Följ oss

Nyheter

Gaddafis öde styr oljepriset

Publicerat

den

Revolutionen i Libyen mot Gaddafi påverkar oljepriset

Revolutionen i Libyen mot Gaddafi påverkar oljeprisetOljeprisets öde styrs kortsiktigt av vad som händer med Gaddafi och situationen i Libyen där en seger för endera sidan kan komma att sätta en negativ press på oljepriset. Huruvida detta kommer att bli tillfälligt är emellertid ännu för tidigt att sia om. Orsaken är att landets oljeproduktion legat nere sedan i början av 2011.

Libyen är Nordafrikas största producent av råolja och stod innan de folkliga upproren i den arabiska världen för en daglig oljeproduktion om 1,6 miljoner oljeekvivalenter per dag varav minst 1,5 miljoner fat gick på export. Siffran understiger rekordproduktionen från 2008, då Libyen stod för 1,74 miljoner oljeekvivalenter per dag. Rebellerna räknar med att det kommer att ta minst två år innan Libyen åter kan producera sådana mängder, men har som mål att öka den dagliga produktionen till 2,2 miljoner oljeekvivalenter per dag innan år 2012. Totalt sett stod landet för två procent av den globala oljeproduktionen, och Libyen har Afrikas största kända och oexploaterade oljereserver, cirka 44 miljarder fat. I dag uppgår produktionen till mindre än 100.000 fat olja per dag. Det är därför sannolikt att en återställd oljeproduktion i Libyen kommer att medföra att priset sjunker enligt lagen om tillgång och efterfrågan.

Enligt Abdeljalil Mayouf, informationsdirektör på det libyska oljebolaget Agoco räknar landets oljeproducenter att det kan ta så pass kort tid som tre veckor från det att det förklaras vem som är vinnare till dess att produktionen åter kan vara i gång.

75 kinesiska oljebolag i landet

Merparten av olje- och gasproduktionen i Libyen kontrollerats av staten, men i nära samarbete med stora utländska oljebolag, till exempel italienska Eni med en daglig produktion om 244.000 fat olja innan oroligheterna startade. Även Ryssland har en stor närvaro, främst genom bolagen Gazprom Neft och Tatneft som varit verksamma i mångmiljardprojekt i Libyen. Den brasilianska närvaron i landet består främst av den statliga oljejätten Petrobras och byggbolaget Odebrecht. Bland övriga stora aktörer finns franska Total och norska Statoil. Kina har inte någon större enskild aktör, men däremot en betydande mängd företag, inte mindre än 75 kinesiska oljebolag har varit verksamma i landet och som tillsammans hade 36.000 anställda, och till det skall adderas alla de företag som har haft en verksamhet som stödjer oljeproduktionen, till exempel sådana företag som är verksamma inom byggnadssektorn.

Den libyska ledaren Gaddafis privata säkerhetsarmeAv vad vi sett hittills har rebellerna inte något större förtroende för vare sig ryssar, kineser eller brasilianerna, utan föredrar att arbeta med tillsammans med italienska Eni och franska Total. Från Agocos sida sägs det att det är vissa politiska problem som gör att de föredrar att samarbeta med oljebolag som är domicila i västvärlden.

Representanter för den rysk-libyska handelskammaren har gått ut och sagt att de anser att NATO:s inblandning i landet har gjort att de ryska bolagen förlorat sin marknadsdominans i Libyen. Det är ännu så länge för tidigt att uttala sig om hur den libyska oljeproduktionen kommer att fungera framgent, men de flesta tror att det är att just Agoco kommer att få en nyckelroll. Den största utländska aktören i dagsläget är italienska Eni, som varit på plats i Libyen sedan 1950-talet, och har avtal rörande oljeproduktion som löper till 2042. Här är det ännu så länge för tidigt att uttala sig om de framtida regeringarna i Libyen kommer att honorera dessa avtal eller om de kommer att riva upp eller omförhandla dessa.

Helt klart är emellertid att vilken regering det än blir som segrar så kommer oljeproduktionen att komma i gång igen, dels är olja en fysisk bristvara och dels är landets ekonomi starkt beroende av de inkomster som exporten ger.

Förstsätt läsa
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

De globala sockerpriserna kan stiga när den indiska produktionen sjunker

Publicerat

den

Sockerrör

Sockerpriserna över hela världen kan skjuta i höjden ytterligare på grund av en nedgång i produktionen i Indien, världens största sockerproducent – och exportrestriktioner som införts av den indiska regeringen.

De globala sockerpriserna har redan stigit till nära sin högsta nivå på mer än ett decennium. Ett pound råsocker handlas för närvarande till nästan 26 amerikanska cent. Det är en kraftig uppgång från de cirka 17 amerikanska cent per pound som denna råvara handlades till i maj 2013.

Den indiska regeringen har begränsat exporten för den pågående sockerproduktionscykeln, som sträcker sig från oktober till september varje år, till 6,1 miljoner ton. Om något nytt tillstånd för export beviljas kommer det att ske i december 2023 efter att ha räknat in primärproduktionsuppskattningar för den nya säsongen från oktober 2023 till september 2024.

Kommer när produktionen minskar i Kina och Thailand 

Enligt All India Sugar Trade Associations har 5,7 miljoner ton av den tillåtna kvoten redan exporterats, och resten förväntas vara utsänd senast den 25 maj. Den förväntade exportbegränsningen när taket har nåtts innebär att ytterligare indiska försändelser kommer att skickas ut först 2024. Denna frånvaro av en nyckelleverantör på den globala marknaden kommer då vid en tidpunkt då produktionen också har minskat i länder som Kina och Thailand.

Indien exporterade rekordhöga 11,2 miljoner ton socker under säsongen 2021-2022, med sändningar som skickades till länder som Indonesien, Malaysia, Bangladesh, Sudan, Somalia och Förenade Arabemiraten. Indien förväntades producera omkring 38,5 miljoner ton 2022-2023, men denna uppskattning sänktes till 36,8 miljoner ton av Indian Sugar Mills Association (ISMA) den 26 april 2023.

Dessa siffror inkluderar socker som används för etanolproduktion, vilket indikerar att den faktiska produktionsuppskattningen av sötningsmedlet bara är 32,8 miljoner ton. Detta skall ställas mot en årlig inhemsk konsumtion på cirka 27,5 miljoner ton. Minskningen av produktionen är till stor del ett resultat av väderrelaterade störningar i Maharashtra, en viktig stat som odlar sockerrör. Preliminära siffror visar att produktionen där har minskat med omkring 15 procent i den nuvarande produktionscykeln.

Begränsat utbud tvingar sockerbruken att stänga

Den 15 april uppgick Indiens sockerproduktion till 31,1 miljoner ton för innevarande säsong som började i oktober 2022, en nedgång på 5,4 procent jämfört med året innan. Många sockerbruk har stängt tidigt på grund av begränsad tillgång till sockerrör.

Sockerrör som odlas i Indien har en odlingscykel på 12 till 18 månader. Sockerrören planteras mestadels mellan januari och mars och skördas från december till mars året därpå.

Skörden kräver jämnt fördelat och lägligt monsunregn under juni och juli, följt av en torr period för mognad. Detta traditionella vädermönster har blivit oberäkneligt på grund av klimatförändringarna.

Nedgången i sockerproduktionen i Indien har ökat oron för stigande priser under sommarmånaderna som sträcker sig ungefär från april till juni, då efterfrågan toppar på grund av den ökade konsumtionen av kalla drycker och glass.

Det har förekommit spekulationer om att den indiska regeringen till och med skulle kunna begränsa exporten under den tilldelade kvoten på 6,1 miljoner ton. Tidningen Mint rapporterade den 8 maj om en ny plan för att stoppa transporter på cirka 85 000 ton som ännu inte lämnat de indiska kusterna.

Tillgångskrisen i Indien kommer när de globala sockerpriserna är på uppgång. De nådde sin högsta nivå sedan 2011 i slutet av april, då råsockret handlades till 27 amerikanska cent per pound. De har sedan dess mattats marginellt, men inflationstrycket är fortfarande aktivt.

I maj steg FAOs sockerprisindex med 17,6 procent från mars, den högsta nivån sedan oktober 2011, på grund av minskade produktionsförväntningar och resultat i Indien, Kina, Thailand och EU orsakade av torra väderförhållanden.

En långsam start på sockerrörsskörd i Brasilien, tillsammans med högre internationella råoljepriser, vilket kan öka efterfrågan på sockerrörsbaserad etanol, flaggades också som en av faktorerna.

Meir Commodities, ett sockerhandelsföretag i Mumbai, förväntar sig ett globalt underskott på cirka tre miljoner ton för säsongen 2023-2024 med tanke på bristen från leverantörer som Indien och Thailand.

Förstsätt läsa

Nyheter

Vänta, vänta och vänta är vad den tekniska analysen på oljepriset säger

Publicerat

den

Teknisk analys på Brent-olja

Ingemar Carlsson har gjort en teknisk analys på oljepriset, närmare bestämt för Brent-olja, och den är i ärlighetens namn inte vidare spännande för den visar bara på att man ska vänta. Det har varken den senaste tiden eller nu kommit någon tydlig köp- eller säljsignal.

Förstsätt läsa

Nyheter

Petrolia Noco kommer att ha en betydande oljeproduktion från 2025

Publicerat

den

Anställda på Petrolia Noco

Det norska oljebolaget Petrolia Noco har idag en obetydlig oljeproduktion men kommer att ha en betydelsefull sådan från 2025. Bolagets aktier är idag noterade på NOTC, men kommer under nästa år att flytta noteringen till Euronext Growth Oslo. Bolagets CFO Erik von Krogh presenterar verksamheten.

Förstsätt läsa

Populära