Nyheter
Fjäderfän, ingen placering för kycklingar…
Denna gång tittar vi närmare på en vara som inte handlas på råvarubörserna, men som är en av våra viktigaste stapelvaror och dessutom är starkt beroende av priserna på en av de standardiserade råvarorna. Det är kyckling som vi tittar närmare på, en vara som de flesta av oss konsumerar varje vecka. Att vi skriver om detta beror på att vi vill visa vilka effekter som prisförändringar på en marknad för med sig både på andra delmarknader men också för slutkonsumenterna. Vi är av den åsikten att detta ger en ökad förståelse för råvarumarknaden i sin helhet.
Den amerikanska marknaden för fjäderfä uppgick under 2007 till 43 miljarder USD i konsumentledet. Priset på kycklingkött är en faktor på priset på foder, framförallt majs, sojabönor och distiller’s dry grain, en biprodukt som uppstår i samband med etanoltillverkning. I själva verket utgör kostnaderna för foder 65 procent av de totala kostnaderna för att föda upp en kyckling, vilket gör att priset på kyckling är extremt beroende av majspriset.
Även om de stigande kostnaderna för majs har ökat kostnaderna för att producera kyckling med mer än en tredjedel i början av 2008, har stora inhemska leveranser gjort att detaljhandelspriserna är relativt oförändrade.
Vilka företag drar nytta av högre kycklingpriser?
Företag som Pilgrim’s Pride (PPC) och Tyson Foods (TSN), är exempel på stora kycklingproducenter (de har 25 % och 20 % marknadsandel på den amerikanska marknaden), gynnas när priset på kyckling stiger.
Mindre, kycklingproducenter och förädlare, såsom Perdue Farms med 8% av USA: s marknad och Wayne Farms med en 5% marknadsandel i USA, drar nytta av att priset på kyckling stiger.
Kycklingfoder och fodertillsatsföretag, till exempel Land O’Lakes, Inc. gynnas av högre efterfrågan av kycklingar, vilket leder till ökad efterfrågan på deras produkter.
Vilka företag drar nytta av lägre kycklingpriser?
Yum! Brands (YUM), ägare av Kentucky Friend Chicken, och AFC Enterprises (AFCE), ägare av Popeyes Chicken, är exempel på kycklingfokuserade snabbmatskedjor som köper stora mängder kyckling och väldigt känsliga för fluktuationer i prissättning av kyckling.
ConAgra Foods (CAG) och Kraft Foods (KFT) är producenter av färdigpackade livsmedel som köper stora mängder kyckling.
Stormarknader som Wal-Mart Stores (WMT), Safeway (SWY) och Kroger Company (KR) köper stora mängder av färska och förpackade kycklingar och gynnas av lägre priser på kyckling då detta ofta är en lockvara för denna typ av företag.
Trender och drivkrafter
Stigande foderpriser ökar priset på kyckling
Kycklingpriset är starkt beroende av en gynnsam prissättning av foder, såsom majs och sojabönor, då foder utgör majoriteten av kostnaderna för att hålla fjäderfän.
Majspriset har stigit kraftigt sedan början av 2007 – mer än 60% under 2007 och början av 2008 – då etanolproducenter ökade sin efterfrågan på denna råvara till följd av stigande oljepriser som i sin tur har ökat efterfrågan på etanol.
Majs är också den viktigaste insatsvaran för många andra livsmedel, såsom majssirap som efterfrågas alltmer på global bas. Det som är förvånande är att det amerikanska jordbruksverket bedömer att de amerikanska bönderna kommer att plantera minskade mängder majs, något som i sin tur leder till sänkt utbud och högre priser. Långsiktigt kan betydande ökningar av foderpriserna således komma att medföra prishöjningar på fågel.
En föränderlig global efterfrågan och utbud gör att priserna fluktuerar
Även priset på kyckling är mest mottagligt för priserna på kycklingfoder, påverkas de också av internationell konkurrens, hög inhemsk produktion, säsongsvariationer och rädsla för fågelinfluensa. Trots att endast 16 procent av den amerikanska produktionen gick på export under 2007, kan den internationella konkurrensen pressa priserna nedåt eller driva dem högt uppåt.
Starka exportmarknader har varit de främsta drivkrafterna på marknaderna för kött och andra produkter från fjäderfän, vilket medför att ett globalt överskott får negativa effekter på den inhemska produktionen.
Ett globalt överskott kan förvärras av inhemska överskott, vilket kan orsaka långvariga prisfluktuationer. Nästa säsongs kläckningar skapar en förändrad leverans av kycklingar som i sin tur får priserna att fluktuera ytterligare.
Slutligen, rädsla för fågelinfluensa kan minska efterfrågan på kyckling, och kycklingpriser, eftersom konsumenterna reagerat på utbrott av sjukdomen och ersätter kyckling med andra proteinkällor, såsom fläsk- eller nötkött.
Kycklingproducenterna övergår till större andelar färdiglagad mat
Allt fler livsmedelsproducenter går över till att producera färdiglagad mat, till exempel panerad kyckling, chicken wings, chicke nuggets etcetera. Denna typ av produkter har en högre marginal än färsk kyckling då dessa säljs ett steg närmare konsumenten, och tillåter producenten att ta ett steg framåt i värdekedjan. Det gör att producenterna kan sälja direkt till livsmedelskedjor, eller i alla fall till grossister, istället för som tidigare till slakteriföretag. För ett företag som Pilgrim´s Pride (PPC) minskar foderkostnaderna till 17 – 24 procent procent av produktionskostnaderna när det gäller färdigproducerad mat, att jämföra med 65 procent för färsk kyckling.
Ökade produktionskostnader är kostnader som delvis kan vältras över på konsumenterna, men det går inte att göra detta i sin helhet. Att istället ta ett steg framåt i värdekedjan gör att producenterna kan föra över större delar av sina kostnader till konsumenterna.
Nyheter
Christian Kopfer om läget för oljan
Christian Kopfer, analytiker på Arctic Securities, kommenterar läget på oljemarknaden till följd av kriget i Gulfen. Ännu så länge prisar marknaden in att situationen ändå löser sig, för fortsätter det 2-3 månader så går priset till 150-200 USD per fat.
Nyheter
Marknaden måste börja betrakta de höga kopparpriserna som det nya normala
Johannes Grunselius, analytiker på SB1, lyfter fram koppar som den mest attraktiva råvaran i gruvsektorn just nu, och menar att det finns både starka strukturella och långsiktiga drivkrafter bakom efterfrågan. Historiskt har den globala efterfrågan på koppar vuxit med cirka 2–3 procent per år under de senaste 50 åren, men enligt honom står marknaden inför en ny fas där tillväxten kan accelerera till 3–4 procent årligen.
Denna uppväxling drivs framför allt av elektrifieringen av samhället. Koppar är en central komponent i allt från elnät och elfordon till den snabba utbyggnaden av datacenter kopplade till AI-investeringar. Det innebär att efterfrågan inte bara växer, utan gör det på ett mer strukturellt och långsiktigt sätt än tidigare.
Samtidigt pekar Grunselius på ett avgörande problem på utbudssidan. det finns inte tillräckligt med nya kopparprojekt för att möta den ökande efterfrågan. Den globala projektportföljen är otillräcklig, och det är enligt honom i praktiken “omöjligt” för industrin att öka produktionen i den takt som krävs. Slutsatsen blir att marknaden med stor sannolikhet går mot ett underskott, en global kopparbrist, inom några år.
Mot den bakgrunden blir stora nya fyndigheter extremt viktiga. Han lyfter särskilt fram Vicuna-projektet, där omkring 50 miljoner ton koppar har identifierats, motsvarande cirka två års global konsumtion. Det är den största kopparupptäckten på över 30 år och beskrivs som betydelsefull inte bara för enskilda bolag utan för hela industrin. Dessutom finns betydande inslag av guld och silver, vilket ytterligare stärker projektets ekonomiska värde.
Grunselius betonar också att kopparpriserna, trots viss nedgång från toppnivåer, fortfarande ligger på historiskt höga nivåer. Han menar att marknaden behöver börja betrakta dessa nivåer som ett “nytt normalt”, givet de starka fundamentala drivkrafterna i både efterfrågan och utbud.
Sammanfattningsvis är hans bild tydlig att kopparmarknaden står inför en period av strukturell tillväxt kombinerad med begränsat utbud, vilket skapar goda förutsättningar för fortsatt höga priser och gör koppar till en av de mest intressanta råvarorna för investerare.
I relation till koppar diskuterar Grunselius även utsikterna för Lundin Mining och Boliden.
Nyheter
Det fysiska spotpriset på brentolja har slagit nytt rekord
När man följer oljepriset så är det vanligtvis priset på terminen som är närmast förfall man tittar på. Den handlas på börsen, det finns en stor likviditet, har hög transparens och går till lösen inom varje månad. Det är dock bara 1-3 procent av terminerna som går till fysisk leverans, resten avvecklas finansiellt och positionen rullas vidare till nästa termin.
När marknaden börjar skaka kan det därför vara intressant att även titta på ”dated brent”, dvs spotpriset på brentolja med fysisk leverans, där leverans vanligtvis sker inom 10-25 dagar.
Terminspriset på brentolja är nu 109 USD per fat. Men dated brent-priset är 141 USD! Enligt grafen nedan är det det högsta priset någonsin. Medan andra uppgifter säger att rekordet fortfarande är juli 2008 då det var 147-148 USD. Oavsett vilket, den aktuella prisnivån är enormt hög och viljan att betala ett rejält högre pris än terminspriset tyder på att köpare upplever att det är fysisk brist på olja.

-
Nyheter3 veckor sedanElpriserna fördubblas, stor osäkerhet inför sommaren
-
Nyheter2 veckor sedan40 minuter med Javier Blas om hur världen verkligen påverkas av energikrisen
-
Nyheter3 veckor sedanMP Materials, USA:s svar på Kinas dominans över sällsynta jordartsmetaller
-
Nyheter2 veckor sedanDet fysiska spotpriset på brentolja har slagit nytt rekord
-
Nyheter4 veckor sedanStudsvik har idag ansökt om att få bygga 1200-1600 MW kärnkraft i Valdemarsvik
-
Nyheter2 veckor sedanMarknaden måste börja betrakta de höga kopparpriserna som det nya normala
-
Nyheter4 veckor sedanMatproduktion är beroende av gödsel, Gulfkriget skapar brist
-
Analys4 veckor sedanTACO (or Whatever It Was) Sends Oil Lower — Iran Keeps Choking Hormuz



