Följ oss

Nyheter

David Hargreaves on Precious Metals, week 6 2014

Publicerat

den

Gold and silver - Precious metals

Gold staggered ahead a full 0.7% this week, well 0.7394% actually, based on the London fix. Platinum was neither shaken nor stirred, whilst silver underperformed. Now it is rude to yawn whilst someone is talking, but the precious metals show is in limbo, is it not? Going no place. Its rally – of sorts – during the week was put down to US job figures not being as positive as analysts expected. Yet they were up. We have to conclude that should tinkering with numbers, like US unemployment falling 0.1% and thinking it matters to the gold price, we are doomed to die of boredom. Even wars are becoming unfashionable. Iraq and Iran went to rebuild their economies, Russia is hosting the Winter Olympics and deep down, who gives a flying dart about the Peruvian farmers right now? Nobody. So the great and good are still calling gold down. Standard & Poors has chopped its 2014-2016 forecast by nearly 10%, to $1250/oz for this year, then $1200. As a throwaway it says this could pressure some companies with persistently high costs. Not to be outdone, Bank of America looks for a ‘possible’ $1000. It uses continued selling by tactical investors and a lack of physical buying in China and India as its levers.

But what of platinum? Scarcely has a metal been so strongly in the grip of one source, have such an excellent demand profile and been in such a production muddle, yet failed to perform. The last time we recall a parallel was cobalt 80% coming from Zaire (now DRC) having its supply threatened. In six weeks the price went from $3.50 to $42.0 per pound. Platinum is unmoved. The RSA producers saw it coming. The irate unions have not even tried to elicit support from the non-RSA miners, Russia, Zim, Canada (would they know how?) and the price is moribund. They speak of a ‘fight to the death’ as strikes continue. Sadly, it may be just that. If you attend a meeting carrying a large sharp stick, you intend to use it, probably. Lonmin, the No 2 producer at 12% of total mined output, says it is looking at improving workers living conditions. This on the face of it, is laudable, but does not address long term advancement.

Workers should move towards owning their own houses and spending their (liveable) wages on what they see fit. Cradle-to-grave is one of the curses of African society. So they will ‘intensify’ industrial action. What a lovely prospect.

[hr]

About David Hargreaves

David Hargreaves

David Hargreaves

David Hargreaves is a mining engineer with over forty years of senior experience in the industry. After qualifying in coal mining he worked in the iron ore mines of Quebec and Northwest Ontario before diversifying into other bulk minerals including bauxite. He was Head of Research for stockbrokers James Capel in London from 1974 to 1977 and voted Mining Analyst of the year on three successive occasions.

Since forming his own metals broking and research company in 1977, he has successfully promoted and been a director of several public companies. He currently writes “The Week in Mining”, an incisive review of world mining events, for stockbrokers WH Ireland. David’s research pays particular attention to steel via the iron ore and coal supply industries. He is a Chartered Mining Engineer, Fellow of the Geological Society and the Institute of Mining, Minerals and Materials, and a Member of the Royal Institution. His textbook, “The World Index of Resources and Population” accurately predicted the exponential rise in demand for steel industry products.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Tre rytmer sammanfaller för guldpriset i mars 2024

Publicerat

den

Teknisk analys på guldpriset

Ingemar Carlsson har gjort en teknisk analys på guldpriset inför 2024 och det är hela tre separata rytmer som sammanfaller under mars 2024 vilket gör det hela mycket spännande. Den långsiktiga trenden för guldpriset, dvs under de kommande åren, är positiv och ser ut att bli en förändring från den rörelse i sidled vi har sett under en längre tid.

Teknisk analys på guldpriset av Ingemar Carlsson
Fortsätt läsa

Nyheter

Med vintern kom de högre elpriserna

Publicerat

den

Elpriserna i Norden ökade under slutet av november. Det innebär att december inleds med mer än dubbelt så höga elpriser per kilowattimme i hela landet jämfört med förra månaden. Ökningen beror främst på kyligt, torrt väder och ökad elanvändning, men även de oplanerade kärnkraftsstoppen påverkar just nu framförallt södra Sverige och Finland.

Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

November månad avslutades med att medelspotpriset på elbörsen blev 82,13 öre/kWh i elområde 3 (Södra Mellansverige). Hälften så dyrt som det rörliga priset samma period förra året (159,72 öre/kWh) och högre än det rörliga priset i oktober (49,66 öre/kWh).

– Elpriserna fortsätter att svänga, men som alltid när det blir kallt, så ökar elkonsumtionen och elpriserna, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning.

Senaste veckan har det varit ett par reaktorstopp inom kärnkraften, vilket påverkat elpriset framförallt i elområde 3 och 4 och i Finland. Vattenmagasinen ligger på normala nivåer. Årets isläggning genomfördes i mitten av november och ledde då till en kortare tids produktionsneddragning med begränsad påverkan på elpriserna som följd. En planerad isläggning görs varje år för att skapa stabila produktionsförutsättningar för resten av vintern. Ogynnsamma väderförhållanden har periodvis lett till isbildning på vindkraftsbladen vilket gett lägre vindkraftsproduktion. 

Månadsmedel för spotpriser på Nord Pool, november 2021-2023
Grafik: Vattenfall

Elpriserna är högre på kontinenten men terminspriserna för tysk el ligger just nu betydligt lägre än föregående år. Dessutom är Europas gaslager fyllda vilket motverkar höjningar i Norden eftersom elhandelsmarknaden hänger ihop.

Elpriser
Fortsätt läsa

Nyheter

Venezuelas militära aktivitet väcker frågor om en invasion av oljelandet Guyana

Publicerat

den

Guyana är det relativt sett mindre landet i Sydamerika som på några få år har gått från att vara relativt fattigt till att gå mot att bli ett av de rikare länderna i världen per capita. Landet ändrade reglerna för oljeprospektering och ganska snabbt hittades stora mängder olja utanför kusten. Vad vi läser så är landet hyggligt rikt även på en uppsjö andra råvaror, men ingenting har blivit i närheten så stort som den olja man nu producerar, där landet på ett fåtal år kommit upp i en oljeproduktion på 0,4 miljoner fat per dag.

Det stora grannlandet Venezuela har i jämförelse megastora råvarutillgångar, bland annat världens största oljereserver. Landet har dock inte lyckats få sin ekonomi att fungera.

Venezuela har dock sedan 1800-talet gjort anspråk på majoriteten av Guyana, det område som kallas Guayana Esequiba. Att Guyana hittade olja och blivit ett rikt land har väckt ilska i grannlandet. Det har pratats om att Venezuela kan komma att invadera Guyana.

Området Venezuela gör anspråk på. Grafik från Wikipedia

Venezuela gör militära förflyttningar

Sedan några dagar tillbaka så har Venezuelas anspråk kommit i fokus då betydande förflyttningar av militär utrustning och personal i östra delen av landet vid gränsen mot Guyana har observerats. Grannlandet Brasilien uppges ha höjt beredskapen för sin militär.

Fortsätt läsa

Populära