Nyheter
Gaddafis öde styr oljepriset

Oljeprisets öde styrs kortsiktigt av vad som händer med Gaddafi och situationen i Libyen där en seger för endera sidan kan komma att sätta en negativ press på oljepriset. Huruvida detta kommer att bli tillfälligt är emellertid ännu för tidigt att sia om. Orsaken är att landets oljeproduktion legat nere sedan i början av 2011.
Libyen är Nordafrikas största producent av råolja och stod innan de folkliga upproren i den arabiska världen för en daglig oljeproduktion om 1,6 miljoner oljeekvivalenter per dag varav minst 1,5 miljoner fat gick på export. Siffran understiger rekordproduktionen från 2008, då Libyen stod för 1,74 miljoner oljeekvivalenter per dag. Rebellerna räknar med att det kommer att ta minst två år innan Libyen åter kan producera sådana mängder, men har som mål att öka den dagliga produktionen till 2,2 miljoner oljeekvivalenter per dag innan år 2012. Totalt sett stod landet för två procent av den globala oljeproduktionen, och Libyen har Afrikas största kända och oexploaterade oljereserver, cirka 44 miljarder fat. I dag uppgår produktionen till mindre än 100.000 fat olja per dag. Det är därför sannolikt att en återställd oljeproduktion i Libyen kommer att medföra att priset sjunker enligt lagen om tillgång och efterfrågan.
Enligt Abdeljalil Mayouf, informationsdirektör på det libyska oljebolaget Agoco räknar landets oljeproducenter att det kan ta så pass kort tid som tre veckor från det att det förklaras vem som är vinnare till dess att produktionen åter kan vara i gång.
75 kinesiska oljebolag i landet
Merparten av olje- och gasproduktionen i Libyen kontrollerats av staten, men i nära samarbete med stora utländska oljebolag, till exempel italienska Eni med en daglig produktion om 244.000 fat olja innan oroligheterna startade. Även Ryssland har en stor närvaro, främst genom bolagen Gazprom Neft och Tatneft som varit verksamma i mångmiljardprojekt i Libyen. Den brasilianska närvaron i landet består främst av den statliga oljejätten Petrobras och byggbolaget Odebrecht. Bland övriga stora aktörer finns franska Total och norska Statoil. Kina har inte någon större enskild aktör, men däremot en betydande mängd företag, inte mindre än 75 kinesiska oljebolag har varit verksamma i landet och som tillsammans hade 36.000 anställda, och till det skall adderas alla de företag som har haft en verksamhet som stödjer oljeproduktionen, till exempel sådana företag som är verksamma inom byggnadssektorn.
Av vad vi sett hittills har rebellerna inte något större förtroende för vare sig ryssar, kineser eller brasilianerna, utan föredrar att arbeta med tillsammans med italienska Eni och franska Total. Från Agocos sida sägs det att det är vissa politiska problem som gör att de föredrar att samarbeta med oljebolag som är domicila i västvärlden.
Representanter för den rysk-libyska handelskammaren har gått ut och sagt att de anser att NATO:s inblandning i landet har gjort att de ryska bolagen förlorat sin marknadsdominans i Libyen. Det är ännu så länge för tidigt att uttala sig om hur den libyska oljeproduktionen kommer att fungera framgent, men de flesta tror att det är att just Agoco kommer att få en nyckelroll. Den största utländska aktören i dagsläget är italienska Eni, som varit på plats i Libyen sedan 1950-talet, och har avtal rörande oljeproduktion som löper till 2042. Här är det ännu så länge för tidigt att uttala sig om de framtida regeringarna i Libyen kommer att honorera dessa avtal eller om de kommer att riva upp eller omförhandla dessa.
Helt klart är emellertid att vilken regering det än blir som segrar så kommer oljeproduktionen att komma i gång igen, dels är olja en fysisk bristvara och dels är landets ekonomi starkt beroende av de inkomster som exporten ger.
Nyheter
Nickelmarknaden under fortsatt press – överskott väntas bestå till 2026

Nickelpriserna har fallit kraftigt de senaste åren, och enligt investmentbanken UBS ser återhämtningen ut att dröja. Trots en viss dämpning i produktionstakten och fördröjda projekt, kvarstår ett globalt överskott som väntas hålla i sig åtminstone till 2026.
Efter en period av kraftig utbyggnad och stora förväntningar kopplade till batterimarknaden har efterfrågan inte levt upp till hypen. Visserligen har nickel klarat sig bättre än många andra basmetaller, men efterfrågan räcker inte till för att absorbera det fortsatta utbudet.
Indonesien, världens största producent, förändrar också spelplanen. Tillväxten av låggradigt nickel (NPI) bromsar in, medan nya projekt för höggradigt nickel med HPAL-teknik nu tas i drift – mer lämpade för batteritillverkning, men som ändå ökar utbudet.
Stålindustrin, som är nicklets största kund, minskar sina inköp i både USA och Europa. Samtidigt växer batterisegmentet långsammare än väntat, utan att bidra med någon betydande uppsida.
Indonesiens regering har börjat strama åt exportkvoterna, vilket driver upp råvarukostnaderna och sätter press på producenter med lägre marginaler. Trots att cirka 250 000 ton i produktionsneddragningar har annonserats, räcker det inte för att återställa balansen.
UBS räknar med en global efterfrågetillväxt på 4-5 % per år fram till 2028, men med fortsatt stigande lager och priser nära produktionskostnaden, förblir marknaden överutbudspräglad.
För investerare innebär detta att nickelpriserna sannolikt kommer att förbli pressade under överskådlig tid. De dagar då batteriboomen drev priserna uppåt ser ut att vara över – nu väntar en långsam och kostnadsdriven väg tillbaka mot balans.
Nyheter
Westinghouse planerar tio nya stora kärnreaktorer i USA – byggstart senast 2030

Det amerikanska kärnkraftsbolaget Westinghouse meddelar planer på att bygga tio nya stora kärnreaktorer i USA, med byggstart planerad till senast 2030. Beskedet kom under en energikonferens med fokus på AI vid Carnegie Mellon University i Pittsburgh, där tillförordnade vd:n Dan Sumner presenterade satsningen direkt för president Donald Trump.
De nya reaktorerna som planeras är av modellen AP1000 – en avancerad tryckvattenreaktor som enligt Westinghouse kan leverera el till över 750 000 hushåll vardera.
Satsningen på kärnkraften sker i skenet av president Trumps nyligen utfärdade fyra exekutiva order från maj månad, som syftar till att fyrdubbla USA:s kärnkraftsproduktion till år 2050. Bland annat vill han se minst tio kärnkraftverk under uppförande inom 25 år och har beordrat en omfattande översyn av regelverket för kärnkraftsindustrin.
Samtidigt som Westinghouse presenterade sina planer tillkännagavs även investeringar på över 90 miljarder dollar i datacenter och energiinfrastruktur från ett brett spektrum av teknik-, energi- och finansföretag. Konferensen anordnades av senator Dave McCormick.
Westinghouse har tidigare haft en turbulent resa inom ny kärnkraft. De senaste reaktorerna som byggts i USA – två AP1000-enheter vid Vogtle-anläggningen i Georgia – blev kraftigt försenade och budgeten överskreds med hela 18 miljarder dollar. Projektet bidrog starkt till att Westinghouse tvingades begära konkurs 2017. Bolaget återhämtade sig dock och ägs idag av det kanadensiska uranbolaget Cameco och investeringsjätten Brookfield Asset Management.
För att minska risken för framtida förseningar och kostnadsöverdrag inleder Westinghouse nu ett samarbete med Google. Med hjälp av AI-teknik ska man effektivisera och standardisera byggprocessen för AP1000-reaktorerna, enligt bolaget.
Med de nya planerna tar USA ett stort steg mot att åter bygga ut sin kärnkraftskapacitet – något som både energipolitiker och industrin ser som nödvändigt för att möta framtidens elbehov och klimatmål.
Nyheter
Eurobattery Minerals förvärvar majoritet i spansk volframgruva

Eurobattery Minerals har tagit ett stort steg i sin utveckling genom att underteckna ett avtal om att förvärva en majoritetsandel i volframgruvan San Juan i Galicien, Spanien. Genom en investering på totalt 1,5 miljoner euro i det spanska bolaget Tungsten San Juan S.L. (TSJ), säkrar Eurobattery Minerals en ägarandel på 51 procent – och kontroll över projektet redan efter första delbetalningen.
Investeringen syftar till att bygga en pilotanläggning för mineralbearbetning och starta gruvdriften, som redan har alla nödvändiga licenser och ett preliminärt leveransavtal med Wolfram Bergbau und Hütten AG – en ledande volframproducent inom Sandvik-koncernen. Första leveranserna till Europa väntas ske under andra halvåret 2026, då även positivt kassaflöde förväntas genereras.
”Detta är en game-changer för oss. För första gången går vi från ett prospekteringsbolag till ett bolag med faktiskt intäktspotential inom en snar framtid,” säger VD Roberto García Martínez.
San Juan-projektet har bekräftade malmreserver på cirka 60 000 ton med en volframoxidhalt på 1,3 %. Volfram är en kritisk råvara med ökande strategisk betydelse för industri och försvar, och priset har stigit med över 40 % under 2025.
Med detta förvärv stärker Eurobattery Minerals både sin finansiella ställning och sin position som en europeisk leverantör av kritiska råmaterial – ett viktigt steg mot en hållbar och självförsörjande batterivärdekedja i Europa.
-
Nyheter4 veckor sedan
Mahvie Minerals växlar spår – satsar fullt ut på guld
-
Analys4 veckor sedan
A muted price reaction. Market looks relaxed, but it is still on edge waiting for what Iran will do
-
Nyheter3 veckor sedan
Jonas Lindvall är tillbaka med ett nytt oljebolag, Perthro, som ska börsnoteras
-
Nyheter3 veckor sedan
Oljan, guldet och marknadens oroande tystnad
-
Nyheter3 veckor sedan
Domstolen ger klartecken till Lappland Guldprospektering
-
Analys3 veckor sedan
Tightening fundamentals – bullish inventories from DOE
-
Nyheter2 veckor sedan
Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter
-
Nyheter2 veckor sedan
Lundin Mining ska bli en av de tio största kopparproducenterna i världen