Följ oss

Nyheter

40 år sedan Bretton Woods föll

Publicerat

den

Mount Washington Hotel i Bretton Woods, Vermont, där Bretton Woods-avtalet skrevs påI dag är det 40 år sedan den amerikanske presidenten, Richard M. Nixon, stängde det så kallade ”gyllene fönstret”. USA satt inklämt mellan Vietnamkriget och det egna, inhemska kriget mot fattigdomen. Som en följd av detta hade USA lånat pengar långt över taknocken vilket resten av världen började förstå och dessa länder började inse att dollarn inte var lika stabil som guldet, minst av allt till en kurs om 35 USD per troy ounce. Om detta var fallet redan för 40 år sedan, gissa varför dollarn och det internationella monetära systemet ser så instabilt ut i dag.

Viktigast av allt, vart är dollarn, det internationella monetära systemet och därmed värdet på ditt sparande och dina investeringar på väg i dag?

I juli 1944, när de allierade med säkerhet stod inför möjligheten att vinna det andra världskriget, hölls en konferens på Mount Washington Hotel i Bretton Woods, Vermont i syfte att upprätta ett internationellt monetärt avtal. Själva avtalet undertecknades i något som kallas ”Guldrummet” vilket vi kan se på bilderna nedan.

På den tiden, precis som nu, ansågs det att den amerikanska inblandningen i kriget var den mest bidragande orsaken till att de allierade stod inför en seger. Vid den tidpunkten ansågs USA också vara världens mest välmående land på grund av sin stora, men framförallt effektiva industriella bas. Landet hade samlat stora mängder guld, den största mängd som någonsin funnits i världen och som användes för att backa upp den amerikanska dollarn till en kurs om 35 amerikanska dollar per troy ounce. Dessa faktorer bidrog till att ett antal papperslappar, prydda med döda presidenter ansågs vara likvärdiga med guld. Självklart var den bidragande orsaken till att USA ville ta sitt ansvar och utforma det nya monetära systemet att ingen annan utmanade dem.

När sedan 1950-talet övergick i 1960-talet började USA ta en allt mer ledande roll också i den globala politiken, något som landet finansierade med sina dollar. När sedan 1960-talet övergick till 1970-talet började fler och fler länder anse att guld var ett fynd till 35 USD per troy ounce. I takt med att värdet på den amerikanska dollarn försvagades mer och mer började den franska presidenten, Charles de Gaulle att växla in mer och mer dollar mot guld. De amerikanska lagren av guld som hade legat på ofantliga 24.000 ton sjönk i en rasande hastighet ned mot 8.000 ton. Något behövde göras.

Kurt Larsson utanför "guldrummet" där Bretton Woods-avtalet skrevs på

Kurt Larsson utanför "guldrummet" där Bretton Woods-avtalet skrevs på.

De två alternativen som USA stod inför var att spendera mindre och producera mer, och att minska den mängd politiska äventyr som USA kunde delta i för att på detta sätt öka värdet på den amerikanska dollarn igen. Det andra alternativet var att sluta lösa in dollar mot guld och därmed bryta det så kallade ”Bretton Woods-avtalet”. Det andra alternativet var ett mycket djärvt grepp, men eftersom det fortfarande inte fanns någon som kunde utmana USA i fråga om kraft, makt och rikedom så var det ingen som kunde protestera mot detta översitteri. Efter att ha diskuterat situationen med sin politiska rådgivare, Paul Volcker, som fortfarande råder amerikanska presidenter, nu senast Obama, valde Nixon att stänga det så kallade guldfönstret. När Nixon finansminister, John Connally, som en följd av detta ställdes mot väggen av en diplomat svarade han ”Det är vår dollar, men det är ditt problem”. Arrogans började ersätta oansvarighet.

I dag, 40 år senare har ”vårt problem” bara förvärrats och USA har blivit både mindre ansvarigt och mer arrogant. Guld har åter börjat betraktas som en valuta och har erkänts som den ultimata värdebevararen som har gått från 35,00 USD per troy ounce till som högst över 1.800 USD per troy ounce. Även den schweiziska centralbanken erkände nyligen att landet var tvunget att devalvera sin franc för att landets industrier skall fortsätta kunna vara konkurrenskraftiga på världsmarknaden.

För de av er som minns detta så kunde ett genomsnittligt hem fås för 100.000 SEK, motsvarande 20.000 USD 1971. Det priset har stigit med minst det tiodubbla, men antagligen mer än så, och detta även efter det att vi tagit hänsyn till de tre senaste årens priskollaps på fastighetsmarknaden. Det finns nu, baserat på uppgifter från den amerikanska centralbankens egen hemsida, mer än 17 gånger så många amerikanska dollar i omlopp som det gjorde 1971. I den summan ingår inte de digitala dollar som cirkulerar världen över. Adderar vi dessa så är beloppet mellan tio och hundra gånger så stort. Samma sak har hänt i alla länder världen över inklusive i Sverige.

Så, vad innebär detta för dig? Kan du förvänta dig att priserna på den mat du köper, din bensin och ditt boende faller den närmaste tiden? Om du har ett arbete, kan du förvänta dig att din lön stiger i takt med att dina utgifter gör det? Har tidningarnas rubriker gett dig en tankeställare om att vi ser en utveckling som i grunden håller på att förändra hela denna situation?

Kurt Larsson vid bordet i det så kallade Guldrummet där Bretton Woods avtalet undertecknades.

Kurt Larsson vid bordet i det så kallade Guldrummet där Bretton Woods avtalet undertecknades.

Så länge som våra ledare ledare försöker med att lösa den finansiella krisen, som nu omvandlats till en valutakris, genom att låna och trycka mer pengar, så undrar jag i vilken riktning trenden på värdet av din pappersvaluta och dina digitala pengar, värdepapper och obligationer kommer att fortsätta att ta. Vid det här laget har du kanske förstått att det både är ansvarsfullt och klokt att ha en del guld i bakfickan.

Kurt Larsson, som är född i USA, kommer att fortsätta skriva ned sina tankar och publicera dem på Råvarumarknaden.se med viss regelbundenhet. Kurt har en lång erfarenhet av både finansmarknaderna, främst från bankdatabranschen och från ädelmetallbranschen, och har senast arbetat som marknads- och försäljningschef för Tavex AB, ett av Skandinaviens största guldhandelsföretag.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Chile vill öka antalet litiumprojekt i landet med 200 procent till år 2026

Publicerat

den

Litium-tillgångar hos Albemarle

För närvarande är det bara SQM och Albemarle som producerar litium i Chile, ett land som har betydande tillgångar. Bloomberg rapporterar att Chiles finansminister under lördagen berättade att landets regering hoppas att tre till fyra nya litiumprojekt ska vara igång vid 2026.

Chile har infört en modell för strategiska råvaror, där litium ingår, som går ut på att det statliga företaget Codelco förhandlar fram individuella avtal med externa företag som vill vara verksamma i landet. Målet är att hitta en balans där landet får ut ordentligt med värde samtidigt som villkoren fortfarande är attraktiva för externa företag.

För tillfället är USA:s finansminister Janet Yellen i Chile då USA vill öka sin närvaro i värdekedjan för råvaror, både inom USA och med länder som USA har frihandelsavtal med. Hon besökte även Albemarles litiumprojekt tillsammans med Mario Marcel, Chiles finansminister.

Fortsätt läsa

Nyheter

Upprörda känslor när Ghana godkänner import av 3500 ton kakao

Publicerat

den

Kakao i närbild

Ett brev från Ghana Cocoa Board (COCOBOD) som godkänner importen av kakaobönor har väckt uppståndelse i världens näst största kakaoproducerande land. I brevet daterat den 25 januari 2024 godkänner ledningen för COCOBOD Afrotropic Cocoa Processing Company import av totalt 3 500 ton kakaobönor från Elfenbenskusten och Nigeria.

Även om brevet inte anger orsakerna bakom importen, vände sig den ghanesiska befolkningen till sociala medier för att beklaga utvecklingen. Reaktioner påstod generellt en möjlig kollaps av kakaoproduktionen i Ghana, en sektor som anses vara ryggraden i den västafrikanska statens ekonomi.

På sociala medier förutspåddes att detta skulle leda till en möjlig kollap av kakaoproduktionen i Ghana, en sektor som anses vara ryggraden i den västafrikanska landets ekonomi. Vilket uppenbart är obegripligt med tanke på att priserna är rekordhöga och bristen stor.

Men enligt branschexperter är import av kakaobönor från andra länder ingenting nytt. En källa sa att Ghanas kakaoregulator i flera år har godkänt importen av vissa kvantiteter av varan för användning av kakaoförädlingsföretag. Det finns tolv kakaoförädlingsföretag verksamma i Ghana, med en sammanlagd installerad kapacitet på cirka 500 000 ton.

De inkluderar bland annat Barry Callebaut, Niche Cocoa, Cocoa Touton, Cargill, Chocomac, Olam, Afrotropic, WAMCO och CPC. Alla dessa förädlare har en klausul i sitt kakaoleveransavtal med COCOBOD som tillåter dem att importera kakaobönor med förhandsgodkännande.

COCOBOD-uttalande

Ett uttalande från COCOBODs Public Affairs-enhet betonade att utvecklingen var en branschpraxis. Det sa att detta förfarande ”har funnits i över 20 år för att tillåta fabriker att importera från andra länder, inklusive Elfenbenskusten, Togo, Nigeria och Ecuador.”

”Ghanas kakao är en premiumkakao, och som en del av kostnadshantering och operativ strategi blandar företag ofta premium Ghana kakao med kakaobönor från andra producerande länder som inte håller lika hög standard” förklarade Cocobod. ”Ingen konfektyr- eller chokladtillverkare i Europa, Japan eller USA har råd att tillverka produkter med 100 procent premiumkakao från Ghana och förbli i branschen”

Till exempel är vissa europeiska chokladtillverkare kända för att importera 100 procent halvfabrikat av premiumkakaoprodukter från Ghana blanda dem med liknande produkter från andra håll i sina fabriker för att uppnå vissa receptstandarder.

Fortsätt läsa

Nyheter

Mjölkpriset till Arlabönderna höjs i mars

Publicerat

den

Mjölk-splash

Från och med den 1 mars 2023 får bönderna inom Arla mer betalt för sin mjölk. Priset höjs med 11,1 öre både för konventionell och ekologisk mjölk. Det är den andra gången i år som Arla höjer mjölkpriset till bönderna.

Efter att ha lämnat priset oförändrat i februari, höjer nu Arla kilopriset med 11,1 öre för både konventionell och ekologisk mjölk. Det betyder att det så kallade a contopriset i mars blir 494,6 öre per kilo för konventionell mjölk och 561,6 öre per kilo för ekologisk.

De globala mjölvolymerna fortsätter att minska, men ökar i vissa regioner. Mjölkvolymerna inom EU väntas öka mot bakgrund av de förväntade säsongsökningarna under våren.

Marknadsöversikt

Invägd mjölkråvara: De globala mjölkvolymerna fortsätter att minska, men ökar i vissa delar av världen. Nedgången i EU och Storbritannien var större än väntat i november. Produktionen sjönk med 1,7 procent jämfört med samma månad förra året. I USA ökade invägningen i december med 0,6 procent, och på Nya Zeeland med 2,6 procent jämfört med i fjol.

Ost: Marknaden för hårdost är stabil. 

Mjölkpulver: Priserna på mjölkpulver går åt olika håll i olika delar av världen. På Nya Zeeland pekar trenden uppåt för både helmjölks- och skummjölkspulver, i takt med att volymerna minskar säsongsmässigt och El Niño börjar påverka betesmarkerna. I Europa har priserna däremot gått ner lite på senare tid, eftersom högsäsongen snart börjar.

Smör: Smörpriserna fortsätter att vara volatila. Ett mycket starkt resultat vid det senaste handelstillfället på Global Dairy Trade, GDT, gav Oceanien förstaplatsen med det dyraste smöret i världen.

Fortsätt läsa

Populära