Nyheter
Den nordiska elmarknaden och elpriset

De nordiska länderna har en gemensam avreglerad elmarknad där marknadens aktörer kan köpa och sälja el över börs. Nord Pool, som börsen tidigare hette, startades i Norge 1992 då Norge var först ut i Europa med avreglering av sin elmarknad. Nord Pool ägdes och drevs till en början av den norska staten, via dess stamnätsbolag Statnett. Börsområdet uvigades snart till övriga Norden i takt med att även dessa länder avreglerade sina elmarknader. I Sverige skedde det 1996 och i Danmark och Finland 1999. I takt med det utvidgades ägarskapet till Nord Pool till att även omfatta dessa länders stamnätsbolag. Därefter har stora delar av Europas elmarknader i någon form avreglerats men generellt anses den nordiska marknaden mest utvecklad och står ofta som förebild vid nya avregleringar.
Spotmarknad och derivatmarknad
Börshandeln på den nordiska elmarknaden är uppdelad i två marknadsplatser, spotmarknaden respektive derivatmarknaden. Sedan några år tillbaka är drift och ägarskap separerat för de två marknadsplatserna. På spotbörsen, som forsatt ägs av de nordiska stamnätsbolagen, omsätts kraft med fysisk leverans. Elmarknadens aktörer skickar in köp- respektive säljordrar för respektive timme för nästkommande dygn i ett slags auktionsförfarande. Det genomsnittliga priset för de 24 separata timmarna bildar det så kallade spotpriset. Ungefär 75% av den el som förbrukas i börsområdet omsätts över spotmarknaden. Omsättningen på spotmarknaden motsvarade 2011 ungefär 130 miljarder kronor.
Spotpriset är mycket volatilt och därför finns ett behov för prissäkring. Prissäkringskontrakt handlas på derivatbörsen som numera ägs och drivs av NasdaqOMX. På denna marknadsplats omsätts finansiellt avräknade termins- och optionskontrakt för framtida (upp till 5 år) leverans. Terminerna har spotmarknadens pris som underliggande. Som i andra finansiella marknader finns det även andra intressenter på derivatmarknaden än de som vill prissäkra sig, t.ex fonder, kapitalförvaltare och investmentbanker. Visserligen bidrar deras närvaro till en ökad volatilitet men denna typ av aktörer har en mycket viktig funktion då de bidrar med likviditet som i det långa loppet gynnar övriga aktörer och marknadsplatsen som helhet. Derivatbörsen omsätter ungefär 5-6 gånger den underliggande elkonsumtionen i Norden, vilket för 2011 är ca 900 miljarder kronor.
Hur bestäms priset på el?
En stor skillnad jämfört med andra råvarumarknader är den begränsade möjligheten att lagra elektricitet. Man kan visserligen spara vatten i kraftverkens dammar eller kol i kraftverkens lager men elen som vi konsumerar måste produceras vid exakt samma tillfälle som konsumtionen sker. Detta ställer enorma krav på dynamik i elnätet och på stora aktörer som simultant måste parera förändringar i förbrukning eller störningar i elnätet.
Prissättningen i den nordiska elmarknaden handlar egentligen oftast om väder, något som vi svenskar gärna följer och diskuterar. Närmare 60 procent av elproduktionen i Norden kommer från vattenkraftverk. Nederbörd i form av regn och snö i kraftverkens dammar samt regn- och snötillgången i kraftverkens avsmältningsområden är därför avgörande. I grafen kan man följa den så kallade hydrologiska balansens betydelse för spotpriset.

Relationen mellan årskontrakt på el och marginalkostnaden för koleldad kraftproduktion. Källa: NASDAQ OMX Commodities och SEB.
Efterfrågan på el förändras framförallt säsongsmässigt; på vintern när det är kallt och mörkt förbrukas mer el än på sommaren då det är ljusare och varmare och dessutom stora delar av industri och näringsliv är stängda. Riktigt kalla vinterdagar då elförbrukningen stiger för att värma upp och hålla igång landet är det nordiska elsystemet mycket hårt utnyttjat. Små väderförändringar kan då innebära mycket stora förändringar i elpriset. Många elkonsumenter har de senaste vintrarnas pristoppar i minne då fallande temperaturer, krånglande kärnkraft och elnät lyfte elpriset till nya höjder. De senaste åren har även vindkraften börjat påverka elpriset i allt större utsträckning. I både Sverige och i våra grannländer har vindkraften byggts ut kraftigt. Från att tidigare ha varit en försumbar källa till elproduktion spelar vindkraften nu en allt större och viktigare roll.
Men inte bara vädret är viktigt för prisbildningen. Den nordiska elmarknaden är visserligen en separat marknad men den är samtidigt ihopkopplad med andra länder, både på kontinenten, i Baltikum och Ryssland. Överföringskapaciteten är begränsad men förändringar i grannländerna får tidvis stort genomslag på elpriset i Sverige. På kontinenten och i Danmark och Finland är kol- och gaskraftverk vanliga. Priset på el i Skandinavien påverkas därför också av priset på de globala marknaderna för dessa bränslen och av priset på de utsläppsrätter som inhandlas när man bränner fossila bränslen. Priset på fossileldad kraftproduktion på kontinenten är därför avgörande för den långa prisbildningen som återspeglas i terminskontrakten, speciellt i situationer när det är underskott på vatten. Grafen nedan visar priset på närmaste årets terminskontrakt samt marginalkostnaden för koleldad kraftproduktion. Det finns alltså en relativt stark följsamhet mellan dessa.
Nedanstående graf visar en schematisk bild av olika kraftverkstyper i Skandinavien och hur priset stiger då kapaciteten i de billigare kraftverkstyperna inte räcker till. I perioder då marknadspriset ligger i gränsområdet mellan olika kraftverkstyper kan särskilt stora hopp i elpriset ske.
För den långsiktiga prisbildningen är också makroekonomiska faktorer viktiga, inte minst ekonomisk tillväxt, men även politiska beslut. Debatten om kärnkraftens framtid är till exempel viktig då bland annat Tyskland fattat beslut om att under de närmaste tio åren stänga ned all kärnkraft och ersätta den med andra energikällor.
Håll isär den fysiska spotmarknaden och derivatmarknaden
Det är mycket viktigt att hålla isär den fysiska spotmarknaden och derivatmarknaden. Till exempel påverkar hydrologin i främsta hand spotmarknaden som ligger till grund för elbolagens rörliga elpris till konsumenter. Men även terminerna på derivatbörsen, vars utveckling exempelvis replikeras i olika bull & bear-certifikat, påverkas. Elmarknaden är visserligen komplex men genom att följa ett fåtal grundläggande faktorer kommer man långt i förståelsen av prisbildningen.
[hr]
Denna artikel baserar sig på en text skriven av Mats Forsell, Investeringsspecialist energiråvaror på SEB Merchant Banking. Här på Råvarumarknaden.se kan du varje vecka läsa analyser på råvaror skrivna av SEB.
Den 31 augusti 2012 lanserade SEB ett flertal certifikat på elpriset som investerare kan använda för att ta en position, både med och utan hävstång.
Nyheter
De globala sockerpriserna kan stiga när den indiska produktionen sjunker

Sockerpriserna över hela världen kan skjuta i höjden ytterligare på grund av en nedgång i produktionen i Indien, världens största sockerproducent – och exportrestriktioner som införts av den indiska regeringen.
De globala sockerpriserna har redan stigit till nära sin högsta nivå på mer än ett decennium. Ett pound råsocker handlas för närvarande till nästan 26 amerikanska cent. Det är en kraftig uppgång från de cirka 17 amerikanska cent per pound som denna råvara handlades till i maj 2013.
Den indiska regeringen har begränsat exporten för den pågående sockerproduktionscykeln, som sträcker sig från oktober till september varje år, till 6,1 miljoner ton. Om något nytt tillstånd för export beviljas kommer det att ske i december 2023 efter att ha räknat in primärproduktionsuppskattningar för den nya säsongen från oktober 2023 till september 2024.
Kommer när produktionen minskar i Kina och Thailand
Enligt All India Sugar Trade Associations har 5,7 miljoner ton av den tillåtna kvoten redan exporterats, och resten förväntas vara utsänd senast den 25 maj. Den förväntade exportbegränsningen när taket har nåtts innebär att ytterligare indiska försändelser kommer att skickas ut först 2024. Denna frånvaro av en nyckelleverantör på den globala marknaden kommer då vid en tidpunkt då produktionen också har minskat i länder som Kina och Thailand.
Indien exporterade rekordhöga 11,2 miljoner ton socker under säsongen 2021-2022, med sändningar som skickades till länder som Indonesien, Malaysia, Bangladesh, Sudan, Somalia och Förenade Arabemiraten. Indien förväntades producera omkring 38,5 miljoner ton 2022-2023, men denna uppskattning sänktes till 36,8 miljoner ton av Indian Sugar Mills Association (ISMA) den 26 april 2023.
Dessa siffror inkluderar socker som används för etanolproduktion, vilket indikerar att den faktiska produktionsuppskattningen av sötningsmedlet bara är 32,8 miljoner ton. Detta skall ställas mot en årlig inhemsk konsumtion på cirka 27,5 miljoner ton. Minskningen av produktionen är till stor del ett resultat av väderrelaterade störningar i Maharashtra, en viktig stat som odlar sockerrör. Preliminära siffror visar att produktionen där har minskat med omkring 15 procent i den nuvarande produktionscykeln.
Begränsat utbud tvingar sockerbruken att stänga
Den 15 april uppgick Indiens sockerproduktion till 31,1 miljoner ton för innevarande säsong som började i oktober 2022, en nedgång på 5,4 procent jämfört med året innan. Många sockerbruk har stängt tidigt på grund av begränsad tillgång till sockerrör.
Sockerrör som odlas i Indien har en odlingscykel på 12 till 18 månader. Sockerrören planteras mestadels mellan januari och mars och skördas från december till mars året därpå.
Skörden kräver jämnt fördelat och lägligt monsunregn under juni och juli, följt av en torr period för mognad. Detta traditionella vädermönster har blivit oberäkneligt på grund av klimatförändringarna.
Nedgången i sockerproduktionen i Indien har ökat oron för stigande priser under sommarmånaderna som sträcker sig ungefär från april till juni, då efterfrågan toppar på grund av den ökade konsumtionen av kalla drycker och glass.
Det har förekommit spekulationer om att den indiska regeringen till och med skulle kunna begränsa exporten under den tilldelade kvoten på 6,1 miljoner ton. Tidningen Mint rapporterade den 8 maj om en ny plan för att stoppa transporter på cirka 85 000 ton som ännu inte lämnat de indiska kusterna.
Tillgångskrisen i Indien kommer när de globala sockerpriserna är på uppgång. De nådde sin högsta nivå sedan 2011 i slutet av april, då råsockret handlades till 27 amerikanska cent per pound. De har sedan dess mattats marginellt, men inflationstrycket är fortfarande aktivt.
I maj steg FAOs sockerprisindex med 17,6 procent från mars, den högsta nivån sedan oktober 2011, på grund av minskade produktionsförväntningar och resultat i Indien, Kina, Thailand och EU orsakade av torra väderförhållanden.
En långsam start på sockerrörsskörd i Brasilien, tillsammans med högre internationella råoljepriser, vilket kan öka efterfrågan på sockerrörsbaserad etanol, flaggades också som en av faktorerna.
Meir Commodities, ett sockerhandelsföretag i Mumbai, förväntar sig ett globalt underskott på cirka tre miljoner ton för säsongen 2023-2024 med tanke på bristen från leverantörer som Indien och Thailand.
Nyheter
Vänta, vänta och vänta är vad den tekniska analysen på oljepriset säger

Ingemar Carlsson har gjort en teknisk analys på oljepriset, närmare bestämt för Brent-olja, och den är i ärlighetens namn inte vidare spännande för den visar bara på att man ska vänta. Det har varken den senaste tiden eller nu kommit någon tydlig köp- eller säljsignal.
Nyheter
Petrolia Noco kommer att ha en betydande oljeproduktion från 2025

Det norska oljebolaget Petrolia Noco har idag en obetydlig oljeproduktion men kommer att ha en betydelsefull sådan från 2025. Bolagets aktier är idag noterade på NOTC, men kommer under nästa år att flytta noteringen till Euronext Growth Oslo. Bolagets CFO Erik von Krogh presenterar verksamheten.
-
Nyheter2 veckor sedan
Lundin-familjen har sålt allt i Africa Oil
-
Nyheter1 vecka sedan
Dansk kärnkraft ska producera 1 miljon ton koldioxidfritt gödningsmedel per år i Indonesien
-
Analys3 veckor sedan
A recession is no match for OPEC+
-
Nyheter2 veckor sedan
Guldpriset nära sin högsta nivå någonsin
-
Nyheter2 veckor sedan
Koppar gynnas av den gröna omställningen
-
Nyheter4 veckor sedan
Oljepriset utvecklas svagt på sämre än väntad ekonomi i Kina
-
Nyheter4 veckor sedan
Ny analys visar att marknaden för palmolja kommer att nå 110 miljarder dollar
-
Nyheter4 dagar sedan
Ryssland förstör Saudiarabiens oljeförsäljning i Asien
Hansson
8 december, 2012 vid 06:10
Riktigt riktigt bra artikel om elpriset och elmarknaden! Speciellt det här om priset på kolproducerad el.
Silverbug
9 december, 2012 vid 17:41
Skulle vara intressant om någon finansiell aktör kunde erbjuda handel i spotpriset på el, det skulle vara riktigt spännande.
Hochman
17 juni, 2018 vid 18:19
Verkligen, ge oss ett instrument för att handla spotpriset på el.