Följ oss

Nyheter

40 år sedan Bretton Woods föll

Publicerat

den

Mount Washington Hotel i Bretton Woods, Vermont, där Bretton Woods-avtalet skrevs påI dag är det 40 år sedan den amerikanske presidenten, Richard M. Nixon, stängde det så kallade ”gyllene fönstret”. USA satt inklämt mellan Vietnamkriget och det egna, inhemska kriget mot fattigdomen. Som en följd av detta hade USA lånat pengar långt över taknocken vilket resten av världen började förstå och dessa länder började inse att dollarn inte var lika stabil som guldet, minst av allt till en kurs om 35 USD per troy ounce. Om detta var fallet redan för 40 år sedan, gissa varför dollarn och det internationella monetära systemet ser så instabilt ut i dag.

Viktigast av allt, vart är dollarn, det internationella monetära systemet och därmed värdet på ditt sparande och dina investeringar på väg i dag?

I juli 1944, när de allierade med säkerhet stod inför möjligheten att vinna det andra världskriget, hölls en konferens på Mount Washington Hotel i Bretton Woods, Vermont i syfte att upprätta ett internationellt monetärt avtal. Själva avtalet undertecknades i något som kallas ”Guldrummet” vilket vi kan se på bilderna nedan.

På den tiden, precis som nu, ansågs det att den amerikanska inblandningen i kriget var den mest bidragande orsaken till att de allierade stod inför en seger. Vid den tidpunkten ansågs USA också vara världens mest välmående land på grund av sin stora, men framförallt effektiva industriella bas. Landet hade samlat stora mängder guld, den största mängd som någonsin funnits i världen och som användes för att backa upp den amerikanska dollarn till en kurs om 35 amerikanska dollar per troy ounce. Dessa faktorer bidrog till att ett antal papperslappar, prydda med döda presidenter ansågs vara likvärdiga med guld. Självklart var den bidragande orsaken till att USA ville ta sitt ansvar och utforma det nya monetära systemet att ingen annan utmanade dem.

När sedan 1950-talet övergick i 1960-talet började USA ta en allt mer ledande roll också i den globala politiken, något som landet finansierade med sina dollar. När sedan 1960-talet övergick till 1970-talet började fler och fler länder anse att guld var ett fynd till 35 USD per troy ounce. I takt med att värdet på den amerikanska dollarn försvagades mer och mer började den franska presidenten, Charles de Gaulle att växla in mer och mer dollar mot guld. De amerikanska lagren av guld som hade legat på ofantliga 24.000 ton sjönk i en rasande hastighet ned mot 8.000 ton. Något behövde göras.

Kurt Larsson utanför "guldrummet" där Bretton Woods-avtalet skrevs på

Kurt Larsson utanför "guldrummet" där Bretton Woods-avtalet skrevs på.

De två alternativen som USA stod inför var att spendera mindre och producera mer, och att minska den mängd politiska äventyr som USA kunde delta i för att på detta sätt öka värdet på den amerikanska dollarn igen. Det andra alternativet var att sluta lösa in dollar mot guld och därmed bryta det så kallade ”Bretton Woods-avtalet”. Det andra alternativet var ett mycket djärvt grepp, men eftersom det fortfarande inte fanns någon som kunde utmana USA i fråga om kraft, makt och rikedom så var det ingen som kunde protestera mot detta översitteri. Efter att ha diskuterat situationen med sin politiska rådgivare, Paul Volcker, som fortfarande råder amerikanska presidenter, nu senast Obama, valde Nixon att stänga det så kallade guldfönstret. När Nixon finansminister, John Connally, som en följd av detta ställdes mot väggen av en diplomat svarade han ”Det är vår dollar, men det är ditt problem”. Arrogans började ersätta oansvarighet.

I dag, 40 år senare har ”vårt problem” bara förvärrats och USA har blivit både mindre ansvarigt och mer arrogant. Guld har åter börjat betraktas som en valuta och har erkänts som den ultimata värdebevararen som har gått från 35,00 USD per troy ounce till som högst över 1.800 USD per troy ounce. Även den schweiziska centralbanken erkände nyligen att landet var tvunget att devalvera sin franc för att landets industrier skall fortsätta kunna vara konkurrenskraftiga på världsmarknaden.

För de av er som minns detta så kunde ett genomsnittligt hem fås för 100.000 SEK, motsvarande 20.000 USD 1971. Det priset har stigit med minst det tiodubbla, men antagligen mer än så, och detta även efter det att vi tagit hänsyn till de tre senaste årens priskollaps på fastighetsmarknaden. Det finns nu, baserat på uppgifter från den amerikanska centralbankens egen hemsida, mer än 17 gånger så många amerikanska dollar i omlopp som det gjorde 1971. I den summan ingår inte de digitala dollar som cirkulerar världen över. Adderar vi dessa så är beloppet mellan tio och hundra gånger så stort. Samma sak har hänt i alla länder världen över inklusive i Sverige.

Så, vad innebär detta för dig? Kan du förvänta dig att priserna på den mat du köper, din bensin och ditt boende faller den närmaste tiden? Om du har ett arbete, kan du förvänta dig att din lön stiger i takt med att dina utgifter gör det? Har tidningarnas rubriker gett dig en tankeställare om att vi ser en utveckling som i grunden håller på att förändra hela denna situation?

Kurt Larsson vid bordet i det så kallade Guldrummet där Bretton Woods avtalet undertecknades.

Kurt Larsson vid bordet i det så kallade Guldrummet där Bretton Woods avtalet undertecknades.

Så länge som våra ledare ledare försöker med att lösa den finansiella krisen, som nu omvandlats till en valutakris, genom att låna och trycka mer pengar, så undrar jag i vilken riktning trenden på värdet av din pappersvaluta och dina digitala pengar, värdepapper och obligationer kommer att fortsätta att ta. Vid det här laget har du kanske förstått att det både är ansvarsfullt och klokt att ha en del guld i bakfickan.

Kurt Larsson, som är född i USA, kommer att fortsätta skriva ned sina tankar och publicera dem på Råvarumarknaden.se med viss regelbundenhet. Kurt har en lång erfarenhet av både finansmarknaderna, främst från bankdatabranschen och från ädelmetallbranschen, och har senast arbetat som marknads- och försäljningschef för Tavex AB, ett av Skandinaviens största guldhandelsföretag.

Förstsätt läsa
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

De globala sockerpriserna kan stiga när den indiska produktionen sjunker

Publicerat

den

Sockerrör

Sockerpriserna över hela världen kan skjuta i höjden ytterligare på grund av en nedgång i produktionen i Indien, världens största sockerproducent – och exportrestriktioner som införts av den indiska regeringen.

De globala sockerpriserna har redan stigit till nära sin högsta nivå på mer än ett decennium. Ett pound råsocker handlas för närvarande till nästan 26 amerikanska cent. Det är en kraftig uppgång från de cirka 17 amerikanska cent per pound som denna råvara handlades till i maj 2013.

Den indiska regeringen har begränsat exporten för den pågående sockerproduktionscykeln, som sträcker sig från oktober till september varje år, till 6,1 miljoner ton. Om något nytt tillstånd för export beviljas kommer det att ske i december 2023 efter att ha räknat in primärproduktionsuppskattningar för den nya säsongen från oktober 2023 till september 2024.

Kommer när produktionen minskar i Kina och Thailand 

Enligt All India Sugar Trade Associations har 5,7 miljoner ton av den tillåtna kvoten redan exporterats, och resten förväntas vara utsänd senast den 25 maj. Den förväntade exportbegränsningen när taket har nåtts innebär att ytterligare indiska försändelser kommer att skickas ut först 2024. Denna frånvaro av en nyckelleverantör på den globala marknaden kommer då vid en tidpunkt då produktionen också har minskat i länder som Kina och Thailand.

Indien exporterade rekordhöga 11,2 miljoner ton socker under säsongen 2021-2022, med sändningar som skickades till länder som Indonesien, Malaysia, Bangladesh, Sudan, Somalia och Förenade Arabemiraten. Indien förväntades producera omkring 38,5 miljoner ton 2022-2023, men denna uppskattning sänktes till 36,8 miljoner ton av Indian Sugar Mills Association (ISMA) den 26 april 2023.

Dessa siffror inkluderar socker som används för etanolproduktion, vilket indikerar att den faktiska produktionsuppskattningen av sötningsmedlet bara är 32,8 miljoner ton. Detta skall ställas mot en årlig inhemsk konsumtion på cirka 27,5 miljoner ton. Minskningen av produktionen är till stor del ett resultat av väderrelaterade störningar i Maharashtra, en viktig stat som odlar sockerrör. Preliminära siffror visar att produktionen där har minskat med omkring 15 procent i den nuvarande produktionscykeln.

Begränsat utbud tvingar sockerbruken att stänga

Den 15 april uppgick Indiens sockerproduktion till 31,1 miljoner ton för innevarande säsong som började i oktober 2022, en nedgång på 5,4 procent jämfört med året innan. Många sockerbruk har stängt tidigt på grund av begränsad tillgång till sockerrör.

Sockerrör som odlas i Indien har en odlingscykel på 12 till 18 månader. Sockerrören planteras mestadels mellan januari och mars och skördas från december till mars året därpå.

Skörden kräver jämnt fördelat och lägligt monsunregn under juni och juli, följt av en torr period för mognad. Detta traditionella vädermönster har blivit oberäkneligt på grund av klimatförändringarna.

Nedgången i sockerproduktionen i Indien har ökat oron för stigande priser under sommarmånaderna som sträcker sig ungefär från april till juni, då efterfrågan toppar på grund av den ökade konsumtionen av kalla drycker och glass.

Det har förekommit spekulationer om att den indiska regeringen till och med skulle kunna begränsa exporten under den tilldelade kvoten på 6,1 miljoner ton. Tidningen Mint rapporterade den 8 maj om en ny plan för att stoppa transporter på cirka 85 000 ton som ännu inte lämnat de indiska kusterna.

Tillgångskrisen i Indien kommer när de globala sockerpriserna är på uppgång. De nådde sin högsta nivå sedan 2011 i slutet av april, då råsockret handlades till 27 amerikanska cent per pound. De har sedan dess mattats marginellt, men inflationstrycket är fortfarande aktivt.

I maj steg FAOs sockerprisindex med 17,6 procent från mars, den högsta nivån sedan oktober 2011, på grund av minskade produktionsförväntningar och resultat i Indien, Kina, Thailand och EU orsakade av torra väderförhållanden.

En långsam start på sockerrörsskörd i Brasilien, tillsammans med högre internationella råoljepriser, vilket kan öka efterfrågan på sockerrörsbaserad etanol, flaggades också som en av faktorerna.

Meir Commodities, ett sockerhandelsföretag i Mumbai, förväntar sig ett globalt underskott på cirka tre miljoner ton för säsongen 2023-2024 med tanke på bristen från leverantörer som Indien och Thailand.

Förstsätt läsa

Nyheter

Vänta, vänta och vänta är vad den tekniska analysen på oljepriset säger

Publicerat

den

Teknisk analys på Brent-olja

Ingemar Carlsson har gjort en teknisk analys på oljepriset, närmare bestämt för Brent-olja, och den är i ärlighetens namn inte vidare spännande för den visar bara på att man ska vänta. Det har varken den senaste tiden eller nu kommit någon tydlig köp- eller säljsignal.

Förstsätt läsa

Nyheter

Petrolia Noco kommer att ha en betydande oljeproduktion från 2025

Publicerat

den

Anställda på Petrolia Noco

Det norska oljebolaget Petrolia Noco har idag en obetydlig oljeproduktion men kommer att ha en betydelsefull sådan från 2025. Bolagets aktier är idag noterade på NOTC, men kommer under nästa år att flytta noteringen till Euronext Growth Oslo. Bolagets CFO Erik von Krogh presenterar verksamheten.

Förstsätt läsa

Populära