk leverans, resten avvecklas finansiellt och positionen rullas vidare till nästa termin.
När marknaden börjar skaka kan det därför vara intressant att även titta på ”dated brent”, dvs spotpriset på brentolja med fysisk leverans, där leverans vanligtvis sker inom 10-25 dagar.
Terminspriset på brentolja är nu 109 USD per fat. Men dated brent-priset är 141 USD! Enligt grafen nedan är det det högsta priset någonsin. Medan andra uppgifter säger att rekordet fortfarande är juli 2008 då det var 147-148 USD. Oavsett vilket, den aktuella prisnivån är enormt hög och viljan att betala ett rejält högre pris än terminspriset tyder på att köpare upplever att det är fysisk brist på olja.

-
Nyheter3 veckor sedan40 minuter med Javier Blas om hur världen verkligen påverkas av energikrisen
-
Nyheter4 veckor sedanElpriserna fördubblas, stor osäkerhet inför sommaren
-
Nyheter4 veckor sedanMP Materials, USA:s svar på Kinas dominans över sällsynta jordartsmetaller
-
Nyheter3 veckor sedanDet fysiska spotpriset på brentolja har slagit nytt rekord
-
Nyheter2 veckor sedanMarknaden måste börja betrakta de höga kopparpriserna som det nya normala
-
Nyheter1 vecka sedanChristian Kopfer om läget för oljan
-
Nyheter3 veckor sedanEfter tillväxten: Guldbrev satsar på expansion i Europa
-
Analys3 dagar sedanMarket Still Betting on Timely Resolution, But Each Day Raises Shortage Risk

