Nyheter
Är guldtjuren på väg till nya betesmarker? (Del 2)
Den här artikeln fortsätter på samma tema som vår första artikel i serien där vi besvarar skeptikernas vanligaste frågor och argument mot guldet som investeringsalternativ.
Guldkritiker: Vad mer talar för att guldet inte är i en bubbla?
Guldcentralen: Först bör vi beakta varifrån tänket bakom ett s.k. högt guldpris kommer ifrån. Det vankas monetarism när det påstås att guldet bara skulle vara värt vad köparna själva är villiga att betala för det. Guldpriset kan vara i en bubbla, men inte guldet i sig. Således är det inte guldet som är i en bubbla, utan den måttstock vi applicerar på den. Fiatvalutorna har en sårbarhet mot inflationen vilket guldet inte har. Detta gör fiatvalutorna till en bristfällig måttstock för att mäta värdet av beständigare tillgångar.
Att det dessutom går att trycka ut nya pengar i en mycket snabbare takt än vad det går att bryta guld, gör att problemen i långt och mycket hamnar hos fiatvalutorna, inte guldet. Detta förtydligas i och med att fiatvalutorna har en flytande växelkurs och inte har ett värde peggat till något beständigt.
Guldkritiker: Guldets roll är utspelad i historien. Vi behöver inte pegga valutan till något, det är bara primitivt och överflödigt.
Guldcentralen: Den nuvarande krisen är en konstant påminnelse att förtroendet för fiatvalutan är malplacerat. Guld är en överlägsen monetär tillgång i och med att den inte är politiskt kontrollerad; den kan inte tryckas till obegränsade mängder för att skapa ohållbar tillväxt och den kan inte åläggas räntor för att manipulera marknader i syfte att främja en politisk agenda. Guldet har inte en nationell tillhörighet och är därför en globalt uppskattad tillgång, framförallt som en valutareserv.
Och primitivt vore snarare att tapetsera med sedlar för att tapeter blivit för dyra; jämför med det faktum att guld aldrig någonsin hamnat i den situationen. Källa: Wikipedia.
Guldkritiker: Man kan göra mynt av många olika metaller, det behöver inte för det betyda att metallen i sig är pengar. Det görs mynt av koppar också, men inte är koppar pengar för det. Det har också funnits tider då guld används för att backa upp värdet på de pengar som är i omlopp, men det betyder inte heller att guldet i sig är pengar.
Guldcentralen: Det är viktigt att separera pengar och valuta som begrepp. De är synonyma, men har något skilda betydelser. Guld är en valuta, men av naturliga skäl kan den inte axla rollen som pengar, men är likväl en nära referens för att mäta upp värde (pengar) tack vare sin beständiga natur och mångsidiga applikation som investeringsobjekt, industrimetall och ornamental smyckesvara.
I och med att pengar idag är sårbart mot inflation och devalvering har pengar i sig självt blivit allt mindre idealt för att representera värde. I 1913 års termer är 1 USD värd 3 cent idag, samtidigt som guld ökat i värde närmare 80 gånger, från 20 USD per uns till dagens cirka 1600 USD per uns.
Guldskeptiker: På det resonemanget kan man väl lika gärna köpa silver istället, det är också beständigt och betydligt billigare.
Guldcentralen: Silver har en annan status som monetär handelsvara än guld. Guld används som valutareserv, det gör inte silver.
Detta har historiska och praktiska orsaker och det finns inget som talar för att finansiella aktörer kommer börja fylla stora valv med silvertillgångar istället. Guld tar mindre plats och dess exklusivitet är djupt rotat inom oss alla. Dessa rötter går däremot inte lika djupt för silvret. Därmed inte sagt att silver inte är en bra investering, framtiden ljus ut även för den metallen.
Mindre än 1% av världens tillgångar är idag allokerat i guld. Under den förra bullmarknaden i slutet av 70-talet, var 5% av världens tillgångar allokerat i guld. För att stiga 4% skulle detta kräva 170 ton guld, vilket motsvarar cirka 70 års guldproduktion.
Guldskeptiker: Borde inte guld ha stigit i takt med att Eurozon-krisen intensifierats? Istället har guldet tappat över 20% från augusti förra året. Betyder detta att guldet håller på att tappa sin status som ett safe haven för investerare?
Guldcentralen: Att dra sådana slutsatser på grund av en sannolikt tillfällig prisrekyl känns ganska förhastat. För att täcka de enorma budgetunderskotten finns inga andra lösningar än att spika den låga räntan och köra pengapressarna på högvarv. Det finns inget som talar för att ECB, BoE och Fed kommer att göra motsatsen. Nyligen har kostsamma åtgärder inrättats för Spaniens banksystem och Fed har kommunicerat att nya köp av stadsobligationer är att vänta i någon form, även om Q3 verkar dröja.
Guldskeptiker: Guldförespråkare verkar glömma bort risken för deflation, vilket skulle krossa guldet totalt. Med räntorna nere på noll finns det inte mycket vi kan göra om deflationen skulle bli ett faktum.
Guldcentralen: Deflation är inget hot mot vare sig guldet eller någon annan beständig tillgång. Om vi skulle hamna i ett deflationsscenario skulle guldpriset bara spegla den värdeförändring som sker i valutorna. Vi glömmer allt som oftast att guldet i sig självt bara är en monetär febertermometer och någon egentlig värdeförändring hos guldet är ingen direkt orsaksföljd vid vare sig ett inflations- eller deflationsscenario. Om guldpriset till exempel skulle falla till 500 USD/uns i en deflation, så kan vi fortfarande köpa lika mycket för det priset som tidigare, allt annat lika.
Slutligen vill vi visa hur centralbanker agerat över tid:
Centralbanker har de senaste åren gått från nettosäljare till nettoköpare av guldet. Kanske börjar de inse vikten av att ackumulera guld som trygghet när fiatvalutorna svajar alltmer i ett ifrågasatt ekonomiskt system som bygger på oändlig skuldsättning och tillväxt. Kommer systemet att hålla i längden?
Slutligen vill vi än en gång upprepa vårt mantra. En investering i guld är inte i första hand kopplat till en idé om att bli rik; utan som ett skydd mot att förlora sina tillgångar i tider av desperata ekonomiska åtgärder där hyperinflationen hägrar i horisonten. Småspararen har fortfarande makten att skydda sina tillgångar från att tappa värde, trots makthavarnas hänsynslösa penningpolitik. Detta är en roll som guldet axlat i alla tider och kulturer, något vi ser som oföränderligt, i likhet med guldets fysiska egenskaper.
[hr]
Guldcentralen AB har funnits sedan 1967 och är en del av en ädelmetallkoncern som funnits sedan 1879. Företagets ägare är KA Rasmussen AS i Norge. Det är 5:e generationen som driver företaget just nu. Guldcentralen säljer fysiskt guld, silver, platina och palladium till privatpersoner och företag. Det företaget säljer är handelsgodkända tackor och mynt. Företagets hemsida.
Nyheter
Blykalla och amerikanska Oklo inleder ett samarbete

Kärnkraftsföretagen Oklo från USA och svenska Blykalla har ingått ett strategiskt partnerskap för att främja tekniksamarbete, samordna leverantörskedjor och dela regulatorisk kunskap mellan länderna. Samarbetet inkluderar att Oklo går in som en av de större investerarna i Blykallas kommande investeringsrunda med ett åtagande på cirka 5 miljoner dollar.
Genom ett gemensamt teknikutvecklingsavtal ska bolagen utbyta insikter om material, komponenter och licensieringspraxis i både USA och Sverige. Målet är att minska kostnader och tidsrisker i utvecklingen av små modulära reaktorer (SMR).
Blykalla utvecklar SEALER, en blykyld snabbreaktor på 55 MWe, medan Oklo fokuserar på natriumkylda reaktorer upp till 75 MWe för industriella och militära tillämpningar i USA.
“Det här samarbetet stärker det växande ekosystemet för avancerade reaktorer i en tid av globalt ökande energibehov,” säger Oklo-grundaren Jacob DeWitte. Blykallas vd Jacob Stedman tillägger: “Vår gemensamma industriella strategi kan hjälpa leverantörer att planera för uppskalning, oavsett vilken sida av Atlanten de befinner sig på.”
Intervju på Bloomberg om samarbetet
Nyheter
Fortsatt stabilt elpris – men dubbelt så dyrt som i fjol

Snittpriset på el för höstmånaderna september till november väntas landa på strax under 50 öre per kilowattimme. Det är nästan en fördubbling jämfört med hösten 2024, då snittet låg på drygt 30 öre. Men nivåerna är fortfarande betydligt lägre än under elpriskrisen 2022. Det visar elbolaget Bixias höstprognos.

Att elpriserna är högre än i fjol beror främst på lägre tillgänglighet i kärnkraften och en svagare hydrologisk balans efter en torr sommar. Även om hösten har börjat blött och september ser ut att bli den nederbördsrikaste månaden sedan 2018, räcker det inte till för att vända vattenbalansen.
– Höstens elpriser är stabila, men klart högre än i fjol. Det är framför allt osäkerheten kring kärnkraften som påverkar där Oskarshamn 3 har varit ur drift längre än planerat. Samtidigt har den hydrologiska balansen inte återhämtat sig efter sommarens underskott, trots den blöta inledningen på hösten. Men jämfört med krisåren 2021 och 2022 ligger priserna fortfarande på en låg nivå, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
I september bidrog bristen på kärnkraft till att elpriset nästan fördubblades jämfört med samma månad i fjol. Priset landade på cirka 40 öre per kilowattimme, att jämföra med 22 öre i september 2024. Flera reaktorer stod stilla, däribland Oskarshamn 3, Forsmark 1 samt Lovisa 1 och 2 i Finland. Trots mycket regn under månaden var vattennivåerna fortsatt låga efter den torra sommaren, medan blåsiga perioder tillfälligt pressade ner priserna.
I oktober väntas elpriset hamna runt 45 öre per kilowattimme, jämfört med 27 öre i fjol, och i november kring 60 öre, mot 43 öre förra året. Sammantaget ger det ett höstsnitt i system på knappt 50 öre, jämfört med drygt 30 öre samma period i fjol. Under krisåret 2022 låg snittet för höstmånaderna på över 1,15 kronor per kilowattimme, med perioder på upp mot 4 kronor.
Liten risk för höga höstpriser
Bixia bedömer att priserna kan komma att stiga tillfälligt om vädret blir kallare än normalt eller om kärnkraftsreaktorer får fortsatt försening i återstart. Om till exempel Oskarshamn 3, vars återstart redan skjutits på fem gånger, inte kommer igång enligt plan i mitten av oktober, finns risk att priserna ökar under andra halvan av månaden.
– Risken för pristoppar ökar ju längre in på säsongen vi kommer, eftersom förbrukningen stiger när temperaturen sjunker. Men väderprognoserna ser i nuläget gynnsamma ut, och även om det skulle bli kallare än väntat ser vi inte någon risk för extremt höga priser, säger Johan Sigvardsson.
Dyrare el i syd
Södra Sverige har betalat betydligt mer för elen än norra delarna. Priserna har legat på runt 15 öre per kWh i norr under september, medan syd haft priser på omkring 70 öre. En differentierad prisbild väntas även under resten av hösten, särskilt om kärnkraftsproduktionen i söder fortsätter att vara begränsad och det fortsätter att vara gott om vatten i norr.
Nyheter
Ett samtal om guld, olja, koppar och stål

Samtal om att guldet ständigt slår nya prisrekord, att oljepriserna pressas och vad som händer på kopparmarknaden. Vidare kommenterar Jernkontorets Kristian Ljungblad läget i stålbranschen och hur de svenska stålbolagen mår.
-
Nyheter4 veckor sedan
Eurobattery Minerals satsar på kritiska metaller för Europas självförsörjning
-
Nyheter3 veckor sedan
Mahvie Minerals i en guldtrend
-
Nyheter4 veckor sedan
Guldpriset kan närma sig 5000 USD om centralbankens oberoende skadas
-
Nyheter4 veckor sedan
OPEC signalerar att de inte bryr sig om oljepriset faller kommande månader
-
Analys3 veckor sedan
Volatile but going nowhere. Brent crude circles USD 66 as market weighs surplus vs risk
-
Nyheter3 veckor sedan
Aktier i guldbolag laggar priset på guld
-
Nyheter3 veckor sedan
Kinas elproduktion slog nytt rekord i augusti, vilket även kolkraft gjorde
-
Nyheter2 veckor sedan
Tyskland har så höga elpriser att företag inte har råd att använda elektricitet