Nyheter
Beowulf Mining sets the drill rigs turning once again at Kallak North
“Drilling has gone well”, says Clive Sinclair-Poulton of Beowulf Mining. “We started drilling in May and put a second rig in place in June.”. The subject of Beowulf’s attentions is the Kallak North iron ore project in Norrbotten County, northern Sweden.
Drilling at Kallak
So far the company has been able to identify a resource of 131.6 million tonnes of ore grading 28% iron. But there should be plenty more to come.
Already the signs from the ongoing drilling are beginning to come in, and they’ve been highly encouraging. “Our JORC resource was based on drilling to 250 metres”, says Clive, “but the latest intersections show 350 vertical metres of iron ore.”
The full assay results won’t be out until next month, but, local conditions allowing, progress after that ought to be pretty rapid. “We’ll do a JORC upgrade at Kallak as soon as possible”, says Clive. At the same time, the company also plans to start work again on the contiguous ground at Kallak South, where a previous drilling produced mixed results because, says Clive, “we weren’t drilling in the correct areas”.
This time round, he’s hopeful the drilling will be more effectual, and that a maiden JORC resource for Kallak South can be put together early next year. “I want to be in a situation where we have tonnage on both North and South Kallak”, says Clive. By that time a scoping study should be underway, and the company will be thinking about test production.
Precisely what that will show remains to be seen, but Clive is optimistic. “If we get the tonnage we have a 60 year life. It’s 40 clicks to get to the rail network of northern Sweden.” The rail network can then provide access either to Narvik on the Norwegian coast or Luleå on the Baltic coast, depending on what sort of deal Beowulg eventually strikes in regard to the final destination for the ore.
Clive has long been in dialogue with potential customers in the Far East, although he won’t be drawn into a deal quite yet. He’s waiting for two things. One, for more progress on Kallak. And two, for further improvement in the iron ore market, which he remains firmly bullish about.
In fact, iron ore hasn’t been doing too badly of late, as the Chinese are beginning to realise that some projects that had been likely to add to global supply are now not likely to come on stream. The Brazilian champion Vale is a case in point. Vale recently outlined its iron ore plans for the next five years, and these show a significantly lower production increase than had been expected. What’s more, says Clive, fairly soon India will become an importer. It’s currently the third largest exporter.
It all makes for relative strength in the iron ore space, at a time when other sectors are looking distinctly shaky, including equities markets. Beowulf has not been immune to this, as its shares have dropped by around 80 per cent since they hit a 12 month high of 50p back in October last year. But although the wider negative market sentiment hasn’t’ helped, the company has also face some quite specific issues which have rubbed off the value.
First off it was sanctioned by the authorities for drilling without a permit. Clive is blunt about this. “Mea culpa”, he says. “As Dan Maskell would have said, it was an ‘unforced error’.” Procedures are now in place to ensure such a mistake doesn’t happen again. More significant has been the deterioration of relations with the local indigenous group, the Saami community The Saami are worried about their ability to drive reindeer across the land, and the impact Beowulf’s operations are likely to have on their migratory patterns.
“Dialogue is very difficult”, says Clive, “although in all of Sweden there are only 20,000 Saami.” The Beowulf plan is to set up a fund for the benefit of all residents of the Jokkmokk region in which it operates, not just the Saami. In the meantime Clive is confident that the Mines Inspectorate will broker a compromise when disagreements arise, as it has done in the past.
In the meantime, the drill rigs continue to turn, and funding, at least for the moment, is not a worry. “We are in a strong position”, says Clive. “We have the funds in place to do the drilling. On our current drilling campaign the money won’t run out.” It’ll be interesting to see what sort of the results the campaign comes up with, and how much closer they take Beowulf to its eventual target of 500 million tonnes.
Nyheter
Vad den stora uppgången i guldpriset säger om Kina
Under 2024 har guldpriset nått rekordnivåer, delvis på grund av ökad efterfrågan från både centralbanker och konsumenter, särskilt i Kina. Kinas centralbank har köpt stora mängder guld för att diversifiera sina reserver från amerikanska dollar, mot bakgrund av ökade spänningar med USA och oro för potentiella sanktioner. Samtidigt har kinesiska konsumenter, pressade av en svag ekonomi och en krisdrabbad fastighetsmarknad, sökt guld som en trygg investering och symbol för rikedom.
Denna efterfrågan har drivit upp priserna, vilket i sin tur har lett till en mättnad på marknaden för guldsmycken i Kina, där försäljningen minskade kraftigt under hösten 2024. Även om guldpriset förblir nära rekordnivåer, har detta lett till att investerare i allt högre grad köper fysiska guldtackor och mynt, trots kostnader för förvaring.
Framtiden för guldpriserna påverkas av globala osäkerheter, inklusive potentiella amerikanska tullar mot Kina under Trumps nya administration och fortsatta geopolitiska spänningar. Guld förblir en attraktiv tillgång i tider av ekonomisk instabilitet och oro.
Nyheter
Ingen vill bygga vindkraft till havs i Danmark
Idag gick tidsfristen för att lägga bud på rättigheterna att bygga vindkraft till havs i Danmark ut. Det handlade om de första 3 GW av totalt 6 GW i Nordsjön, där vinnarna har rätt att bygga upp till totalt 10 GW. Den danska energimyndigheten fick inte ett enda bud för något av de tre delområdena (North Sea I A1, A2 and A3). Danmark har idag 2,7 GW havsvindkraft.
Ministern för energi nu bett Energimyndigheten att inleda en dialog med marknaden för att identifiera varför inga bud har lämnats in.
Danska elkonsumenter har tidigare betalat för den instabilitet som de danska elbolagen orsakar med sin vindkraft. Tidigare i år infördes att elbolagen själva måste betala för kostnaderna de orsakar.
Nyheter
Supercykel för skog och skogsägare
Den svenska marknaden för skogsråvara är i en supercykel. Det innebär goda utsikter för skogsägare, enligt Handelsbankens nya Skogsrapport.
”Råvaror generellt och skogsråvaror i synnerhet är väl positionerade för en fortsatt återhämtning under 2025”, säger Christian Kopfer, aktieanalytiker för skog och råvaror Handelsbanken.
Den svenska marknaden för skogsråvara är gynnsam för skogsägare. Handelsbankens experter bedömer att råvaror generellt är tillbaka efter de senaste årens berg-och dalbana.
”Råvaror är väl positionerade för en någorlunda normal konjunkturell återhämtning i slutet av första halvåret 2025”, säger Christian Kopfer.
Stora prisskillnader på skogsmark
Efter en prisnedgång på skogsmark, framför allt i norra Sverige, är prisskillnaderna stora inom landet. Enligt fastighetskonsultföretaget Svefas statistik rapporterades begränsade nedgångar inom flera län, och faktiska prisuppgångar i Östergötland, Kalmar, Södermanland och Stockholm.
”Vi bedömer att skogsmarkspriserna kommer att stiga generellt nästa år, eftersom vi nu befinner oss i ett lägre ränteläge samtidigt som efterfrågan överstiger utbudet på skogsråvara under en lång tid framöver”, säger Jesper Forsman, segmentsansvarig skog i Handelsbanken.
Allt som allt räknar Handelsbankens experter med att svensk skogsmark som helhet kommer stiga i värde igen under 2025.
Nya intäktsmöjligheter för skogsägare
Exakt hur nya policyinitiativ i EU och på global nivå kommer påverka hur skogen brukas i framtiden är fortfarande osäkert, där nationella beslut kring implementering har stor inverkan på effekter. Sammantaget görs ändå bedömningen att det blir svårt att öka avverkningsnivåer framöver om Sverige ska leverera på sina miljö- och klimatåtaganden. Hur regelverken kommer att påverka skogsägare beror bland annat på eventuell ersättning för koldioxidinlagring eller skydd av mark. Ett ökat fokus på skogens klimat-och miljörelaterade fördelar kan skapa nya möjliga intäkter, utöver inkomster från försäljning av virke.
I Sverige är marknader för kolkrediter och biokrediter i sin linda, även om det pågår arbete med att utveckla standarder för att främja marknadernas effektivitet och trovärdighet.
”Marknader för både kolkrediter och biokrediter ser ut att kunna växa framöver och skapa nya möjligheter för den som äger skog”, säger Josefin Johansson, hållbarhetsanalytiker på Handelsbanken.
Efterfrågan på skogsindustriella produkter ökar 2025
En normal konjunkturell återhämtning väntas för skogsindustriella produkter, som till exempel pappersmassa. Andra varor, exempelvis sågade trävaror och förpackningsmaterial, har varit betydligt senare ut ur startblocken.
”Vi förväntar oss att den underliggande efterfrågan på till exempel sågade trävaror och förpackningsmaterial också kommer förbättras generellt under nästa år”, säger Christian Kopfer.
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Iran’s silence hints at a new geopolitical reality
-
Nyheter3 veckor sedan
Michel Rufli förklarar vad som händer på guldmarknaden
-
Nyheter4 veckor sedan
Tredje staden i Finland som satsar på kärnenergiproducerad fjärrvärme med världens enklaste reaktor
-
Analys4 veckor sedan
Brent resumes after yesterday’s price tumble
-
Nyheter3 veckor sedan
Guldpriset kommer stå i 3000 USD i slutet av 2025
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Mixed U.S. data skews bearish – prices respond accordingly
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Fundamentals back in focus, with OPEC+ strategy crucial for price direction
-
Nyheter3 veckor sedan
Silverpriset kan bara gå upp