Följ oss

Nyheter

Colombia skapar fond för att rädda kaffebönder

Publicerat

den

Malet kaffe

Colombia, världens ledande leverantör av tvättade arabica-kaffebönor, skapar en särskild fond för att rädda kaffebönder. Syftet med denna fond är att den skall subventionera landets kaffebönder när produktionskostnaderna överstiger de internationella kaffepriserna.

Colombias president Ivan Duque kommunicerade nyheten om stabiliseringsfonden sent på torsdagen. Denna fond är landets senaste försök att hjälpa kaffebönderna eftersom kaffepriserna har fallit till sin lägsta nivå på mer än ett decennium. I dag drivs många kaffeplantager med förlust.

Malet kaffe

Den globala priskrisen har tvingat många kaffeplantager i konkurs, eller i alla fall att helt upphöra med att odla kaffe. Detta har potentiellt omfattande konsekvenser i Colombia, där kaffe är den främsta alternativa grödan till koka, en växt som används för att producera kokain i regioner som kontrolleras av rebeller. Colombia är världens tredje största producent av kaffe efter Brasilien och Vietnam.

Inga belopp är kända

Det var ännu inte klart hur mycket pengar som ska sättas in i stabiliseringsfonden. Duque sade emellertid att det skulle betalas genom en blandning av källor, inklusive den allmänna budgeten, statsobligationer, royalties och bidrag från internationella organisationer.

Duque kallade lagen som tagits fram för att skapa stabiliseringsfonden som ”en av de mest efterlängtade för de colombianska kaffeodlarna. Detta kommer att ge kaffesektorn en stor hjälp vid kommande prischocker”, sade Duque när han undertecknade lagen vid ett jordbruksevenemang.

79,5 MUSD i subventioner

Stabiliseringsstödet kommer att träda in när priset på kaffe faller under produktionskostnaderna, sade Duque. Fonden kommer att administreras av National Federation of Coffee Growers genom ett regeringskontrakt. Duques regering har redan fördelat 79,5 MUSD i subventioner, skuldlättnader och medel för renovering av plantor de senaste månaderna.

I veckan föreslog Colombia på ett kaffeforum i Brasilien att de kaffeproducerande nationerna borde organisera sig för att öka priserna. Colombian Coffee Growers Federation (FNC) har också föreslagit att producentländer skall kunna sälja högkvalitativa skördar som inte är bundna till kaffepriset i New York. Under juli 2019 krävde flera kaffeodlare ett internationellt baspris två dollar per pund.

Colombianska kaffeproducenter har för närvarande kostnader på cirka 795 000 pesos (248 dollar) för varje 125 kilosäck (275,6 pounds) kaffe, vilket knappt täcker produktionskostnaderna. Dessa uppskattas till 780 000 pesos (244 USD), enligt Colombian Coffee Growers Federation.

Trots de låga priserna förväntar sig Colombia att producera 14 miljoner 60 kilo säckar kaffe i år, upp från 13,6 miljoner säckar förra året tack vare renoveringar och befruktningsprogram.

Nyheter

USA ska införa 50 procent tull på koppar

Publicerat

den

Borrkärnor med koppar

USA:s president Donald Trump har precis meddelat att landet ska införa en tull på 50 procent på basmetallen koppar. Priset på råvarubörsen i USA stiger omgående med 10 procent.

USA har viss inhemsk produktion av koppar, men den inhemska efterfrågan överstiger produktionen. Därför måste landet importera koppar för att täcka behovet, särskilt för användning inom elnät, elektronik, byggindustri och fordonssektorn. De största exportörerna till USA är Chile, Kanada, Mexiko och Peru.

När tullar av denna typ införs uppstår prisskillnader i världen. Handlar man koppar på börsen är det därför viktigt att veta vilken börs man handlar på eller om man använder certifikat så är det viktigt att veta vilka underliggande värdepapper de följer.

Sedan är det som alltid med Trump, begreppet är som bekant TACO, Trump Always Chickens Out. Man ska alltså inte ta några definitiva stora beslut baserat på vad han säger. Saker och ting kan ändra sig från dag till dag.

Fortsätt läsa

Nyheter

Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter

Publicerat

den

Guldtacka från Scottsdale Mint

En våg av panik sprider sig bland Moskvas elit sedan Vladimir Putins regim inlett en dramatisk offensiv för att beslagta tillgångarna hos Konstantin Strukov – en av Rysslands rikaste affärsmän och ägare till landets största guldgruvföretag, Yuzhuralzoloto. Åtgärden ses som ett tydligt tecken på hur långt Kreml är villigt att gå för att säkra ekonomiska resurser i takt med att kostnaderna för kriget i Ukraina stiger.

Strukovs förmögenhet, som uppskattas till över 3,5 miljarder dollar, byggdes upp under decennier i nära relation med maktens centrum i Ryssland. Men den 5 juli stoppades hans privatjet från att lyfta mot Turkiet. Enligt flera ryska medier deltog den federala säkerhetstjänsten FSB i ingripandet, och Strukovs pass beslagtogs. Händelsen ska vara kopplad till en omfattande rättsprocess där åklagare kräver att hela hans företagsimperium förverkas – med hänvisning till påstådd korruption och användning av skalbolag och familjemedlemmar för att dölja tillgångar.

Företaget själva förnekar att något inträffat och kallar rapporteringen för desinformation. De hävdar att Strukov befann sig i Moskva hela tiden. Trots det bekräftar rättsdokument att både han och hans familj förbjudits att lämna landet, och att myndigheterna snabbt verkställt beslutet.

Det som nu sker är en del av ett större mönster i ett Ryssland präglat av krigsekonomi: staten tar tillbaka kontrollen över strategiska sektorer som guld, olja och försvarsindustri – industrier som nu allt mer mobiliseras för att finansiera och stödja krigsinsatsen. Intressant nog handlar det inte om att Strukov ska ha varit illojal mot regimen – tvärtom har han varit en lojal allierad, med politiska uppdrag knutna till Putins parti. Men lojalitet räcker inte längre som skydd.

Medan tidigare utrensningar ofta riktade sig mot krigskritiker eller de som flydde landet, drivs dagens tillgångsövertaganden av något mer fundamentalt: ekonomisk nöd. De växande sanktionerna har nästan helt strypt inflödet av utländskt kapital. Statens oljeintäkter minskar och budgetunderskotten växer. Putins lösning är att vända sig inåt – till de oligarker han själv lyfte fram – för att fylla statskassan.

Det här är inte ett enskilt fall. På senare tid har flera framstående affärspersoner hamnat i plötsliga rättsliga tvister, omkommit under mystiska omständigheter eller sett sina bolag tas över av staten. Den oskrivna överenskommelsen som länge gällde i Putins Ryssland – rikedom i utbyte mot lojalitet – håller på att kollapsa.

Den 8 juli väntar en rättsförhandling som kan avgöra framtiden för Strukovs affärsimperium. Men budskapet till Rysslands näringslivselit är redan tydligt: ingen är för rik, för lojal eller för nära den politiska makten för att gå säker. I ett Ryssland där kriget kräver allt större uppoffringar riskerar oligarker att snabbt förvandlas till måltavlor.

Fortsätt läsa

Nyheter

Hur säkrar vi Sveriges tillgång till kritiska metaller och mineral i en ny geopolitisk verklighet?

Publicerat

den

Svemin-seminarie i Almedalen

När världsläget förändras ställs Europas beroende av metaller och mineral på sin spets. Geopolitiska spänningar, handelskonflikter och ett mer oförutsägbart USA gör att vi inte längre kan ta gamla allianser för givna. Samtidigt kontrolleras en stor del av de kritiska råvarorna vi är beroende av av andra makter – inte minst Kina. Vad händer med Sveriges industriella förmåga i ett läge där importen stryps? Hur påverkas försvarsindustrin av Kinas exportrestriktioner? Är EU:s nya råvarupolitik tillräcklig för att minska sårbarheten – eller krävs ytterligare statliga insatser och beredskapslagring? Svemin anordnade den 25 juni ett seminarium som bestod av bestod av deltagare från myndigheter, politik och industri. Man diskuterar Sveriges och EU:s strategiska vägval i en ny global verklighet – och vad som krävs för att säkra tillgången till metaller när vi behöver dem som mest.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära