Nyheter
Den kanadensiska Vancouvern
I samband med Olympiaden som hölls i Vancouver 2010 valde det Kungliga Kanadensiska Myntverket att ta fram en serie om tre mynt, bland annat den kanadensiska Vancouvern. Det första myntet utgavs 2008, och seriens sista mynt utkom år 2010. Texten nedanför beskriver guldmyntet om ett ounce, men myntet finns i andra storlekar och även att tillgå i silver.
Framsidan
På framsidan syns den amerikanska Thunderbirden utformad som en indiansk totem. Denna är omgiven av elva stycken lönnlöv som blåser i vinden som genereras av fågelns vingslag. Texten på myntet säger FINE GOLD 1 OZ och 9999 vilket är en garanti för såväl renhet som vikt.
Baksidan
Baksidan av myntet pryds av Hennes Majestät, Drottning Elisabeth II av England, i profil där hennes högra sida visas för betraktaren. Till vänster om drottningen syns den officiella logotypen för Vancouvers Olympiska spel 2010, tillsammans med de olympiska ringarna och texten VANCOUVER 2010. Datumet, myntets valör och Elisabeth II finns också att läsa på myntet.
2009 års utgåva av de olympiska lönnlövsguldmynten var den andra av tre planerade utgåvor. Serien startade 2008, och avslutades 2010, det år som vinterolympiaden hölls i Vancouver.
Design
Till åminnelse av de första invånarna i den nordamerikanska Stillahavsregionen bär dessa mynt en bild av en Thunderbird, vackert utformat för att anta formen av ett kanadensiskt lönnlöv. Motivet har utformats av den indianske konstnären Rick Harry (Xwa Lack Tun).
Legenden om Thunderbird
Thunderbirden är ett legendariskt djur i de nordamerikanska urinvånarnas historia och kultur. Fågeln anses besitta extraordinära krafter och sägs vara både starkare och större än nästan alla andra djur. Thunderbirdens hem anses vara vulkanen Black Tusk, i nationalparken Garibaldi British Columbia i Kanada, där den sitter och övervakar världen.
Legenden säger att då denna mytologiska fågel flaxar med vingarna så skapas det kraftfulla vindar. På samma sätt sägs blixtarna ha sitt ursprung i fågelns blinkningar och att åskan kan höras flera mil bort då dess vingar kolliderar med varandra.
Mynten är framställda av det Kungliga Kanadensiska Myntverket (the Royal Canadian Mint) i Kanada.
Nyheter
Under 2025 byggde Kina klart 78 GW ny kolkraft
Kina satsade tidigare på att ersätta fossil energi med sol- och vindkraft. Men när elnäten under 2021 och 2022 började haverera på grund av det så inledde landet en ny storskalig satsning på kolkraft. En enorm infrastruktur för kolkraft började byggas och nu har landet verkligen fått upp farten på att bygga nya kolkraftverk. Över 50 stycken kolkraftverk på 1 GW vardera har under 2025 tagits i bruk med en total kapacitet på 78 GW. Det kan jämföras med att hela EU:s totala installerade kapacitet av kolkraft är 70-100 GW.
78 GW under 2025 är dock bara början. Enbart under 2025 beställde Kina mer kolkraft än det kolälskande landet Indien har gjort under ett helt årtionde. 83 GW kolkraftverk började under 2025 att byggas i Kina.
Den enorma utbyggnaden av kolkraft är väldigt positivt för sol- och vindkraftsbranschen. Ju mer kolkraft som byggs desto mer sol- och vindkraft kan elnätet hantera.
Nyheter
Samtal om den senaste tidens råvarurörelser
Det har varit dramatiska prisrörelser i flera råvaror de senaste dagarna, där bland annat silver som mest tappade 30 procent under fredagen. Spekulationshandlaren Henrik Ekenberg och mineralexperten Anton Löf ger sin syn på händelserna.
Nyheter
Kall och nederbördsfattig månad driver upp elpriset
Elpriserna i Sverige steg kraftigt i januari när flera prispåverkande faktorer sammanföll. Det kyliga vädret har ökat elanvändningen, samtidigt som både vind och nederbörd i områden med kraftproduktion varit ovanligt lågt. Den hydrologiska balansen som i december visade ett överskott har snabbt gått över i ett tydligt underskott.

Januaripriserna på den nordiska elbörsen Nord Pool (utan påslag och exklusive moms) blev 108,45 öre/kWh i elområde 3, (södra Mellansverige). Senast elpriset var på samma nivå var 2022. I norra Sverige, elområde 1, blev elpriset 93,91 öre/kWh.
– De senaste åren har elpriserna i norra Sverige som regel varit betydligt lägre. Men vid årsskiftet slog kylan till och elpriset blev ungefär jämnhögt i hela Sverige. Vädret har varit den klart största faktorn som drivit upp elpriset. Lägre temperaturer ökar elanvändningen samtidigt som det är mindre vind och nederbörd, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning.
Sedan början av januari ligger ett stabilt högtryck över Norden som innebär att det varit 80 procent mindre nederbörd, svaga vindar och kallt. Det påverkar den hydrologiska balansen som mäter det lagrade vatteninnehållet i magasin, snölager och markvatten. På kort tid har balansen gått från ett överskott till ett underskott. Vattenmagasinnivåerna är lägre sedan december men ligger på normala nivåer i Sverige. Kärnkraften producerar på 100 procent av installerad effekt vilket stabiliserar elsystemet.

Gaspriserna i Europa har stigit med cirka 25 procent på grund av kylan som lett till lägre lagernivåer. Det finns en oro för prisutvecklingen av flytande naturgas (LNG). Även priset på olja och koldioxid har ökat vilket innebär att det är dyrare med fossil elproduktion.
| Medelspotpris | Januari 2025 | Januari 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 23,76 öre/kWh | 93,91 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 24,31 öre/kWh | 94,16 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 63,44 öre/kWh | 108,45 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 76,11 öre/kWh | 112,99 öre/kWh |
-
Nyheter4 veckor sedanPremien på silver i Shanghai rusar i höjden, priset är nu 105 USD
-
Nyheter3 veckor sedanSilverpriset stiger över 100 USD per uns
-
Nyheter3 veckor sedanGuldpriset stiger till över 5000 USD per uns
-
Nyheter3 veckor sedanSamtal om guld och andra råvaror när flera priser rusar i höjden
-
Nyheter4 veckor sedanChristian Kopfer om marknadens olika råvaror
-
Nyheter3 veckor sedanSilver utgör nu 30 procent av kostnaden för att producera solcellspaneler
-
Nyheter3 veckor sedanKylan lyfter elpriset i vinter, minst 40 procent högre än väntat
-
Nyheter2 veckor sedanIndien kommer inte att göra slut med kol



