Nyheter
Den nordiska elmarknaden och elpriset

De nordiska länderna har en gemensam avreglerad elmarknad där marknadens aktörer kan köpa och sälja el över börs. Nord Pool, som börsen tidigare hette, startades i Norge 1992 då Norge var först ut i Europa med avreglering av sin elmarknad. Nord Pool ägdes och drevs till en början av den norska staten, via dess stamnätsbolag Statnett. Börsområdet uvigades snart till övriga Norden i takt med att även dessa länder avreglerade sina elmarknader. I Sverige skedde det 1996 och i Danmark och Finland 1999. I takt med det utvidgades ägarskapet till Nord Pool till att även omfatta dessa länders stamnätsbolag. Därefter har stora delar av Europas elmarknader i någon form avreglerats men generellt anses den nordiska marknaden mest utvecklad och står ofta som förebild vid nya avregleringar.
Spotmarknad och derivatmarknad
Börshandeln på den nordiska elmarknaden är uppdelad i två marknadsplatser, spotmarknaden respektive derivatmarknaden. Sedan några år tillbaka är drift och ägarskap separerat för de två marknadsplatserna. På spotbörsen, som forsatt ägs av de nordiska stamnätsbolagen, omsätts kraft med fysisk leverans. Elmarknadens aktörer skickar in köp- respektive säljordrar för respektive timme för nästkommande dygn i ett slags auktionsförfarande. Det genomsnittliga priset för de 24 separata timmarna bildar det så kallade spotpriset. Ungefär 75% av den el som förbrukas i börsområdet omsätts över spotmarknaden. Omsättningen på spotmarknaden motsvarade 2011 ungefär 130 miljarder kronor.
Spotpriset är mycket volatilt och därför finns ett behov för prissäkring. Prissäkringskontrakt handlas på derivatbörsen som numera ägs och drivs av NasdaqOMX. På denna marknadsplats omsätts finansiellt avräknade termins- och optionskontrakt för framtida (upp till 5 år) leverans. Terminerna har spotmarknadens pris som underliggande. Som i andra finansiella marknader finns det även andra intressenter på derivatmarknaden än de som vill prissäkra sig, t.ex fonder, kapitalförvaltare och investmentbanker. Visserligen bidrar deras närvaro till en ökad volatilitet men denna typ av aktörer har en mycket viktig funktion då de bidrar med likviditet som i det långa loppet gynnar övriga aktörer och marknadsplatsen som helhet. Derivatbörsen omsätter ungefär 5-6 gånger den underliggande elkonsumtionen i Norden, vilket för 2011 är ca 900 miljarder kronor.
Hur bestäms priset på el?
En stor skillnad jämfört med andra råvarumarknader är den begränsade möjligheten att lagra elektricitet. Man kan visserligen spara vatten i kraftverkens dammar eller kol i kraftverkens lager men elen som vi konsumerar måste produceras vid exakt samma tillfälle som konsumtionen sker. Detta ställer enorma krav på dynamik i elnätet och på stora aktörer som simultant måste parera förändringar i förbrukning eller störningar i elnätet.
Prissättningen i den nordiska elmarknaden handlar egentligen oftast om väder, något som vi svenskar gärna följer och diskuterar. Närmare 60 procent av elproduktionen i Norden kommer från vattenkraftverk. Nederbörd i form av regn och snö i kraftverkens dammar samt regn- och snötillgången i kraftverkens avsmältningsområden är därför avgörande. I grafen kan man följa den så kallade hydrologiska balansens betydelse för spotpriset.

Relationen mellan årskontrakt på el och marginalkostnaden för koleldad kraftproduktion. Källa: NASDAQ OMX Commodities och SEB.
Efterfrågan på el förändras framförallt säsongsmässigt; på vintern när det är kallt och mörkt förbrukas mer el än på sommaren då det är ljusare och varmare och dessutom stora delar av industri och näringsliv är stängda. Riktigt kalla vinterdagar då elförbrukningen stiger för att värma upp och hålla igång landet är det nordiska elsystemet mycket hårt utnyttjat. Små väderförändringar kan då innebära mycket stora förändringar i elpriset. Många elkonsumenter har de senaste vintrarnas pristoppar i minne då fallande temperaturer, krånglande kärnkraft och elnät lyfte elpriset till nya höjder. De senaste åren har även vindkraften börjat påverka elpriset i allt större utsträckning. I både Sverige och i våra grannländer har vindkraften byggts ut kraftigt. Från att tidigare ha varit en försumbar källa till elproduktion spelar vindkraften nu en allt större och viktigare roll.
Men inte bara vädret är viktigt för prisbildningen. Den nordiska elmarknaden är visserligen en separat marknad men den är samtidigt ihopkopplad med andra länder, både på kontinenten, i Baltikum och Ryssland. Överföringskapaciteten är begränsad men förändringar i grannländerna får tidvis stort genomslag på elpriset i Sverige. På kontinenten och i Danmark och Finland är kol- och gaskraftverk vanliga. Priset på el i Skandinavien påverkas därför också av priset på de globala marknaderna för dessa bränslen och av priset på de utsläppsrätter som inhandlas när man bränner fossila bränslen. Priset på fossileldad kraftproduktion på kontinenten är därför avgörande för den långa prisbildningen som återspeglas i terminskontrakten, speciellt i situationer när det är underskott på vatten. Grafen nedan visar priset på närmaste årets terminskontrakt samt marginalkostnaden för koleldad kraftproduktion. Det finns alltså en relativt stark följsamhet mellan dessa.
Nedanstående graf visar en schematisk bild av olika kraftverkstyper i Skandinavien och hur priset stiger då kapaciteten i de billigare kraftverkstyperna inte räcker till. I perioder då marknadspriset ligger i gränsområdet mellan olika kraftverkstyper kan särskilt stora hopp i elpriset ske.
För den långsiktiga prisbildningen är också makroekonomiska faktorer viktiga, inte minst ekonomisk tillväxt, men även politiska beslut. Debatten om kärnkraftens framtid är till exempel viktig då bland annat Tyskland fattat beslut om att under de närmaste tio åren stänga ned all kärnkraft och ersätta den med andra energikällor.
Håll isär den fysiska spotmarknaden och derivatmarknaden
Det är mycket viktigt att hålla isär den fysiska spotmarknaden och derivatmarknaden. Till exempel påverkar hydrologin i främsta hand spotmarknaden som ligger till grund för elbolagens rörliga elpris till konsumenter. Men även terminerna på derivatbörsen, vars utveckling exempelvis replikeras i olika bull & bear-certifikat, påverkas. Elmarknaden är visserligen komplex men genom att följa ett fåtal grundläggande faktorer kommer man långt i förståelsen av prisbildningen.
[hr]
Denna artikel baserar sig på en text skriven av Mats Forsell, Investeringsspecialist energiråvaror på SEB Merchant Banking. Här på Råvarumarknaden.se kan du varje vecka läsa analyser på råvaror skrivna av SEB.
Den 31 augusti 2012 lanserade SEB ett flertal certifikat på elpriset som investerare kan använda för att ta en position, både med och utan hävstång.
Nyheter
Iskyla ger de högsta elpriserna på ett år – södra Sverige drabbas mest

Vinterns första riktiga köldknäpp är på väg in över Skandinavien. Det får både elförbrukningen och elpriserna att skjuta i höjden. Systempriset väntas bli runt 1 krona per kWh i snitt den närmaste veckan, medan södra Sverige tillfälligt kan få priser på upp till 5 kronor per kWh. Det visar Bixias prognos.

Hittills i år har vintern varit ovanligt mild och nederbördsrik, vilket har hållit elpriserna nere på relativt låga nivåer, mellan 30 och 50 öre per kWh. Men när ett högtryck med kall grönländsk luft sveper in över Skandinavien kommande vecka pressas elpriserna upp till det dubbla.
– Köldknäppen gör att elförbrukningen skjuter i höjden, vilket driver upp elpriset till de högsta nivåerna på ett år. Dåligt med vind, vilket ger låg vindkraftsproduktion både i Norden och Tyskland, bidrar också till prisökningen, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.
Temperaturen väntas sjunka till 5 grader under det normala redan i dag, fredag, och först i slutet av nästa vecka väntas en långsam temperaturuppgång.
Högst elpriser i syd
Högst elpriser väntas i södra Sverige, vilket beror på att höga tyska elpriser spiller över till elområde SE4. Dygnssnittet väntas ligga på 2 kronor per kWh under fredag och måndag. Även under helgen blir elpriserna ovanligt höga, men dämpas av en lägre förbrukning.
Priset är sedvanligt som allra högst under höglasttimmarna, mellan sju och tio på förmiddagen och fem och åtta på kvällen.
– När industrin drar i gång på måndag morgon kan elpriserna nå upp mot 4–5 kronor per kWh i södra Sverige. De som har timprisavtal bör ha lite extra koll på när de lägger sin förbrukning, säger Johan Sigvardsson.
Även SE3 dras med i de höga elpriserna i söder, medan situationen ser betydligt lugnare ut i norr.
– El har varit nästan gratis, runt 15 öre per kWh, i norra Sverige de senaste åtta månaderna. Den inkommande kylan kan höja priset något, men det stora vattenkraftsöverskottet håller fortfarande priserna på betydligt lägre nivåer jämfört med södra Sverige, säger Johan Sigvardsson.
Mildare väder och dämpade priser i sikte
Högtrycket väntas lätta mot slutet av nästa vecka, vilket öppnar för en återgång till mildare och blötare väder – och samtidigt lägre elpriser.
– Vårens elpris ser fortfarande ut att bli väldigt lågt, även om det kraftigt ökande gaspriset de senaste månaderna har pressat upp förväntningarna något, säger Johan Sigvardsson.
Nyheter
Glansen är tillbaka på guldet

Den tyska kapitalförvaltaren DWS, med Vincenzo Vedda, Chief Investment Officer, vid pennan, har gjort en analys av guldmarknaden. Nedan är bolagets sammanfattning på svenska.
- Gulds imponerande utveckling har lett till en kraftig ökning av efterfrågan under 2024, där inte bara centralbanker har visat stort intresse.
- Förutom guld har även guldgruveaktier visat sig vara en potentiellt attraktiv investering, och vid vissa tillfällen till och med överträffat guldet i avkastning.
- Vår prognos för både guld och guldgruveaktier förblir positiv.
Guld och guldgruveaktier var starka under 2024
Guld hade en imponerande utveckling under hela 2024 och steg kraftigt även under de första veckorna av det nya året, vilket resulterade i en ny rekordnotering. Med en uppgång på drygt 27 % noterade den ädla metallen sin starkaste årsavkastning sedan 2010, då den steg med 29,6 %1. Stark fysisk efterfrågan, samt gulds roll som en trygg hamn i osäkra tider, drev upp priset till rekordnivåer. Vår prognos för de kommande månaderna och för 2025 förblir också positiv.
I detta klimat kan investerare fråga sig om exponering mot guldgruveaktier är lika attraktivt, särskilt eftersom dessa aktier vid flera tillfällen överträffade guldets avkastning under 2024. Dock var den totala årsuppgången för guldgruveaktier endast 13,3 % under 2024. Vi anser att både guld och guldgruveaktier är attraktiva investeringar. Trots deras många likheter finns det dock också skillnader som bör beaktas innan ett investeringsbeslut fattas.
Utsikter
Den nuvarande drivkraften bakom guldpriset bör förbli intakt för tillfället, vilket ger guld potential att prestera väl under 2025. Särskilt en avtagande inflation och fallande räntor bör ge stöd. Om man ser på de långsiktiga tekniska diagrammen för guldpriset över flera decennier, är det tydligt att uppsidan ännu inte är uttömd och att ytterligare uppgångar kan förväntas – åtminstone ur detta perspektiv. Dock kan, som tidigare nämnts, tillfälliga motrörelser och bakslag inte uteslutas.
Vi är också positiva till guldgruveaktier. Historiskt sett har det dock visat sig att dessa aktier inte alltid är det bättre valet på grund av sina inneboende risker. Det är endast i det (ganska teoretiska) scenariot av ett guldförbud som fördelarna blir tydliga. Historiskt sett har aktier inte påverkats av sådana förbud och har fortsatt att ge investerare exponering mot guld.
I slutändan kan en bra mix av guld och gruvaktier möjliggöra för investerare att dra nytta av båda tillgångsslagen utan att vara fullt exponerade mot den ena eller den andra och deras respektive risker.
Nyheter
Outokumpu söker externa investerare för kärnkraftverk i Torneå

Outokumpu har undersökt möjligheten att förbättra tillgången till koldioxidsnål energi med hjälp av ny kärnteknik. Som ett led i detta arbete har bolaget genomfört en förstudie för att utvärdera möjligheten att bygga en SMR-reaktor i närheten av bolagets största rostfria produktionsanläggning i Torneå, Finland. Studien har slutförts framgångsrikt, vilket bekräftar projektets genomförbarhet och att det inte finns några betydande hinder för att bygga en SMR. Outokumpu söker nu externa parter som skulle vara intresserade av att investera i projektet och utveckla det vidare på egen hand.
Genomförbarhetsstudien inkluderade en undersökning av möjliga tekniska lösningar och gällande lagstiftning samt miljöpåverkan på den tilltänkta platsen kring Outokumpus anläggning i Torneå i Finland. Studien visade att det redan idag finns tillräcklig teknisk beredskap inom SMR-reaktorteknik, och att Torneåregionen erbjuder ytterligare fördelar för ett potentiellt SMR-projekt, såsom tillgången på havskylvatten tack vare kallare klimat. Dessutom håller Finlands kärnenergilagstiftning på att förändras på ett sätt som förväntas stödja utvecklingsmöjligheterna för kärnkraft i landet.
”Resultaten från genomförbarhetsstudien är mycket positiva och stödjer den fortsatta utvecklingen av ett SMR-projekt. För Outokumpu är slutförandet av studien ett bevis på intresse för att säkerställa att de möjligheter som erbjuds av ny kärnteknik utforskas. Även om vi har fattat ett strategiskt beslut att inte diversifiera vår verksamhet till energiproduktion, ser vi fram emot att lämna över projektet till en partner som är intresserad av att fortsätta projektet och investera inom detta område”, säger Stefan Erdmann, Chief Technical Officer på Outokumpu.
Att fasa ut fossila bränslen från tunga industrier är en förutsättning för att uppnå koldioxidneutralitet i Europa, och detta kräver betydande mängder ren energi. Kärnkraft spelar en viktig roll i energiproduktionsmixen i Finland genom att tillhandahålla planerbar energi och elprisstabilitet och därmed stödja industriell elektrifiering och nya investeringar i en ren omställning, såsom avskiljning och användning av koldioxid (CCUS), i de sektorer där det är svårt att minska utsläppen. Dessutom erbjuder SMR en snabbare och flexiblare lösning för att stärka Finlands energiförsörjning jämfört med traditionella, storskaliga kärnkraftsprojekt.
”Elektricitet spelar en central roll i Outokumpus strategi för att minska koldioxidutsläppen och att säkerställa en ökad och stabil försörjning är av strategisk betydelse. Elektrifiering av produktionsprocesser för att minska utsläppen eller nya initiativ inom CCUS kräver ökade mängder el. Att delta i energiutvecklingsprojekt som SMR med ett offtake-avtal ligger i vårt intresse och det gör det dessutom möjligt för andra CCUS-partners att samlokalisera till vår anläggning i Torneå på grund av den unika möjligheten för alla partners att kombinera biogena avfallsströmmar (CO2) med koldioxidfri el för att generera nya gröna produkter som biokemikalier eller biobränslen. ” framhäver Erdmann.
Energins andel av Outokumpus kostnadsbas är cirka 10 procent och Outokumpu är den största köparen av el i Finland.
-
Nyheter1 vecka sedan
Belgien gör en u-sväng, går från att lägga ner kärnkraft till att bygga ny
-
Analys4 veckor sedan
Donald needs a higher price to drive US oil production significantly higher
-
Nyheter4 veckor sedan
Ny upptäckt av sällsynta jordartsmetaller i Småland
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: A little sideways with new tests towards the 80-line likely
-
Nyheter2 veckor sedan
Fondförvaltare köper aktier i kanadensiska guldproducenter när valutan faller
-
Analys3 veckor sedan
Brent testing the 200dma at USD 78.6/b with API indicating rising US oil inventories
-
Nyheter3 veckor sedan
Epiroc-aktien är ett bra sätt att få exponering mot gruv- och råvarusektorn
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Big money and USD 80/b