Följ oss

Nyheter

Ekologisk mjölk allt populärare bland bönderna

Publicerat

den

Mjölk hälls i glas

På senare tid har vi kunnat ta del av rapporter om att det har uppstått ett överskott på ekologisk mjölk, vilket är en följd av att bland annat Arla och andra mejerier har uppmuntrat mjölkbönderna att producera ekomjölk. Nu överstiger produktionen konsumentefterfrågan, och det finns risk för att flera bönder kan komma att tvingas upphöra med sin ekoproduktion om inte konsumentintresset ökar igen. I dag hamnar den ekologiska mjölk som inte kan säljas som sådan i de vanliga mjölkpaketen i stället, vilket medför att mejerierna kortsiktigt tvingas betala överpriser för denna mjölk. Arla skall enligt uppgift öka marknadsföringen av ekologiska mejeriprodukter.

Efterfrågan har ökat i en rasande fart, men fortfarande låg…

År 2001 uppgick produktionen av ekologisk mjölk till cirka fyra procent av den svenska mjölkproduktionen. Totalt producerades det då 124 miljoner liter mjölk av Sveriges drygt 13.000 mjölkgårdar. Av dessa drevs endast 475 med ekologisk inriktning.

Produktion av mjölk

2010, vilket är det senaste året som Svensk Mjölk redovisar uppgifter för, uppgick den totala mängden invägd mjölk till 2.862.200 ton, varav den ekologiska svarade för 259.400 ton, motsvarande nio procent av all mjölkproduktion i Sverige.

Mjölkinvägning - Ekologisk och total

Ekologisk mjölk efterfrågas i allt högre grad av konsumenterna, vilket gör att mejerierna gynnar de mjölkbönder som levererar denna typ av mjölk genom att ge dem ett pristillägg på det som dessa levererar. Dessutom ges dessa möjligheten att erhålla miljöersättning för ekologisk produktion från såväl den svenska staten som från EU. Detta gör att många mjölkföretagare funderar på en omställning.

Hur många producenter som kommer att satsa på ekologisk mjölk avgörs huvudsakligen av den ekonomiska lönsamheten. Andra aspekter som kommer att påverka är tillgången på mark och möjligheten att teckna långsiktiga arrendekontrakt. Hur framtida miljöersättningar för ekologisk produktion kommer att utformas, är också något som kommer att vara avgörande för utvecklingen. Storleken på merpriset för den ekologiska mjölken, något som i sin tur styrs av efterfrågan från konsumenterna, är emellertid den enskilt viktigaste faktorn för hur omställningstakten kommer att utvecklas de närmaste åren.

Höga krav på ekobönder

Att driva en ekologisk mjölkbesättning kräver en hel del av bönderna. Det krävs till exempel en hög grad självförsörjning, minst hälften av allt det foder som korna får skall komma från den egna gården och allt skall vara ekologiskt. Det är därför rekommenderat att den som ställer om till ekomjölk har minst en hektar per ko och ungdjur, men ännu hellre en och en halv.

För att mjölken skall få kallas för ekologisk så krävs det att den kommer från kor som både fötts upp på och lever på ett ekologiskt sätt, bland annat krävs det att kalvarna skall får dia i tre till fyra dagar samt äta ekologiskt foder. I regel står korna inte lika mycket i ladugården som andra kor, men då de väl är där är skötseln strikt reglerad. Det finns hårda regler avseende bland annat ljus, ventilation, vilken yta som varje djur skall ha tillgång till och att det inte får förekomma drag. Korna får inte heller ges antibiotika i förebyggande syfte.

En besättning ekologiska kor producerar dessutom mindre mjölk än andra kor, cirka 8.000 kilo per år, att jämföra med 9.000 för andra kor, i gengäld får mjölkbönderna en bättre ersättning för den ekologiska mjölken. Högre kostnader för producenterna och en lägre produktion gör att denna mjölk blir dyrare, men i gengäld får konsumenten en bättre produkt med färre tillsatser.

Krav från KRAV

KRAV kontrollerar all ekologisk produktion i Sverige, inklusive hur ekologisk mjölk framställs. Två gånger per år kontrollerar KRAV alla anslutna bondgårdar varav den ena ofta sker oanmält för att säkerställa att kvalitén upprätthålls.

Ett av kraven på den ekologiska mjölken är att den aldrig får blandas med annan mjölk på mejeriet, inte heller under produktionen, men i övrigt behandlas den på samma sätt som den traditionella mjölken, både när det gäller standardisering och pastörisering. Lätt- och mellanmjölk av båda sorterna berikas med D-vitamin, så kallad kolekalciferol eftersom vitamin D3 är fettlösligt och därför inte förekommer naturligt i dessa när det mesta av grädden har tagits bort. De flesta känner ingen smakskillnad på de olika sorterna och de ger konsumenterna samma vitaminer och mineraler.

Fakta om svensk mjölkproduktion

För helåret 2011 beräknas det genomsnittliga avräkningspriset för konventionell mjölk, exklusive eventuella efterlikvider, ha uppgått till cirka 3,25 kronor. Det är 15 öre högre än motsvarande pris 2010. Preliminära beräkningar visar att det genomsnittliga avräkningspriset för ekologisk mjölk, exklusive efterlikvider, är i stort sett oförändrat på cirka 4,45 kronor jämfört med 2010.

Utvecklingen av nyckeltalet mjölkintäkt minus foderkostnad

Utvecklingen av nyckeltalet mjölkintäkt minus foderkostnad för en konventionell respektive en ekologisk typgård uttryckt i nominella belopp (kr/kg mjölk). Nyckeltalet är beräknat på avräkningspriser exklusive säsongsavdrag/- tillägg och efterlikvider. Juni – december 2011 är prognos där det endast ingår aviserade avräkningsprisförändringar före den 5/12 2011. Källa: Svensk Mjölk.

Nyheter

Guld nära 4000 USD och silver 50 USD, därför kan de fortsätta stiga

Publicerat

den

Guld- och silvertackor

Jeffrey Christian på CPM Group gästar Monex för att prata guld och silver. Det framhålls att vi befinner oss i en tid av extrem osäkerhet, präglad av politiska, ekonomiska och sociala spänningar som bedöms vara mer oroande än under kriserna i slutet av 1970-talet. Detta har drivit investerare mot tryggare tillgångar som guld, silver och även platina.

Priserna på ädelmetaller ligger nu på rekordnivåer, med guld nära 3 900 dollar per uns och silver omkring 48 dollar. Analytiker menar att uppgången främst beror på oro för den globala utvecklingen snarare än tekniska prisnivåer. De bedömer att priserna kommer fortsätta stiga tills det sker en tydlig förbättring i det politiska och ekonomiska klimatet, något som inte förväntas inom den närmaste framtiden.

Samtidigt påpekas att guld och dollarn ibland kan stiga parallellt, vilket tidigare skett under perioder av stor osäkerhet. Den kommande osäkerheten kring ett möjligt amerikanskt regeringsstopp kan enligt bedömare förstärka trenden mot fortsatt stark efterfrågan på ädelmetaller.

Fortsätt läsa

Nyheter

Blykalla och amerikanska Oklo inleder ett samarbete

Publicerat

den

VD för Blykalla och VD för Oklo blir intervjuade på Bloomberg TV

Kärnkraftsföretagen Oklo från USA och svenska Blykalla har ingått ett strategiskt partnerskap för att främja tekniksamarbete, samordna leverantörskedjor och dela regulatorisk kunskap mellan länderna. Samarbetet inkluderar att Oklo går in som en av de större investerarna i Blykallas kommande investeringsrunda med ett åtagande på cirka 5 miljoner dollar.

Genom ett gemensamt teknikutvecklingsavtal ska bolagen utbyta insikter om material, komponenter och licensieringspraxis i både USA och Sverige. Målet är att minska kostnader och tidsrisker i utvecklingen av små modulära reaktorer (SMR).

Blykalla utvecklar SEALER, en blykyld snabbreaktor på 55 MWe, medan Oklo fokuserar på natriumkylda reaktorer upp till 75 MWe för industriella och militära tillämpningar i USA.

“Det här samarbetet stärker det växande ekosystemet för avancerade reaktorer i en tid av globalt ökande energibehov,” säger Oklo-grundaren Jacob DeWitte. Blykallas vd Jacob Stedman tillägger: “Vår gemensamma industriella strategi kan hjälpa leverantörer att planera för uppskalning, oavsett vilken sida av Atlanten de befinner sig på.”

Intervju på Bloomberg om samarbetet

Intervju med Jacob DeWitte, VD för Oklo, och Jacob Stedman, VD för Blykalla, på Bloomberg.
Fortsätt läsa

Nyheter

Fortsatt stabilt elpris – men dubbelt så dyrt som i fjol

Publicerat

den

Snittpriset på el för höstmånaderna september till november väntas landa på strax under 50 öre per kilowattimme. Det är nästan en fördubbling jämfört med hösten 2024, då snittet låg på drygt 30 öre. Men nivåerna är fortfarande betydligt lägre än under elpriskrisen 2022. Det visar elbolaget Bixias höstprognos.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Att elpriserna är högre än i fjol beror främst på lägre tillgänglighet i kärnkraften och en svagare hydrologisk balans efter en torr sommar. Även om hösten har börjat blött och september ser ut att bli den nederbördsrikaste månaden sedan 2018, räcker det inte till för att vända vattenbalansen.

– Höstens elpriser är stabila, men klart högre än i fjol. Det är framför allt osäkerheten kring kärnkraften som påverkar där Oskarshamn 3 har varit ur drift längre än planerat. Samtidigt har den hydrologiska balansen inte återhämtat sig efter sommarens underskott, trots den blöta inledningen på hösten. Men jämfört med krisåren 2021 och 2022 ligger priserna fortfarande på en låg nivå, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

I september bidrog bristen på kärnkraft till att elpriset nästan fördubblades jämfört med samma månad i fjol. Priset landade på cirka 40 öre per kilowattimme, att jämföra med 22 öre i september 2024. Flera reaktorer stod stilla, däribland Oskarshamn 3, Forsmark 1 samt Lovisa 1 och 2 i Finland. Trots mycket regn under månaden var vattennivåerna fortsatt låga efter den torra sommaren, medan blåsiga perioder tillfälligt pressade ner priserna.

I oktober väntas elpriset hamna runt 45 öre per kilowattimme, jämfört med 27 öre i fjol, och i november kring 60 öre, mot 43 öre förra året. Sammantaget ger det ett höstsnitt i system på knappt 50 öre, jämfört med drygt 30 öre samma period i fjol. Under krisåret 2022 låg snittet för höstmånaderna på över 1,15 kronor per kilowattimme, med perioder på upp mot 4 kronor.

Liten risk för höga höstpriser

Bixia bedömer att priserna kan komma att stiga tillfälligt om vädret blir kallare än normalt eller om kärnkraftsreaktorer får fortsatt försening i återstart. Om till exempel Oskarshamn 3, vars återstart redan skjutits på fem gånger, inte kommer igång enligt plan i mitten av oktober, finns risk att priserna ökar under andra halvan av månaden.

– Risken för pristoppar ökar ju längre in på säsongen vi kommer, eftersom förbrukningen stiger när temperaturen sjunker. Men väderprognoserna ser i nuläget gynnsamma ut, och även om det skulle bli kallare än väntat ser vi inte någon risk för extremt höga priser, säger Johan Sigvardsson.

Dyrare el i syd

Södra Sverige har betalat betydligt mer för elen än norra delarna. Priserna har legat på runt 15 öre per kWh i norr under september, medan syd haft priser på omkring 70 öre. En differentierad prisbild väntas även under resten av hösten, särskilt om kärnkraftsproduktionen i söder fortsätter att vara begränsad och det fortsätter att vara gott om vatten i norr.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära