Följ oss

Nyheter

Guldcentralen April 2012

Publicerat

den

Vart är guldet på väg egentligen?

Guldcentralen - Investera i guldMånaden som gått har visat sig vara en mycket spännande tid för guldet: Redan innan den 1:a mars hade guldpriset rasat från 1787 USD/uns till 1687 USD/uns. Försäljningsyran uppstod precis när ordförande för den amerikanska federala centralbanken, Ben Bernanke skulle hålla sitt kongresstal, och den höll sig i tre veckor på de vaga förhoppningarna att Bernanke skulle låta bli att manipulera penningmängden (genom det han visat sig vara bäst på, pressa mer pengar). Förhoppningarna var lika bisarra som de visade sig vaga; den 26:e mars lyckades guldet kravla sig upp till 1685 USD/uns när NY COMEX stängde; en dagsökning på 1,4% och ett klart uppsving från månadens bottennotering 1642 USD/uns den 23:e mars. Det som låg bakom vändningen var det som tolkades som Bernankes retoriska u-sväng där han utlyste att pengar fortfarande skulle pressas (se anm. längst ner för ytterligare kommentar).

Ben Bernanke, ordförande för den amerikanska federala centralbanken

Faktum är att Bernanke aldrig sagt något om att lugna ner penningpressarna, än mindre att upphöra med det. Herrn har en (ö)känd allergi mot deflation som han slaviskt håller stången genom att successivt driva på en ökning av penningmängden. Det bör noteras att föreställningen om en ökad penningmängd behövs lika lite som en meter som behöver bli längre bara för att vi får fler saker att mäta.

De psykologiska effekterna som har uppstått går ej att underskatta; guldet som väntades ta fart och nå nya toppar under mars har nu stött på farthinder och orsakat förvirring på en volatil marknad. Resultatet blev inte bara ett massivt säljkaos och en förändring på nästan -120 USD/uns (jämför 1787 USD/uns 28:e februari mot 1668 USD/uns 30:e mars) men också en bångstyrighet där bristen på en allmän riktning är utmärkande. Marknaden är volatil och dagliga prissvängningar på +/-1% har visat sig vara mer regel än undantag.

I första anblicken ser marknaden lynnig ut. Det är den också, men mer ligger bakom än ren oförutsägbarhet. En annan faktor som har bidragit till att tynga ner guldet är Indiens beslut att fördubbla den nuvarande beskattningen av samtliga guldimporter till en siffra på 4% (tillkännagivet i indisk media den 16:e mars). Den citerade anledningen var att avlasta underskottet i bytesbalansen, vilket är fullkomligt nonsens; underskottet skulle likväl kunnat avlastas genom att minska utgifterna, men hade ändå en psykologisk inverkan på marknaden eftersom Indien är världens största köpare av guld och importerar i princip nästan allt guld. Men skattepålägget är signifikant och kan medföra en nedsänkt efterfrågan på guldet i Indien.

Å andra sidan har guldet fått en ökad efterfrågan i Turkiet – dock är det inte privatkonsumenterna som står för den. Den turkiska regeringen har ett underskott i bytesbalansen men har, till skillnad från indierna, valt att tackla problemet på ett helt annorlunda sätt genom att övertyga sina konsumenter att låna ut sina guldtillgångar till det statliga turkiska bankväsendet och få ersättning i form av ränta. Med det sagt handlar Turkiets utspel om att låta bankerna få ta en del av kakan, vilket i det här fallet handlar om drygt 5,000 ton guld, och inte om ett helhjärtat försök till att integrera guldet i det monetära systemet. I fjol devalverade den turkiska liran 20% mot den amerikanska dollarn och medförde att turkiska konsumenter i snitt fördubblade sina guldinnehav. Utspelet handlar därför om att förmildra allmänhetens misstro och skepticism mot bankerna, men är i det globala sammanhanget ett exempel på guldets fortsatta marsch framåt inom finansvärlden.

Karta över handelsbalansen - Import kontra export

En global karta över den samlade handelsbalansen (import kontra export) från och med 1980 till 2008. Notera Indiens och Turkiets underskott i bytesbalansen. Som tidigare nämnt har de två länderna liknande problem men valt olika sätt att hantera det på, vari guldet har en central roll. Siffrorna är angivna i miljarder USD. (Källa: International Monetary Fund)

I tvetydiga perioder brukar säljmentaliteten regera, men det är intressant att notera att även om guldet bottnade vid 1642 USD/uns så har 5-årstrenden visat att utvecklingen är konsekvent med den nivå stödlinjen har satt (under mars månad låg den vid 1600 USD/uns), något som visar sig extra tydligt när guldet är prissatt i euro eller brittiska pund.

Guldprisets utveckling över 5 år - Gold

Femårsgrafen visar att guldet fortfarande befinner sig över den undre stödlinjen vilket indikerar på att den långsiktiga bullmarknaden är intakt. (Källa: Gold Made Simple News)

Prisutveckling på guld över 5 år i euro

Samma femårsgraf uppräknat i euro och här ser marginalerna helt annorlunda ut gentemot dollarn. Notera höjdskillnaden mellan aktuella kursvärden och den nedre stödlinjen. Detta visar att även om kursutvecklingen inte tar fart behöver det inte betyda att trenden är bruten. (Källa: Gold Made Simple News)

På kort sikt kvarstår emellertid en genomgående osäkerhet, vilket medför att riktningen på marknaden blir fortsatt oklar. Än så länge går det inte att konstatera att guld har gått in i en konsolideringsfas, med det sagt står guldet inför ett vägskäl nu under kommande månader. Om inte uppgången börjar ta fart på nytt så finns det en risk att trendkanalen rubbas och nya förutsättningar skapas. Det finns dock inga direkta tecken som talar för att bullmarknaden kommer att trubbas av; hela säljyran verkar vara grundad på spöken under sängen. Tvärtom fortsätter efterfrågan på guld att öka dels för att allmänheten tappar förtroendet för bankväsendet. Vi har trots allt en spännande tid att se fram emot!

Anm: I början av april steg guldet inledningsvis över den kritiska 1680-nivån, men efter stängning den 3:e april föll guldet kraftigt efter att Feds penningspolitiska protokoll indikerat att flera av medlemmarna i den kommitté som styr penningpolitiken inte är redo för att köpa mer statsobligationer, dvs. trycka ut mer pengar i systemet. Säljyran har därefter hållit i sig och noteras i skrivande stund till 1618 USD/uns (4:e april).

Guldmarknaden - Bull fas 2 och 3 - Goldpris

Fas 2 och fas 3 i bullmarknaden: Svagare trendutveckling för guldet indikeras om stödlinjen för fas 2 bryts. Stödlinjen för fas 3 ligger i dagsläget kring 1500 USD/uns. (Källa: Gold Made Simple News)

Som alltid i dessa volatila tider bör vi beakta den långsiktiga utvecklingen och inte skygga för kortsiktiga svängningar. Det återstår emellertid att se om guldet är på väg in i en ny fas där trendutvecklingen går in i ett lugnare tempo utan att för den skull gå ur bullmarknaden. De fundamentala faktorer som utlöste bullmarknaden för tolv år sedan har inte förändrats, om något har de blivit än mer intensifierade till följd av ökade penningmängder och en allt slappare penningpolitik världen över.

Guldcentralen AB har funnits sedan 1967 och är en del av en ädelmetallkoncern som funnits sedan 1879. Företagets ägare är KA Rasmussen AS i Norge. Det är 5:e generationen som driver företaget just nu. Guldcentralen säljer fysiskt guld, silver, platina och palladium till privatpersoner och företag. Det företaget säljer är handelsgodkända tackor och mynt. Företagets hemsida.

Fortsätt läsa
Annons
1 kommentar

1 kommentar

  1. Ålänningen

    10 april, 2012 vid 03:14

    Jag behåller guldet jag har och köper lite mer var tredje månad. Priset får pendla bäst det vill.

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Jäst och tångflugor kan ersätta fiskmjöl i foder till odlad lax

Publicerat

den

Två laxbitar

Tångflugor och marin jäst som odlas på biprodukter från matindustrin kan användas i foder till odlad lax. Genom att ersätta fiskmjöl och sojabönor kan det skapas en mer hållbar och cirkulär matproduktion, enligt en avhandling från Göteborgs universitet.

Mat från vattenbruk, som till exempel odlad fisk, är den snabbast växande sektorn i matindustrin. En viktig anledning är att det är näringsriktig och proteinrik mat som generellt sett är mer hållbart producerad än protein från landlevande djur.

Men odlingen av fisk har också sina utmaningar och det är fiskfodret som är mest problematiskt. Laxfiskarnas foder står i dag för ungefär hälften av odlingarnas klimatavtryck och utgör även hälften av produktionskostnaden. Genom att studera alternativa och mer hållbara ingredienser i fiskfodret hoppas forskare vid Göteborgs universitet kunna göra vattenbruket ännu mer hållbart.

I en ny avhandling lanseras tångflugornas larver och odlad marin jäst som bra alternativ till fiskmjöl och sojabönor i fodret. Det är två råvaror som kan odlas på biprodukter från den marina livsmedelsindustrin, som annars skulle slängas. Fluglarver och marin jäst har över 50 procent högkvalitativa proteiner och höga halter av nyttiga omega 3-fettsyror som fisken behöver för att växa och må bra, vilket i slutänden också ger ett nyttigt livsmedel.

Aktiverar fiskens immunsystem

– Både fluglarverna och jästen har goda näringsvärden och jag kunde notera att fisken åt fodret med god aptit. En annan viktig fördel är att dessa ingredienser kan stärka immunsystemet och därmed skydda fisken från sjukdomar, säger Niklas Warwas, doktorand vid Göteborgs universitet.

Fokuset för Niklas Warwas avhandling är att undersöka möjligheterna för en mer cirkulär matproduktion som minskar miljö- och klimatpåverkan. Den marina jästen odlades i näringsrikt lakvatten från sillkonservindustrin. Lakvattnet är en biprodukt som i dag är en kostnad för industrin eftersom vattnet måste renas innan det får släppas ut i havet. Nu kunde vattnet återanvändas för att producera en ny råvara för fiskfoder. På liknande sätt lät han farma tångflugor på en restprodukt från odling av alger.

Ökad livsmedelssäkerhet

Ett stort plus är att varken jästen eller fluglarverna kräver någon större bearbetning innan den kan användas som råvara i fiskmaten, vilket kan minska energiåtgången i fodertillverkningen.

– Både jästen och insekterna kan odlas på en lång rad olika organiska material. Det är en viktig poäng att skapa lokala cirkulära system där fiskfodret kan produceras i närheten av förädlingsfabrikerna, som i sin tur kan anläggas i närheten av fiskodlingarna. Det minskar transportbehovet och gör dessa alternativ till traditionella foderingredienser mer konkurrenskraftiga, säger Niklas Warwas.

I dagens fiskfoder används oftast fiskmjöl eller sojabönor som proteinkälla. Båda två är även av intresse som föda för människan. Att minska åtgången av dessa i fiskfoder bidrar till en ökad livsmedelssäkerhet, i en tid då den globala handeln står inför flera utmaningar.  

– Min forskning kan hjälpa Sverige att få en mer cirkulär matproduktion där biprodukterna återanvänds i stället för att slängas bort. Det bidrar till en resurssnålare matindustri som är viktig när tillgången på odlingsbar mark och rent vatten hotas samtidigt som befolkningen ökar, säger Niklas Warwas.

Fortsätt läsa

Nyheter

Bixias vårprognos: Låga elpriser väntas i vår

Publicerat

den

Våren är på intåg med milt väder, minskande elförbrukning och fallande elpriser.  Elpriset väntas nästan halveras till runt 50 öre per kWh i snitt under mars-april, jämfört med i fjol.  Låga bränslepriser och svag konjunktur i Europa bidrar till prisfallet. Det visar elbolaget Bixias prognos för våren 2024. 

Kylan börjar släppa på allvar både i Norden och i Europa och våren är på intåg efter en långdragen vinter med återkommande köldtoppar.

– I vår väntas elpriserna falla markant, tack vare milt väder och bättre hydrologi samt svag konjunktur och väldigt låga bränslepriser i Europa. Vårpriserna blir de lägsta av sitt slag sedan 2021 då priserna började sticka i väg, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

Elpriset i system på elbörsen Nord Pool väntas i mars bli ungefär 50 öre per kWh jämfört med 91 öre i fjol. I april ser det ut att bli runt 45 öre, jämfört med 88 öre ifjol.

Från extremläge till normalitet

Vårens elpris väntas bli klart mer stabilt än förra året. Energibalansen är betydligt starkare, med mer förnybar energi, mer kärnkraft och lägre förbrukning, särskilt i Europa. De numera kontrollerade elpriserna i Europa spiller också över på de svenska priserna. 

– Elkrisen är helt borta för stunden. Elpriset har snabbt gått från ett extremläge 2021 – 2022, via en sakta utförslöpa för i fjol, till ett mer normalt läge i år.  Den allra största orsaken till utvecklingen är det stora prisfallet i Tyskland, där elpriset toppade på 2,50 kronor i snitt för 2022 men hittills i vinter landat på 75 öre, säger Johan Sigvardsson.

Även om vädret i Sverige blir kallt och vindstilla vissa dagar i mars och vi importerar el, finns en övre gräns hur mycket elpriset kan sticka i väg till följd av priskopplingen mot Tyskland. Elpriset i Tyskland väntas ligga på endast runt 60 öre per kWh, att jämföra med 114 öre per kWh i fjol.

Stort fall även i vintras

När årets vinter summeras kan konstateras att vi haft en relativt kall vinter. Under november, december och januari var det i snitt 2 grader lägre temperatur än normalt.  Samtidigt har vintern bjudit på en temperaturmässig berg- och dalbana.  

– Kyla och högre förbrukning borde normalt sett betyda högre elpriser. Men i och med att både bränslepriser och därmed de kontinentala priserna fallit så mycket får vi istället ett betydligt lägre elpris i år, säger Johan Sigvardsson.

I februari landade systempriset på 45 öre per kWh, jämfört med 91 öre per kWh året innan.

Fortsätt läsa

Nyheter

Stora investmentbanker och hedgefonder ökar handeln med fysiskt uran

Publicerat

den

Kärnkraftverk som använder uran

Goldman Sachs, Macquarie och flera hedgefonder har ökat sin fysiska handel i uran i en tid då råvaran handlas till höga priser. Detta eftersom många länder ökar sin kärnkraftsproduktion för att uppfylla sina klimatmål samtidigt som de minskar behovet av import av fossila bränslen.

Goldman Sachs har ökat handeln med fysiskt uran och har även börjat ställa ut optioner på uran till hedgefonder.

Medan den amerikanska investmentbanken Goldman Sachs mestadels gör affärer med hedgefonder och andra finansiella kunder, har Macquarie ökat handeln med uranproduktion från gruvbolag, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Uran befinner sig på en tjurmarknad eftersom många ekonomier vill använda mer kärnkraftsproduktion i en renässans för tekniken efter energikrisen och den ryska invasionen av Ukraina.

Vid klimattoppmötet COP28 i slutet av förra året lovade USA och 21 andra länder att tredubbla kärnkraftskapaciteten till 2050. De sa att det är avgörande att införliva mer kärnkraft i sin energimix för att uppnå sina nettonollmål under de kommande decennierna.

”Deklarationen erkänner kärnenergins nyckelroll för att uppnå globala netto-nollutsläpp av växthusgaser till 2050 och att hålla målet på 1,5 grader Celsius inom räckhåll”, sade det amerikanska utrikesdepartementet.

Uranpriserna har fördubblats under det senaste året till kring 100 dollar per pound.

Fortsätt läsa

Populära