Följ oss

Nyheter

Eurozonen i farozonen (del 2)

Publicerat

den

Guldcentralen - Guld för investerare

Guldcentralen - Investera i guldI förra artikeln diskuterade vi eurokrisen och hjärtat i dess problembild. I den här artikeln vidareutvecklar vi resonemangen kring eurozonens framtid och diskuterar hur guldet kan komma att påverkas av detta. Vad händer om Grekland går ur euron? Vad händer om medelhavsländerna drar sig ur handelsunionen? I vanlig ordning ger vi även en statusuppdatering rörande makroekonomiska faktorer som påverkar guldet.

I mitten av november nådde IMF och ECB en lösning på ett långsiktigt stimulanspaket för grekisk ekonomi som ska ta landet till säkrare marker efter år 2020. Lösningen presenterades i silverkantade ramar och aktiemarknaden drog en lättnadens suck. Har stormen nu passerat? Eurozonen har visserligen försvunnit från rubrikerna i media, men under ytan fortsätter krisen. Stora och kanske omöjliga utmaningar väntar Grekland och flera andra europeiska länder framöver. Om det mest genomarbetade stimulanspaketet som tagits fram i modern historia inte får effekt, vad har vi då kvar att förlita oss på?

Diagram över guldprisutveckling

Guldet är 10% upp 2012 och 10% ner från toppen i augusti 2011.

Det är värt att undersöka vilka framtidsscenarion eurozonen kan gå till mötes, samt hur det påverkar guldet rent specifikt. Men vilka handelsvaror och valutor som gynnas och missgynnas och hur stort fallet på aktiemarknaderna blir, är emellertid svårt att förutsäga eftersom ingen tidigare referensmall finns att tillgå, och det beror i mångt och mycket på vilka kort politikerna väljer att spela ut i en sådan situation.

Den mest uppenbara konsekvensen är att investerare drar öronen åt sig, vilket sätter större press på de länder som redan är utsatta för en omfattande skuldkris (Italien) eller en större arbetslöshet (Spanien). Detta scenario har lett till ett moment-22 där det inte går att enas om Grekland bör träda ur handelsunionen eller om Grekland bör vara kvar. Båda scenarion medför olika resultat och konsekvenser och det är svårt att väga av fördelarna (de få som finns att hämta) och nackdelarna.

En grekisk utgång ur euron skulle omedelbart leda till en svagare euro, åtminstone till en början. En sådan händelse skulle leda till en europeisk bankrusning där privatpersoner och investerare tömmer sina bankkonton i krisdrabbade länder och öppnar konton hos stabila tyska banker eller placerar pengarna i fasta tillgångar i allmänhet. Under politiska kriser tenderar investerare att fly till säkra och likvida tillgångar i väntan på en stabilisering. Notera att guld betraktas som en säker tillgång, men den är inte likvid på samma sätt som pengar. Det skulle med andra ord finnas två motsatta faktorer som påverkar guldprisets utveckling.

Analytiker förmodar att guldpriset skulle falla (mätt i dollar) vid en grekisk utgång, medan priset i euro kommer att stiga allteftersom valutan devalveras. Vidare skulle en kollaps i skulddrabbade länder som Spanien, Portugal och Italien ytterligare underminera förtroendet för fiatvalutor, vilket är positivt för guldet.

Vid en grekisk utgång skulle guldprisets utveckling i mångt och mycket påverkas av hur centralbanker och andra auktoriteter tacklar krisen och vilka åtgärder som genomförs. Ett europeiskt banksysstem reformerat av skuldsanerande stimulanspaket innebär en ökad risk för inflation och därmed ett stigande guldpris. Om däremot detta högriskspel visar sig fungera och resultatet blir ett hälsosammare europeiskt banksystem, så kan guldet som säker investering få ökad konkurrens.

Tyskland tjänar mest på att ha eurozonen så hel som möjligt då den är central i tyskarnas ekonomiska politik; det finns dock en smärtgräns för hur pass långt tyskarna är beredda att gå för att hålla ihop eurozonens kanter. Finland har hotat med att gå ur eurozonen om handelsunionen börjar betraktas som en form av välgörenhetsorganisation som tjänar enbart Tysklands intressen och detta är ett synsätt som börjar få allt större spridning hos de stabila ekonomierna inom EU.

USA är en katastrofhärd av en annorlunda art; sett till rena siffror har landet den största skulden av dem alla (motsvarande 16 biljoner USD) och fortsätter kräftgången trots låga räntor och kontinuerliga statsobligationsköp av FED, som nu börjar likna konstgjord andning till landets förfallande ekonomi snarare än riktiga stimulanser. Budgetstupet som måste nå sin lösning inom kort, kommer innebära skräddarsydda modeller för skattehöjningar som riskerar att vidare hämma USA:s återhämtning.

Grunden i problemet ligger i ett beroende av billig arbetskraft i form av outsourcing till uppkommande ekonomier där arbetsmoralen går på högvarv i en kultur med betydligt mer hälsosamma ekonomiska förutsättningar. Med en ekonomi driven av konsumtion förlitar sig USA på dollarns status som global handelsvaluta, något som emellertid inte kan upprätthållas över en längre tid utan en reell ekonomisk uppbackning. Detta var mer hållbart när dollarn fortfarande var peggad till guldet (innan Bretton-Woodsavtalet avskaffades 1971), och landet var ohotat som ekonomisk stormakt.

Diagram över guldprisutveckling år 2011, 2012

Den kortsiktiga trenden ser ut att vara intakt även om den har brutits en gång under 2012 vilket indikerar en viss svaghet.

Att vänta inför 2013 är en vidare diskussion kring frågan om det blir till en förändring inom de finansiella institutionerna, vilken kan hejda guldets framfart. Dagens bankväsende tjänar mycket pengar på det nuvarande systemet och därför finns det ingen anledning för bankerna att acceptera reformer som förminskar deras manövreringsutrymme genom att ta bort möjlighet till obegränsade krediter med nära-till-nollränta. Det måste till krafttag för att föra genom en penningpolitik som kan ge guldet en hårdare konkurrens som ett säkert investeringsalternativ. Citatet nedan ger en klar bild av centralbankernas nuvarande (kont)roll i det finansiella samhället:

Give me control of a nation’s money supply, and I care not who makes its laws. Mayer Amschel Rothschild

Så länge som ekonomin hålls någorlunda upprätt anser vi att det inte finns en anledning att tro att några dramatiska reformer kommer att införas för att motverka guldets utveckling. Det krävs en total kollaps av det nuvarande finansiella systemet för att motivera införandet av en vettigare ekonomisk politik och en logisk penningpolitik. I ett sådant krisscenario (vilket förstås inte är något vi hoppas på men som definitivt föreligger som en risk), är fasta tillgångar en garant för att inte falla i fattigdom till följd av hyperinflation. Guldet är inte en ersättning för pengar och bör ej ses som sådan; den är emellertid en buffert för att säkerställa värdet på sina besparingar och ett tidlöst skydd mot inflation med ett facit som heter duga.

[hr]

Guldcentralen AB har funnits sedan 1967 och är en del av en ädelmetallkoncern som funnits sedan 1879. Företagets ägare är KA Rasmussen AS i Norge. Det är 5:e generationen som driver företaget just nu. Guldcentralen säljer fysiskt guld, silver, platina och palladium till privatpersoner och företag. Det företaget säljer är handelsgodkända tackor och mynt. Företagets hemsida.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Jäst och tångflugor kan ersätta fiskmjöl i foder till odlad lax

Publicerat

den

Två laxbitar

Tångflugor och marin jäst som odlas på biprodukter från matindustrin kan användas i foder till odlad lax. Genom att ersätta fiskmjöl och sojabönor kan det skapas en mer hållbar och cirkulär matproduktion, enligt en avhandling från Göteborgs universitet.

Mat från vattenbruk, som till exempel odlad fisk, är den snabbast växande sektorn i matindustrin. En viktig anledning är att det är näringsriktig och proteinrik mat som generellt sett är mer hållbart producerad än protein från landlevande djur.

Men odlingen av fisk har också sina utmaningar och det är fiskfodret som är mest problematiskt. Laxfiskarnas foder står i dag för ungefär hälften av odlingarnas klimatavtryck och utgör även hälften av produktionskostnaden. Genom att studera alternativa och mer hållbara ingredienser i fiskfodret hoppas forskare vid Göteborgs universitet kunna göra vattenbruket ännu mer hållbart.

I en ny avhandling lanseras tångflugornas larver och odlad marin jäst som bra alternativ till fiskmjöl och sojabönor i fodret. Det är två råvaror som kan odlas på biprodukter från den marina livsmedelsindustrin, som annars skulle slängas. Fluglarver och marin jäst har över 50 procent högkvalitativa proteiner och höga halter av nyttiga omega 3-fettsyror som fisken behöver för att växa och må bra, vilket i slutänden också ger ett nyttigt livsmedel.

Aktiverar fiskens immunsystem

– Både fluglarverna och jästen har goda näringsvärden och jag kunde notera att fisken åt fodret med god aptit. En annan viktig fördel är att dessa ingredienser kan stärka immunsystemet och därmed skydda fisken från sjukdomar, säger Niklas Warwas, doktorand vid Göteborgs universitet.

Fokuset för Niklas Warwas avhandling är att undersöka möjligheterna för en mer cirkulär matproduktion som minskar miljö- och klimatpåverkan. Den marina jästen odlades i näringsrikt lakvatten från sillkonservindustrin. Lakvattnet är en biprodukt som i dag är en kostnad för industrin eftersom vattnet måste renas innan det får släppas ut i havet. Nu kunde vattnet återanvändas för att producera en ny råvara för fiskfoder. På liknande sätt lät han farma tångflugor på en restprodukt från odling av alger.

Ökad livsmedelssäkerhet

Ett stort plus är att varken jästen eller fluglarverna kräver någon större bearbetning innan den kan användas som råvara i fiskmaten, vilket kan minska energiåtgången i fodertillverkningen.

– Både jästen och insekterna kan odlas på en lång rad olika organiska material. Det är en viktig poäng att skapa lokala cirkulära system där fiskfodret kan produceras i närheten av förädlingsfabrikerna, som i sin tur kan anläggas i närheten av fiskodlingarna. Det minskar transportbehovet och gör dessa alternativ till traditionella foderingredienser mer konkurrenskraftiga, säger Niklas Warwas.

I dagens fiskfoder används oftast fiskmjöl eller sojabönor som proteinkälla. Båda två är även av intresse som föda för människan. Att minska åtgången av dessa i fiskfoder bidrar till en ökad livsmedelssäkerhet, i en tid då den globala handeln står inför flera utmaningar.  

– Min forskning kan hjälpa Sverige att få en mer cirkulär matproduktion där biprodukterna återanvänds i stället för att slängas bort. Det bidrar till en resurssnålare matindustri som är viktig när tillgången på odlingsbar mark och rent vatten hotas samtidigt som befolkningen ökar, säger Niklas Warwas.

Fortsätt läsa

Nyheter

Bixias vårprognos: Låga elpriser väntas i vår

Publicerat

den

Våren är på intåg med milt väder, minskande elförbrukning och fallande elpriser.  Elpriset väntas nästan halveras till runt 50 öre per kWh i snitt under mars-april, jämfört med i fjol.  Låga bränslepriser och svag konjunktur i Europa bidrar till prisfallet. Det visar elbolaget Bixias prognos för våren 2024. 

Kylan börjar släppa på allvar både i Norden och i Europa och våren är på intåg efter en långdragen vinter med återkommande köldtoppar.

– I vår väntas elpriserna falla markant, tack vare milt väder och bättre hydrologi samt svag konjunktur och väldigt låga bränslepriser i Europa. Vårpriserna blir de lägsta av sitt slag sedan 2021 då priserna började sticka i väg, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

Elpriset i system på elbörsen Nord Pool väntas i mars bli ungefär 50 öre per kWh jämfört med 91 öre i fjol. I april ser det ut att bli runt 45 öre, jämfört med 88 öre ifjol.

Från extremläge till normalitet

Vårens elpris väntas bli klart mer stabilt än förra året. Energibalansen är betydligt starkare, med mer förnybar energi, mer kärnkraft och lägre förbrukning, särskilt i Europa. De numera kontrollerade elpriserna i Europa spiller också över på de svenska priserna. 

– Elkrisen är helt borta för stunden. Elpriset har snabbt gått från ett extremläge 2021 – 2022, via en sakta utförslöpa för i fjol, till ett mer normalt läge i år.  Den allra största orsaken till utvecklingen är det stora prisfallet i Tyskland, där elpriset toppade på 2,50 kronor i snitt för 2022 men hittills i vinter landat på 75 öre, säger Johan Sigvardsson.

Även om vädret i Sverige blir kallt och vindstilla vissa dagar i mars och vi importerar el, finns en övre gräns hur mycket elpriset kan sticka i väg till följd av priskopplingen mot Tyskland. Elpriset i Tyskland väntas ligga på endast runt 60 öre per kWh, att jämföra med 114 öre per kWh i fjol.

Stort fall även i vintras

När årets vinter summeras kan konstateras att vi haft en relativt kall vinter. Under november, december och januari var det i snitt 2 grader lägre temperatur än normalt.  Samtidigt har vintern bjudit på en temperaturmässig berg- och dalbana.  

– Kyla och högre förbrukning borde normalt sett betyda högre elpriser. Men i och med att både bränslepriser och därmed de kontinentala priserna fallit så mycket får vi istället ett betydligt lägre elpris i år, säger Johan Sigvardsson.

I februari landade systempriset på 45 öre per kWh, jämfört med 91 öre per kWh året innan.

Fortsätt läsa

Nyheter

Stora investmentbanker och hedgefonder ökar handeln med fysiskt uran

Publicerat

den

Kärnkraftverk som använder uran

Goldman Sachs, Macquarie och flera hedgefonder har ökat sin fysiska handel i uran i en tid då råvaran handlas till höga priser. Detta eftersom många länder ökar sin kärnkraftsproduktion för att uppfylla sina klimatmål samtidigt som de minskar behovet av import av fossila bränslen.

Goldman Sachs har ökat handeln med fysiskt uran och har även börjat ställa ut optioner på uran till hedgefonder.

Medan den amerikanska investmentbanken Goldman Sachs mestadels gör affärer med hedgefonder och andra finansiella kunder, har Macquarie ökat handeln med uranproduktion från gruvbolag, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Uran befinner sig på en tjurmarknad eftersom många ekonomier vill använda mer kärnkraftsproduktion i en renässans för tekniken efter energikrisen och den ryska invasionen av Ukraina.

Vid klimattoppmötet COP28 i slutet av förra året lovade USA och 21 andra länder att tredubbla kärnkraftskapaciteten till 2050. De sa att det är avgörande att införliva mer kärnkraft i sin energimix för att uppnå sina nettonollmål under de kommande decennierna.

”Deklarationen erkänner kärnenergins nyckelroll för att uppnå globala netto-nollutsläpp av växthusgaser till 2050 och att hålla målet på 1,5 grader Celsius inom räckhåll”, sade det amerikanska utrikesdepartementet.

Uranpriserna har fördubblats under det senaste året till kring 100 dollar per pound.

Fortsätt läsa

Populära